Kollektivavtal för högre tjänstemän inom teknologiindustrin

Beslut delgivet av: Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta
Beslut nummer: 5/2022
Delgivningsdatum: 09.05.2022
Allmnänt bindande verkan: Kollektivavtalet är allmänt bindande.
Arbetsgivarpart: Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Arbetstagarpart: De högre tjänstemännen YTN rf
Datum då kollektivavtalet underteknats: 03.01.2022
Datum då kollektivavtalet träder i kraft: 03.01.2022
Datum då kollektivavtalet går ut: 30.11.2023
Anmärkningar: --

Beslutstexten

Översättning

NÄMNDEN FÖR FASTSTÄLLANDE AV KOLLEKTIVAVTALS ALLMÄNT BINDANDE VERKAN

BESLUT Nr 5/2022
Datum för utfärdande 9.5.2022
Ärende nr 22–21

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal för högre tjänstemän inom teknologiindustrin 2022–2023
Undertecknat 3.1.2022
Träder i kraft 3.1.2022

KOLLEKTIVAVTALSPARTER
Arbetsgivarpart: Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Arbetstagarpart: De högre tjänstemännen YTN rf

KOLLEKTIVAVTALETS REPRESENTATIVITET

Avtalets tillämpningsområde

Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde omfattar kollektivavtalet för högre
tjänstemän inom teknologiindustrin enligt anställningsförhållandena för högre
tjänstemän på Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsföretag. I de
uppgifter som högre tjänstemän utför krävs det kunskaper och färdigheter på
högskole- eller yrkeshögskolenivå.


Kollektivavtalet gäller inte personer som hör till ledningen eller deltar i ledningen
av företag eller verksamhetsställen, inte heller med dessa jämförbara experter
som assisterar ledningen eller personer som representerar företaget i relation till
högre tjänstemän i frågor som gäller anställningsförhållanden och som har rätt
eller befogenhet att besluta om högre tjänstemäns arbetsvillkor.


De högre tjänstemännens uppgifter avviker till sin karaktär från de uppgifter som
avses i kollektivavtalet för andra tjänstemän inom teknologiindustrin.
De högre tjänstemännens arbete är relativt självständigt och ansvarsfullt. I
praktiken är en högre tjänstemans uppgift en chefsuppgift som innebär att man
bistår företagsledningen, i ledningen på mellannivå eller en expertuppgift som
kräver specialkunskaper och -färdigheter. Den formella behörighet som
utbildningen ger eller avsaknad av den, avgör inte i sig om personen räknas
som högre tjänsteman eller inte. En högre tjänstemans tjänst är mera krävande
än tjänster som innehas av andra tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet
för tjänstemän inom teknologiindustrin.


Parternas uppgifter om antalet medlemmar och arbetstagare

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal
uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Arbetsgivarförbundet har angett att det på förbundets 731 medlemsföretag finns
45 445 anställda som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Arbetarförbundet har angett att cirka 48 500 av förbundets medlemmar arbetar
inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Nytt kollektivavtal

YTN rf har ansett att detta inte är ett nytt kollektivavtal för branschen. Även
om arbetsgivarförbundet genom sina interna arrangemang är uppdelat i
två olika organisationer är det i praktiken fortfarande fråga om samma
avtalsparter.

6 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan gäller
giltigheten av beslutet om allmänt bindande verkan. Enligt den
regeringsproposition som ledde till att paragrafen infördes (RP 157/2000,
s. 134) skulle beslutet att förklara ett kollektivavtal som allmänt bindande gälla
tills nämnden konstaterar att det inte längre är representativt. Om
kollektivavtalsparterna ändras kan kollektivavtalet dock inte förbli detsamma.
Då ska det ändrade kollektivavtalets allmänt bindande verkan enligt
propositionen bedömas på samma sätt som ett kollektivavtal vars allmänt
bindande verkan inte tidigare har fastställts genom beslut.

Teknologiindustrins arbetsgivare rf har blivit avtalspart i kollektivavtalet i stället
för Teknologiindustrin rf, så det är fråga om ett nytt kollektivavtal. Enligt
nämndens vedertagna praxis ges då ett beslut om allmänt bindande verkan.

Statistikkälla för det totala antalet anställda inom branschen

Arbetsgivarförbundet har ansett att det totala antalet anställda inom branschen
borde bedömas utifrån Statistikcentralens statistik Nationalräkenskaper i stället
för den sysselsättningsstatistik från Statistikcentralen som nämnden tidigare har
använt i sitt beslutsfattande. Arbetstagarförbundet har konstaterat att det inte
finns anledning att ändra den statistik som används vid fastställandet av allmänt
bindande verkan.

Statistikcentralen har ombetts att komma med utredning i ärendet. Nämnden
har med anledning av den utredning man fått berett båda avtalsparterna
tillfälle att yttra sig.

Nämnden för fastställande har i sin bedömning av det totala antalet anställda i
branschen använt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik som den
huvudsakliga källan under hela nämndens verksamhet. Enligt
arbetsdomstolens avgörandepraxis är sysselsättningsstatistiken de mest
pålitliga uppgifterna om det totala antalet arbetstagare i en bransch vid
bedömningen av representativiteten (AD 2007:32).

I bedömningen av allmänt bindande verkan utreds det huruvida bestämmelsen
om kollektivavtalets tillämpningsområde motsvarar näringsgrensindelningen
(TOL 2008). I sysselsättningsstatistiken anges näringsgrensindelningen med
fem siffror, vilket är nödvändigt för att skilja de olika kollektivavtalens
tillämpningsområden åt. Av sysselsättningsstatistiken framgår dessutom
löntagarens socioekonomiska ställning (dvs. om det är fråga om en
arbetstagare eller tjänsteman).

Nämnden har vid behov använt även andra utredningar i uppskattningen
av det totala antalet anställda inom branschen. Det kan handla om
exempelvis andra statistiska uppgifter, branschspecifika register,
utredningar och rapporter eller uppgifter från branschorganisationer eller
forskningsinstitut.

Enligt utredningen bygger statistiken över nationalräkenskaperna på
uppgifter om lönesumma och årsverk. Enligt Statistikcentralens utredning är
sysselsättningsstatistiken den mest fungerande källan i de exakta bransch-,
yrkes- eller regionuppgifterna.

Enligt den erhållna utredningen har all befintlig statistik sina begränsningar.
Även om det inte alltid finns exakta uppgifter om sysselsättningsstatistiken i
varje situation, lämpar sig sysselsättningsstatistiken bäst för att utreda de fakta
som är nödvändiga för nämndens beslutsfattande.
Den utredning som erhållits i ärendet ger inte anledning att bedöma ärendet på
ett annat sätt när det gäller detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Det totala antalet arbetstagare inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin
omfattar vissa underklasser (3012, 310, 322, 323, 32910, 32120) i näringsgrensklass 24–33, med vissa undantag.

Arbetsgivarförbundet har konstaterat att ett företag kan omfattas av
tillämpningsområdet för kollektivavtalet för teknologiindustrin även om dess
officiella bransch inte hör till de ovan nämnda näringsgrensklasserna inom
teknologiindustrin.

Arbetsgivarförbundet har uppgett att sammanlagt cirka 2 750 sådana högre
tjänstemän är anställda hos sina medlemsföretag (huvudklasserna 22, 23, 70
och G). Arbetsgivarförbundets försiktiga uppskattning är att cirka 1 000 högre
tjänstemän arbetar för företag som inte är organiserade i dessa branscher.
Arbetsgivarförbundet har ansett att dessa arbetstagare ska beaktas i det totala
antalet arbetstagare i branschen.

Enligt arbetstagarförbundet kan arbetsgivarförbundet inte ensidigt ändra
kollektivavtalets tillämpningsområde genom att som sina medlemsföretag
godkänna andra företag än sådana som hör till dess bransch.

Nämnden konstaterar att närmare underklasser till de nämnda huvudsakliga
branschklasserna i förfarandet för fastställande av kollektivavtalet har förts
samman åtminstone med det allmänt bindande kollektivavtalet för högre
tjänstemän inom kemiindustrin som ingåtts mellan Kemiindustrin rf och De
högre tjänstemännen YTN rf. Med beaktande av detta och utredningen i
ärendet konstaterar nämnden att arbetsgivarförbundet som medlemmar har
arbetsgivare som enligt sin bransch och det arbete de låter utföra eventuellt
skulle vara skyldiga att i stället för det kollektivavtal som nu behandlas tillämpa
det ovan nämnda allmänt bindande kollektivavtalet.

Enligt nämndens och arbetsdomstolens etablerade praxis (t.ex. AD 2009:108)
är grundprincipen för förfarandet för fastställande av allmänt bindande verkan
att det inom varje bransch kan finnas endast ett kollektivavtal som bekräftats
som allmänt bindande. Av detta följer att arbetstagarna inom varje bransch
endast beaktas i bedömningen av representativitet inom ett
tillämpningsområde.

Bestämmelsen om tillämpningsområde som man kommit överens om i tidigare
kollektivavtal har haft samma innehåll som motsvarande bestämmelse i det
kollektivavtal som behandlas nu.

Det kollektivavtal som behandlas nu är ett kollektivavtal som utarbetats enligt
den så kallade branschprincipen och som i princip tillämpas på alla
anställningsförhållanden för tjänstemän anställda på organiserade företag i
branschen oberoende av arbetsuppgifternas art. De högre tjänstemän som är
anställda på företag som hör till Teknologiindustrins arbetsgivare rf omfattas
därmed av detta avtals normala bindande verkan. Av Statistikcentralens
sysselsättningsstatistik framgår det att högre tjänstemän som är anställda hos
oorganiserade arbetsgivare, beroende på vilket arbete det handlar om, har
samma arbetsuppgifter. Av det kan man dock inte dra slutsatsen att deras
arbetsgivarföretag i granskningen av den statistiska representativiteten borde
vara företag som är verksamma inom teknologiindustrin.

En del av Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsföretag verkar inom
åtminstone en bransch enligt en annan branschprincip där man kan tillämpa ett
eget kollektivavtal. Dessa högre tjänstemän har för sin del beaktats som högre
tjänstemän inom tillämpningsområdena för de övriga kollektivavtalen när det
gäller nämndens avgöranden som gäller fastställandet av ett annat
kollektivavtal.

Med beaktande av det som konstaterats ovan beaktar nämnden för
fastställande endast de cirka 2 750 högre tjänstemän som är anställda på
Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsföretag i det totala antalet
arbetstagare i branschen i fråga som nu behandlas. Andelen högre tjänstemän
som är anställda hos icke-organiserade företag beaktas inte i det totala antalet
arbetstagare inom branschen enligt detta kollektivavtal.

På basis av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kan man uppskatta det
totala antalet högre tjänstemän inom branschen i kollektivavtalet för högre
tjänstemän inom teknologiindustrin till cirka 54 145 personer efter ovan nämnda
ökningar och minskningar. I bedömningen har man beaktat fördelningen av
antalet högre och andra tjänstemän mellan tillämpningsområdena för de två
olika kollektivavtal som gäller dessa i samma förhållande som för organiserade
arbetsgivare.

SLUTSATS

I en jämförelse av å ena sidan det totala antalet arbetstagare inom
kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin på 54 145 och å andra
sidan det antal arbetstagare som hör till de som omfattas av kollektivavtalets
bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal på 45 445, kan man konstatera
att kollektivavtalet för tjänstemän inom teknologiindustrin enbart på dessa
grunder är representativt för branschen i enlighet med 2 kap. 7 § 1 mom. i
arbetsavtalslagen.

BESLUT

Med stöd av 1 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande
verkan fastställer nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt
bindande verkan att kollektivavtalet för högre tjänstemän inom
teknologiindustrin är representativt och därmed allmänt bindande i enlighet
med 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

TIDPUNKT FÖR TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET SOM ALLMÄNT BINDANDE

Det kollektivavtal som avses i detta beslut tillämpas på det sätt som avses i
2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen som ett allmänt bindande kollektivavtal
från och med kollektivavtalets ikraftträdande den 3 januari 2022.

Detta beslut är i kraft tills nämnden med stöd av 7 § i lagen om fastställande
av kollektivavtals allmänt bindande verkan eller arbetsdomstolen med stöd av
9 § i samma lag beslutar något annat.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Ändring i detta beslut får sökas hos arbetsdomstolen på det sätt som
framgår av den bifogade besvärsanvisningen.

Ordförande Tapani Vasama

Föredragande Jarno Virtanen

Ärendet avgjordes av:
nämndens ordförande Tapani Vasama, medlem Ulla Liukkunen, medlem Jari Murto

Föredragande: Jarno Virtanen, tfn 0295 16001

Beslutet är enhälligt.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.