Kollektivavtal för kristliga organisationer

Beslut delgivet av: Työtuomioistuin
Beslut nummer: 40/2019
Delgivningsdatum: 25.03.2019
Allmnänt bindande verkan: Kollektivavtalet är allmänt bindande.
Arbetsgivarpart: Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Arbetstagarpart: Kyrkans akademiker AKI r.y., Kyrkliga sektorn rf
Datum då kollektivavtalet underteknats: 01.02.2018
Datum då kollektivavtalet träder i kraft: 01.02.2018
Datum då kollektivavtalet går ut: 31.01.2021
Anmärkningar: --

Beslutstexten

Översättning

ARBETSDOMSTOLEN BESLUT Nr 40
Datum för utfärdande Diarienr
25.3.2019 V 1/18

ÄRENDE Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan / Kollektivavtal för kristliga organisationer

ÄNDRINGSSÖKANDE Kyrkliga sektorn rf

BESLUT SOM ÖVERKLAGAS
Nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkans beslut nr 26/2017 av den 13 november 2017 om den allmänt bindande verkan hos kollektivavtalet för kristliga organisationer mellan Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf, Kyrkans akademiker AKI r.y. och Kyrkliga sektorn rf.

NÄMNDENS BESLUT
Kollektivavtalets representativitet

Avtalets tillämpningsområde

Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde omfattar kollektivavtalet för kristliga organisationer arbetstagare som är anställda av kristliga organisationer och stiftelser som är medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. Kollektivavtalet tillämpas också på annan än organisationens huvudsakliga verksamhet i de fall då det är fråga om osjälvständig verksamhet som kompletterar eller stöder den huvudsakliga. Avtalet gäller inte personer som hör till organisationens ledning eller personer som har sådan ställning att de företräder arbetsgivaren när anställningsvillkoren för arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal fastställs.

Parternas uppgifter om antalet medlemmar och anställda

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § i lagen om kollektivavtal uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf har anmält att det vid medlemsorganisationerna finns 1 026 anställda som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde.

Kyrkans akademiker AKI r.y. har anmält att 131 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Kyrkliga sektorn rf har anmält att 366 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Det totala antalet anställda inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Av befintlig statistik framgår inte det totala antalet anställda inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Kollektivavtalsparterna har gjort utredningar av det totala antalet anställda inom branschen och enligt utredningarna uppgår antalet till cirka 2 240 arbetstagare. Utredningen omfattade inte arbetstagare inom pingstförsamlingar som utgör en organisation. Utifrån de uppgifter som fåtts av Helluntaiseurakuntien työntekijät HELP ry kan man dra slutsatsen att de pingstförsamlingar som utgör en organisation grovt uppskattat har cirka 400 anställda. Sammanlagt finns det cirka 2 640 anställda inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kristliga organisationer.

Slutsats

När man jämför å ena sidan det totala antalet anställda inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kristliga organisationer mellan Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf, Kyrkans akademiker AKI r.y. och Kyrkliga sektorn rf (cirka 2 640) och å andra sidan antalet anställda som enligt lagen om kollektivavtal ingår i kollektivavtalets krets för bindande verkan (1 026), kan man

konstatera att kollektivavtalet för kristliga organisationer inte längre kan anses vara representativt för tillämpningsområdet i fråga på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

Beslut

Med stöd av 1§ i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställer nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan att kollektivavtalet för kristliga organisationer som ingåtts mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Kyrkans akademiker AKI r.y. och Kyrkliga sektorn rf inte är representativt för tillämpningsområdet i fråga på det sätt som avses i 2 kap. 7§ 1 mom. i arbetsavtalslagen och därmed inte allmänt bindande.

BEHANDLING AV ÄRENDET I ARBETSDOMSTOLEN

Kyrkliga sektorn rf:s besvär

Kyrkliga sektorn rf har yrkat på att beslutet av nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan upphävs och att kollektivavtalet för kristliga organisationer fastställs som representativt inom sitt tillämpningsområde och således som allmänt bindande.

Motiveringar

Nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan (nedan nämnden) har genom sitt tidigare beslut av den 11 april 2013 fastställt kollektivavtalet för kristliga organisationer som allmänt bindande. Nämnden har dessutom genom sitt tidigare beslut konstaterat att det i förutsättningarna för att kollektivavtalet för kristliga organisationer ska vara allmänt bindande inte har skett några ändringar som förutsätter ny behandling. Den allmän bindande verkan har således varit i kraft åtminstone sedan den 24 oktober 2007.

Enligt 7 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan förutsätter en ny behandling av ett ärende att det har skett väsentliga ändringar i förutsättningarna för fastställandet av kollektivavtalet. Det har dock inte skett sådana ändringar efter nämndens beslut och det saknas dessutom grunder för detta i beslutet som överklagas.

Inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för krisliga organisationer har under hela dess existens arbetat cirka 2 000 anställda som omfattas av avtalets tillämpningsområde. Man kan inte anta att det från och med den 1 februari 2017 skulle ha skett någon väsentlig ändring i detta antal.

I det överklagade beslutet har det totala antalet anställda inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kristliga organisationer överskattats rejält. Man har strävat efter att kartlägga antalet anställda med hjälp av olika

informationskällor, på grund av vilket en och samma anställd har räknats två eller till och med flera gånger.

Med tanke på uppskattningen av antalet anställda är de många små pingstförsamlingarna som har deltidsanställda och anställda som arbetar främst på frivilligbasis (har yrket som kall) särskilt problematiska. Vid pingstförsamlingarna är det relativt mycket vanligare att frivilliga deltar i församlingarnas praktiska verksamhet än vid evangelisk-lutherska församlingar och församlingar tillhörande den ortodoxa kyrkan i Finland. Att skilja åt frivilligarbete och lönearbete är sällan problemfritt vid små pingstförsamlingar. Dessutom har små pingstförsamlingar minst en avlönad anställd, en så kallad ledande pastor, som representerar den arbetsgivande organisationen i frågor gällande tjänsteförhållanden och som enligt bestämmelsen om tillämpningsområdet i kollektivavtalet inte omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kristliga organisationer.

I uppskattningen av antalet anställda enligt det överklagade beslutet hade man i fråga om antalet avlönade anställda vid pingstförsamlingarna i hög grad tytt sig till de uppskattningar man fått av Petteri Arasalo, ordförande vid Helluntaiseurakuntien työntekijät HELP ry. Dessa uppskattningar är dock delvis felaktiga, eftersom de anställda som uppskattningarna bygger på har redan delvis beaktats i uppskattningen av antalet anställda inom hela avtalsbranschen som genomförts av Servicearbetsgivarna PALTA rf för följande arbetstagargrupper:

– Fida International ry (120 utskickade arbetstagare som arbetar utomlands i ett anställningsförhållande vid en församling)

– Turun Helluntailähetys ry (cirka 6–10 arbetstagare)

– Nastolan Helluntaiseurakunta (1–2 arbetstagare)

– Tampereen Rukoushuoneyhdistys Saalem ry (cirka 20 arbetstagare)

– Lähetysyhdistys Kylväjä ry (1–2 arbetstagare)

Således borde det totala antalet anställda enligt det överklagade beslutet på basis av detta minskas med totalt 154 arbetstagare. Dessutom bör man ta i beaktande

Arasalos utlåtande, som även antecknats i nämndens promemoria, om att det är utmanande att uppskatta antalet anställda vid pingstförsamlingar, eftersom en del pingstförsamlingar håller på att ändra sin konstitueringsform från förening till religiöst samfund och varje församling är självständig i sin verksamhet och de saknar en regional eller nationell takorganisation. Anställda vid religiösa samfund omfattas inte av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kristliga organisationer.

Arasalos uppskattningar omfattar även pingstförsamlingarnas ledande pastorer som representerar arbetsgivaren och som på grund av detta inte omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Det finns uppskattningsvis åtminstone 60–70 sådana personer.

Vid bedömningen av kollektivavtalets allmänt bindande verkan ska man inte enbart titta på antalet anställda som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Enligt förarbetet till och rättslitteraturen

för arbetsavtalslagen ska man vid bedömningen av kollektivavtalets representativitet utöver statistik även använda följande allmänna kriterier:

– Hur etablerad den ifrågavarande branschens kollektivavtalsverksamhet är.

– Hur organiserad branschen är i båda riktningar på allmän nivå.

– Målet med kollektivavtalets allmänt bindande verkan.

Kollektivavtalet för kristliga organisationer är det enda kollektivavtalet i denna sektor. Kollektivavtalet saknar konkurrerande avtal och dess uppgift är således att säkerställa minimivillkoren inom sitt tillämpningsområde, vilket är det centrala och främsta målet för kollektivavtalens allmänt bindande verkan.

Inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kristliga organisationer utgör utskickade arbetstagare i utlandsarbete en särskild grupp. Flera kristliga organisationer har missionerande anställda runt om i världen och i synnerhet i u-länder. I dess nuvarande form regleras arbetets minimivillkor av avtalet om utlandsarbete i kollektivavtalet för kristliga organisationer, där man avtalat om bland annat semester, reseersättning för arbetstagaren och familjen, barnens skolgång, företagshälsovård, försäkringar och ett system för lösning av meningsskiljaktigheter, I avtalet har man även kommit överens om en standard lön för en person som arbetar utomlands samt om hur den konverteras till lön enligt regionen där arbetet utförs. Kollektivavtalets allmänt bindande verkan säkerställer minimiarbetsvillkoren för anställda hos icke-organiserade arbetsgivare i dessa och andra centrala frågor gällande utlandsarbete, i vilka den anställda skulle vara mycket utsatt om inte kollektivavtalet för kristliga organisationer vore allmänt bindande.

Nämnden har granskat förutsättningarna för allmänt bindande verkan alltför mekaniskt genom att främst fästa uppmärksamhet vid uppskattningen av antalet anställda inom branschen utan att i tillräcklig hög grad beakta målen med den allmänt bindande verkan som en tryggare av den svagare kollektivavtalspartens minimivillkor.

UTLÅTANDEN
Utlåtande av nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan

Nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan har i sitt utlåtande till arbetsdomstolen konstaterat följande:

I förutsättningarna för fastställande av den allmänt bindande verkan hos kollektivavtalet för kristliga organisationer har skett den väsentliga förändringen att kollektivavtalets representativitet har sjunkit så lågt att kollektivavtalet inte längre kan anses vara representativt. Representativitetskalkylen har gjorts på basis av utredningen av det totala antalet anställda inom branschen. Då representativiteten endast är 38,8 procent kan kollektivavtalet inte heller med stöd av de övriga grunderna enligt den praxis som nämnden följer anses vara representativt enligt 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. På grund av detta har det fastställts att kollektivavtalet saknar allmänt bindande verkan.

Det totala antalet anställda inom branschen som avses i kollektivavtalet för kristliga organisationer framgår inte av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. De sammanslutningar som ingått kollektivavtalet har gett olika uppskattningar av antalet anställda inom branschen. Nämnden har strävat efter att utreda det totala antalet anställda inom branschen så noggrant som möjligt genom att flera gånger be avtalsparterna om en uppskattning av antalet anställda.

Man har även begärt en uppskattning av det totala antalet anställd vid pingstförsamlingarna av Helluntaiseurakuntien työntekijät HELP ry:s ordförande Petteri Arasalo. Parterna har kunnat kommentera varandras samt Arasalos uppskattningar. När representativiteten var mycket låg var de anställda vid pingstförsamlingarna avgörande för utredningen av det totala antalet anställda inom branschen. Nämndens beslut gällande representativiteten har byggt på erhållna utredningar av det totala antalet anställda inom branschen.

Pingstförsamlingarnas ledande pastorer har redan subtraherats från nämndens kalkyl. Ändringarna i pingstförsamlingarnas konstitueringsform kommer att påverka deras antal anställda som omfattas av detta kollektivavtal under kommande avtalsperiod, men förändringar påverkar ännu inte den avtalsperiod som behandlas nu.

Arasalo har för den ändringssökande preciserat sin anmälan som han hade lämnat in till nämnden. På basis av detta är det möjligt att pingstförsamlingarnas anställda i viss mån har beaktats två gånger i beräkningarna. Preciseringen kan särskilt i fråga om

Fida International ry tolkas annorlunda än den ändringssökandes tolkning. Nämnden konstaterar att utredningen av antalet anställda inom branschen kan komma att kräva ytterligare utredningar. Nämnden lämnar det till arbetsdomstolens övervägande huruvida det totala antalet anställda inom branschen ska uppskattas på nytt.

Kyrkliga sektorn rf:s genmäle

I utlåtandet av nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan har man inte fört fram någon ny utredning eller information som är väsentlig för avgörandet av ärendet. Snarare kan man se att slutsatserna i nämndens utlåtande står i strid med befintliga utredningar.

Det är obestridligt att det inte är möjligt att på ett heltäckande och exakt sätt utreda det totala antalet anställda som omfattas tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kristliga organisationer utifrån Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

Med tanke på beslutet i ärendet är det således väsentligt hur man uppskattar det totala antalet anställda inom branschen på basis av den tillgängliga utredningen och huruvida det i det totala antalet anställda inom branschen kan anses ha skett sådana väsentliga ändringar som avses i 7 § lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan efter de tidigare besluten om fastställande av allmänt bindande verkan.

Arasalos utlåtande av den 13 december 2017 som bifogats besväret visar att det totala antalet anställda inom branschen har i det överklagade beslutet uppskattats för högt, vilket direkt speglas i den tekniska kalkylen av kollektivavtalets representativitet.

Då man bedömer representativiteten som är en förutsättning för kollektivavtalets allmänt bindande verkan får man inte ty sig enbart till den tekniska kalkylen mellan anställda hos organiserade arbetsgivare och det totala antalet anställda inom branschen så som man gjort i nämndens beslut, utan man måste även ta i beaktande de ovan nämnda övriga grunderna.

Då man avgör ärendet ska man även ta i beaktande längden på den kollektivavtalsperiod som avses i det överklagade beslutet och som var exceptionellt kort och som upphörde redan den 31 januari 2018. Det är således fråga om ett tidsbundet avgörande där en ändring av ett rättsläge som varat i över 10 år ska ha tydliga och obestridliga grunder. Nämnden har dock inte i sitt beslut tydligt framfört att det i de omständigheter som påverkar bedömningen av den allmänt bindande verkan skulle ha obestridligen skett sådana väsentliga ändringar som förutsätts i lagen efter den tidigare avtalsperioden. Då det på basis av den befintliga utredningen inte lär ens vara de facto möjligt att bevisa att det skett en väsentlig ändring, är det inte motiverat att under dessa omständigheter ändra rättsläget med tanke på det tidigare beslutet om fastställande av allmänt bindande verkan.

UTLÅTANDEN UNDER BEREDNINGSSESSIONEN

Arbetsdomstolen har under beredningssessionen den 7 mars 2019 hört Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf, Kyrkans akademiker AKI r.y. samt Kyrkliga sektorn rf.

Antal anställda
Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf har den 5 mars 2019 lämnat in till arbetsdomstolen grunddatablanketter (2 st.), av vilka framgår utvecklingen av antalet anställda vid medlemsföretagen som omfattas av kollektivavtalet, där antalet anställda var 1 138 år 2017 och 1 289 åren 2017–2018. Antalet på 1 026 anställda som nämns i nämndens beslut gällde situationen år 2015.

Kyrkans akademiker AKI r.y.:s och Kyrkliga sektorn rf:s medlemsantal har inte förändrats från det som tidigare anmälts.

De som hördes var eniga om att det totala antalet anställda inom kollektivavtalets tillämpningsområde inte kan uppskattas exakt. Man var även av samma åsikt om att cirka 150 av de anställda (400) vid pingstförsamlingarna som utgör en organisation enligt Helluntaiseurakuntien työntekijät HELP ry:s ordförandes uppskattning redan ingick i PALTA rf:s uppskattning av antalet arbetstagare inom avtalsbranschen.

Övriga grunder

Kyrkliga sektorn rf vädjade i fråga om de övriga grunderna till de omständigheter som man uppgett i sitt tidigare utlåtande.

Kyrkans akademiker AKI r.y. instämde med Kyrkliga sektorn rf:s utlåtande.

Även Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf instämde med dessa dock utan att ta ställning till målet med avtalets allmänt bindande verkan.

Kollektivavtalets allmänt bindande verkan

Enligt Kyrkliga sektorn rf och Kyrkans akademiker AKI r.y. Finns det starka grunder för kollektivavtalets allmänt bindande verkan.

Arbetsgivarna för servicebranschen PALTA rf har inget att anmärka om fastställandet av kollektivavtalets allmänt bindande verkan.

ARBETSDOMSTOLENS BESLUT

Motiveringar

Nämndens överklagade beslut bygger på uppgifter, enligt vilka det totala antalet anställda inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kristliga organisationer är cirka 2 640. Då nämnden jämförde detta antal med an­talet anställda som omfattades av kollektivavtalet år 2015 (1 026), drog nämnden slutsatsen att kollektivavtalet inte längre kan anses vara representa­tivt på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

Den centrala tvistefrågan i ärendet gäller det totala antalet anställda inom branschen som avses i kollektivavtalet och i synnerhet andelen anställda vid pingstförsamlingar som utgör en organisation.

Det är obestridligt att den befintliga statistiken inte ger information om det totala antalet anställda och att detta inte kan i övrigt utredas på något exakt sätt.

Nämnden har på basis av uppgifterna som lämnats in av Helluntaiseurakuntien työntekijät HELP ry:s ordförande Petteri Arasalo dragit slutsatsen att det finns cirka 400 arbetstagare vid pingstförsamlingarna som utgör en organisation. I nämndens avgörande hade det totala antalet anställda inom branschen som avses i kollektivavtalet bildats genom att addera dessa arbetstagare till PALTA rf:s uppskattning av antalet anställda inom hela avtalsbranschen (cirka 2 240). I ärendet har det dock framgått att cirka 150 av de anställda vid pingstförsamlingarna har redan inkluderats i PALTA rf:s uppgifter. När dessa (cirka 150) anställda som beaktats två gånger subtraheras från det totala antalet (cirka 2 640) som bildats på ovan nämnda sätt blir det totala antalet anställda inom branschen som avses i kollektivavtalet knappt 2 500. Genom att jämföra detta totala antal med PALTA rf:s utredning om utvecklingen av antalet anställda i dess medlemsföretag från åren 2017 (1 138) och 2017–2018 (1 289) kommer man till resultatet att kol­lektivavtalet omfattar cirka hälften av de anställda inom branschen.

Tar man dessutom i beaktande de övriga omständigheterna som ska beaktas i representativitetsbedömningen, såsom hur etablerad avtalsverksamheten är inom branschen och kollektivavtalets betydelse som en tryggare av minimivillkoren som ska iakttas i de anställdas anställningsförhållanden, kan kollektivavtalet anses tillgodose kraven för ett kollektivavtal med allmänt bindande verkan. Således ska kollektivavtalet för kristliga organisationer anses vara representativt för tillämpningsområdet på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen och därmed allmänt bindande.

Resolution

Arbetsdomstolen häver nämndens beslut och med stöd av 1 och 9 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställer att kollektivavtalet för kristliga organisationer är representativt inom sin bransch på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen och därmed allmänt bindande.

President Pekka Pärnänen

I avgörandet av ärendet har deltagit Pärnänen som ordförande samt Saarensola, Saarikoski, Nyyssölä och Lehto som medlemmar. Föredragande har varit Julmala.

Beslutet är enhälligt.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.