14.12.2015 23/2015

Kollektivavtal för film- och tv-produktionen

Beslut delgivet av: Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta
Beslut nummer: 23/2015
Delgivningsdatum: 14.12.2015
Allmnänt bindande verkan: Kollektivavtalet är inte allmänt bindande.
Arbetsgivarpart: Arbetsgivarna för servicebrancherna PALTA rf
Arbetstagarpart: Fackförbundet för teater och media Finland rf, Finlands Journalistförbund ry
Datum då kollektivavtalet underteknats: 14.12.2017
Datum då kollektivavtalet träder i kraft: 01.11.2017
Datum då kollektivavtalet går ut: 31.12.2019
Anmärkningar: --

Beslutstexten

Översättning

ARBETSDOMSTOLEN BESLUT Nr 21
Delgivningsdatum 26.02.2020
Diarienr V 1/19

ÄRENDE Besvär som gäller kollektivavtalets allmänt bindande verkan

ÖVERKLAGANDE Finlands journalistförbund rf, Fackförbundet för teater och media Finland rf

SKA HÖRAS Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf

BESLUT OM KOLLEKTIVAVTALETS BINDANDE VERKAN DEN 14 DECEMBER 2015

Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställde genom beslut givet den 14 december 2015 att Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s, Finlands Journalistförbund rf:s och Fackförbundet för teater och media Finland rf:s ömsesidiga kollektivavtal för film- och tv-produktionen (nedan kollektivavtalet) inte var representativt på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen och således inte allmänt bindande. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (nedan nämnden) konstaterade bland annat följande i beslutets motiveringar.

Kollektivavtalet för film- och tv-produktionen är riksomfattande. Genom avtalet fastställs löne- och arbetsvillkoren för arbetstagare vid företag som bedriver film- och tv-produktion. Avtalet tillämpas på exempelvis produktion och sändning av långa spelfilmer, kortfilmer, dokumentärfilmer, videofilmer, reklam och reklamfilmer samt tv-program.

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal uppgett sitt medlemsantal enligt följande. Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf (nedan PALTA) har anmält att det vid förbundets medlemsföretag finns 298 anställda som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Fackförbundet för teater och media Finland rf (nedan Teme) har anmält att cirka 565 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Finlands Journalistförbund rf (nedan Journalistförbundet) har anmält att 179 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Kollektivavtalet tillämpas åtminstone i branschgrupperna produktion av film, video och tv-program samt efterproduktion av film, video och tv-program. Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 2012 arbetade totalt 2 100 anställda inom dessa branscher. När man å ena sidan jämför det totala antalet anställda inom branschen som avses i kollektivavtalet (minst 2 100) och å andra sidan antalet anställda som enligt lagen om kollektivavtal ingår i kollektivavtalets krets för bindande verkan (298) kan man konstatera att kollektivavtalet inte kan anses vara representativt för tillämpningsområdet i fråga på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

NY BEHANDLING AV DEN ALLMÄNT BINANDE VERKAN

Magistratens skyldighet att ta upp ärenden

PALTA, Teme och Journalistförbundet som hade en besvärsrätt enligt 10 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ansåg i sina utredningar till nämnden om kollektivavtalsperioden 1.112017–31.12.2019 att kollektivavtalet bör anses vara allmänt bindande. Nämnden behandlade avtalsparternas utredning som en begäran enligt 7 § i nämnda lag om ny behandling av ärendet.

Det överklagade beslutet från 29 mars 2019.

Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan avslog med sitt beslut nr. 44/2019 givet den 29 mars 2019 ansökan om ny behandling av kollektivavtalets allmänt bindande verkan. Nämnden konstaterade bland annat följande i motiveringarna för sitt beslut.

Enligt bestämmelsen om tillämpningsområdet följdes kollektivavtalet på arbetstagare anställda av PALTA:s medlemsföretag som arbetar inom film- och tv-produktion. Enligt bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde tillämpades det på exempelvis produktion och sändning av långa spelfilmer, kortfilmer, dokumentärfilmer, videofilmer, reklam och reklamfilmer samt tv-program.

I samband med beredningen av fastställandet hade Suomen Elokuvaohjaajaliitto SELO ry, Suomen Näyttelijäliitto - Finlands Skådespelarförbund ry samt Suomen Näytelmäkirjailijat ja Käsikirjailijat - Finlands Dramatiker och Manusförfattare framställt en begäran till nämnden om att begränsa kollektivavtalets tillämpningsområde och fastställande så att kollektivavtalet inte tillämpas på regissörens, manusförfattare som skriver fiktions och skådespelarens arbetsuppgifter. Föreningarna ansåg att Teme och Journalistförbundet inte hade behörighet att representera dessa arbetstagargrupper.

Enligt kollektivavtalets avtalsparters gemensamma åsikt omfattas regissörer och manusförfattare av kollektivavtalets tillämpningsområde, men inte skådespelarna. Nämnden hade inga grunder att tolka tillämpningsområdet på annat sätt.

Enligt utredningar givna av Teme och Journalistförbundet fanns det sammanlagt 444 regissörer och 151 manusförfattare i deras medlemskårer. Till föreningarna hörde även många andra arbetstagargrupper som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Nämnden ansåg att det inte fanns sådana brister i de nämnda arbetstagarföreningarnas representativitet som gör att de inte varit dugliga att ingå ett kollektivavtal om branschens arbetsvillkor även för regissörs- och manusförfattararbetet.

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal uppgett sitt medlemsantal enligt följande. PALTA har anmält att det vid förbundets 21 medlemsföretag finns 573 anställda som omfattas av kollektivavtalet. Teme har anmält att cirka 550 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Journalistförbundet har anmält att 250 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Kollektivavtalet tillämpades på Statistikcentralens näringsgrenar 59110 Produktion av film, video och tv-program och 59120 Efterproduktion av film, video och tv-program. Kollektivavtalet tillämpades på anställda, tjänstemän och övre tjänstemän enligt utredningen av parterna. Enligt sysselsättningsstatistiken från Statistikcentralen för 2016 arbetade sammanlagt 2 069 arbetatagare inom de nämnda näringsgrenarna inom kollektivavtalets

tillämpningsområde. Enligt avtalsparternas åsikt tillämpades kollektivavtalet inte på näringsgrensklassen 60201 ”Planering av tv-program och sändningsverksamhet”(exkl. avgiftsbelagda tv-kanaler).

Vid bedömningen av kollektivavtalets representativitet skulle alla anställda inom branschen i fråga beaktas. Bestämmelsen om tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktion var enligt ordalydelsen omfattande och omfattade arbetstagare inom hela film- och tv-produktionsbranschen. Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde tillämpades avtalet även på produktionen och sändningen av tv-program.

Tv-program producerades även i samband med Rundradion Ab:s programsändningar. Inom bolaget tillämpades bland annat det detaljerade kollektivavtalet för Rundradions programarbetare mellan PALTA och Journalistförbundet och dessutom kollaktivavtalet om tekniska tjänstemän mellan PALTA och Fackförbundet Pro rf. Rundradion Ab hade registrerat sig i näringsgrensklass 60201 i företags- och organisationsdatasystemet. Mediahub Helsinki Oy följde ett kollektivavtalsprotokoll mellan PALTA och Journalistförbunden, och dessutom följdes enligt protokollet i fråga kollektivavtalet för film- och tv-produktion.

Enligt beskrivningen i näringsgrensindelningsklasserna 6020 Planering av tv-program och sändningsverksamhet och 60201 Planering av tv-program och sändningsverksamhet (exkl. avgiftsbelagda tv-kanaler) omfattade det bland annat ”radio- och tv-bolagets programproduktion då denna sker integrerad i sändningsverksamheten.” Enligt sysselsättningsstatistiken hade klass 60201 enligt statistiken 3 796 anställda varav 3 467 var anställda av aktiebolag med statsägd

majoritet. Rundradion Ab är ett aktiebolag med statsägd majoritet. Enligt utredning av Rundradion Ab var tillämpningsområdet för kollektivavtalet för Rundradions programanställda mellan PALTA och Journalistförbundet omfattande och täckte alla uppgifter som gäller produktionen program och innehåll samt uppgifter som direkt stöder produktionen av innehåll. Den övre gränsen låg vid produktionsuppgifterna. Inom tillämpningsområdet för de programanställdas kollektivavtal arbetade cirka 2 500 personer. Inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för Rundradions tekniska tjänstemän arbetade cirka 50 personer. Mediahub Helsinki Oy hade 88 anställda.

Enligt avpalsparternas åsikt arbetade man hos Rundradion Ab och Mediahub Helsinki Oy enligt detaljerade kollektivavtal för en annan näringsgren. Nämnden konstaterade att även om de ovan nämnda bolagen låg innanför det företagsspecifika kollektivavtalets tillämpningsområde låg arbetsuppgifterna även inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktion då när arbetet som utfördes följer det sistnämnda avtalet. I bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde nämns uttryckligen sändning av tv-program.

Den bransch i fråga som avses i 2 kap 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen fastställdes enligt kollektivavtalets bestämmelse om tillämpningsområde. Nämnden ansåg att de ifrågavarande bolagens anställda inte kunde undgå att beaktas vid uträkningen av antalet arbetstagare inom den bransch som avses i kollektivavtalet för film- och tv-produktion. Dessa 2 638 arbetstagare finns i statistiken främst i näringsgrensindelningens klass 60201. När man dessutom beaktade de 2 069 arbetstagarna i sysselsättningsstatistikens klasser 59110 och 59120 uppskattade nämnden att det totala antalet arbesttagare inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-branschen var cirka 4 500.

Enligt avtalsparternas åsikt visade sysselsättningsstatistiken inte branschens verkliga antal arbetstagare, eftersom det i statistiken finns med bland annat företagare, personer som inte arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde och chefer för produktionsbolagen. I ovan nämnda klasser i sysselsättningsstatistiken har även statistikförts en del sådana företag som inte varit verksamma inom kollektivavtalets tillämpningsområde. På grund av arbetets karaktär hade samma arbetstagare anmälts till statistiken flera gånger. Avtalsparterna ansåg att sysselsättningsstatistiken inte tillförlitligt beskrev branschens totala antal anställda. Enligt avtalsparternas gemensamma uppskattning arbetade vanligtvis cirka 800–900 personer inom branschen och dessa var omfattande medlemmar i Teme och Journalistförbundet. Enligt Teme kunde antalet arbetstagare under den brådskande säsongen tillfälligt vara högst cirka 1 200 personer.

Nämnden konstaterade att personer i företagarställning framgår separat av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. De beaktades inte i branschens totala antal arbetstagare och företagarna ingick inte i det antal arbetstagare som nämnden använde. I produktionen av sysselsättningsstatistiken användes uppgifter i fler än 30 olika register eller datamaterial. Uppgifterna om personens verksamhet och arbetsplats hämtades från årets sista vecka. I sysselsättningsstatistiken fastställdes personens bransch enligt branschen för arbetsgivarens verksamhetsställe. Personen statistikfördes i första hand enligt sitt huvudsakliga arbetsförhållande. Branschens anställda hade därmed inte statistikförts flera gånger för samma eller olika branscher.

Nämnden ansåg att sysselsättningsstatistiken i det här fallet var den mest pålitliga uppgiften om det totala antalet anställda inom branschen med tanke på utvärderingen av representativiteten. I ärendet presenterades ingen sådan utredning enligt vilken nämnden hade haft motiveringar för att avvika från den uppskattning som baserar sig på arbetstagarstatistiken eller minska antalet med sådana siffror som enligt avtalsparterna står utanför kollektivavtalets tillämpningsområde på ett sådant sätt som väsentligen skulle inverka på representativitetsutvärderingen.

Nämnden beaktade att av de arbetstagare som omfattades av kollektivavtalets tillämpningsområde hade alla regissörer och manusförfattare inte anslutit sig till Teme och Journalistförbundet, även om många gjort så. Finlands Skådespelarförbund hade 135 medlemmar och Finlands Dramatiker och Manusförfattare 450 medlemmar. Eftersom även dessa personer kan arbeta inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktion måste branschens totala antal arbetstagare vara högre än enbart Temes eller Journalistförbundets sammanlagda medlemsantal på 800.

Dessutom konstaterade nämnden att Audiovisual Producers Finland - APFI ry (nedan APFI) som är AV-produktionsbranschens intresseorganisation hade 70 företag som medlemmar. Antalet arbetstagare inom dessa kunde inte utredas. Jämfört med medlemsantalet pekade antalet företag som anslutit sig till PALTA på ett högre arbetstagarantal inom branschen än det ovan nämnda.

När man jämförde antalet arbetstagare inom den bransch som avses i kollektivavtalet enligt sysselsättningsstatistiken, cirka 4 500 arbetstagare, med antalet arbetstagare som omfattas av den bindande tillämpningen för kollektivavtalet enligt arbetsavtalslagen, 573 arbetstagare, kunde kollektivavtalet inte anses vara representativt inom sitt tillämpningsområde på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

Kollektivavtalets avtalsparter hade inte med sina uppskattningar om branschens arbetstagarantal visat att det skulle inträffat sådana väsentliga förändringar i förutsättningarna för fastställandet av kollektivavtalet som skulle föranleda en ny behandling av ärendet.

BEHANDLING I ARBETSDOMSTOLEN

Finlands journalistförbunds rf:s och Fackförbundet för teater och media Finland rf:s gemensamma klagomål

Journalistförbundet och Teme har i sitt gemensamma klagomål krävt att det beslut nämnden för fastställande av kollektivavtals bindande verkan hävs och att kollektivavtalet för film- och tv-produktionen fastställs som representativt inom sitt tillämpningsområde och därmed som allmänt bindande.

PALTA har anmält att det inom dess medlemsföretag fanns 573 anställda i slutet av 2018 inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Efter detta har nya produktionsbolag anslutit sig till PALTA. Teme har anmält att cirka 550 av dess medlemmar arbetade inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Journalistförbundet har anmält att cirka 250 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Sammanlagt var branschens arbestgivarförbunds medlemsantal inom avtalsområdet 800 medlemmar.

I förhållande till förbundens medlemsantal arbetar cirka 72 procent av arbetsgivarförbundens medlemmar för PALTA:s medlemsföretag. Arbetstagarna var rent av ovanligt välorganiserade eftersom branschen hade två fackförbund som förhandlade med PALTA om kollektivavtalet.

Det tredje fackförbundet inom branschen var Finlands skådespelarförbund rf som inte var part i kollektivavtalet och vars skådespelarmedlemmar därmed inte omfattades av kollektivavtalet.

Branschens förbund har uppskattat för nämnden att branschens totala antal arbesttagare är 900–1 200 personer. Även med tanke på detta antal bör kollektivavtalet anses vara allmänt bindande.

Att branschens förbund anmälde lika stora antal skulle ges betydande vikt vid beslutsfattandet.

Det är svårt att uppskatta och statistikföra branschens antal. Förbunden har i sina antal beaktat följande väsentliga faktorer.

Film- och tv-produktionsbranschen är en bransch med snuttarbete. Snuttarbetet sker inte alltid och automatiskt med arbetsförhållanden utan det finns en stor grupp personer som antingen helt eller en del av tiden sysselsätter sig själva eller är företagare. Branschens arbete är oftast projektartat och arbetsförhållandena varade vanligtvis endast dagar eller högst några veckor. Arbetet och det antal arbetstagare som behövs kunde variera märkbart från år till år. Inom branschen förflyttar sig en betydande del av arbetskraften mellan projektartat arbete, arbetslöshet, arbete innan annan bransch, studier, stipendiearbete med mera. Delvis vittnar det att man inte kunnat utreda antalet anställda hos AV-produktionsbranscens intresseorganisation APFI:s medlemsföretag om svårigheterna att statistikföra branschens antal.

Nämnden hade felaktigt i sitt beslut som branschens arbetskraft tagit med anställda vid Rundradion Ab och Mediahub Helsinki Oy samt uppskattat antalet arbetstagare endast med hjälp av uppgifter från Statistikcentralens statistik. Samtidigt hade de antal som förbunden som är parter meddelat helt åsidosatts.

Kollektivavtalet som gäller film- och tv-produktioner var avsett för bolag vars huvudsakliga bransch är produktionen av privata (jfr med offentlig/statsägd) tv-program och filmer.

Rundradion Ab är inte ett film- och tv-produktionsbolag, dvs. ett så kallat produktionsbolag, utan ett kommunikationsbolag inom den offentliga servicen. Bolagets uppdrag baserade sig på 7 § i lagen om Rundradion Ab (rundradiolagen).

För att genomföra sitt uppdrag producerade Rundradion Ab även televisionsprogram men produktionen av dessa var inte Rundradions huvudsakliga bransch. Utöver produktionen av tv-program utförde Rundradion Ab sitt uppdrag för allmänna tjänster bland annat genom att producera och sända radioprogram och webbnyheter.

Kollektivavtalet för Rundradions programanställda ingicks 2017. Dess parter var Journalistförbundet och PALTA. Dess tillämpningsområde hade uppskattningsvis sammanlagt cirka 2 466 anställda varav åtminstone 1 650 arbetade helt, huvudsakligen eller åtminstone delvis även för radio och webben. Bland dessa fanns även personer som arbetade med marknadsföring och andra uppgifter.

Nämnden hade inte i sitt tidigare beslut från 2015 konstaterat något om Rundradion Ab vid sin utvärdering av kollektivavtalets allmänt bindande verkan.

Mediahub Helsinki Oy:s 88 anställda kunde heller inte räknas med i branschens totala arbetstagarantal. Enligt företags- och organisationsdatasystemet (FODS) var företagets huvudnäringsgren övriga företagstjänster (82990), Till bolagets tjänster hörde bland annat radionyheter, streamingtjänster, multikanalkommunikation, coachingtjänster, konferencierstjänster samt SuomiAreena. Inget av detta var arbetet som tillhör film- och TV-produktionsbranschen.

Mediahub Helsinko Oy hade ett kollektivavtalsprotokoll mellan Journalistförbundet och PALTA och dessutom följde bolaget kollektivavtalet för film- och tv-produktioner enligt protokollet i fråga. Via den nämnda kollektivavtalshänvisningen kunde man i sig tolka att Mediahub Helsinki Oy:s arbetstagarantal är en del av branschens totala antal arbetstagare. Om man gör på så vis borde detta på motsvarande sätt läggas till i arbetstagarantalet för PALTA:s medlemsföretag.

Nämnden hade i sitt tidigare beslut från 2015 hänvisat till näringsgrensklasserna 59110 och 59120 i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. Dessa näringsgrenar hade 2016 totalt 2 069 löntagare. Detta antal skulle inte beaktas i utvärderingen av branschens arbetstagare.

Först och främst var siffran tre år gammal. Volymen inom film- och tv-produktionsbranschen varierar mycket årligen beroende på att branschen har en projekt- och snuttarbetskaraktär.

Enligt uppgifter från Statistikcentralen fastställdes klassifikationen enligt situationen årets sista vecka. Detta var inte en representativ tidpunkt för utvärderingen av branschens arbetsförhållanden och arbetstagarantal med beaktande av branschens produktioner.

Och enligt andra uppgifter från Statistikcentralen hade de två nämnda näringsgrenarna sammanlagt fler än 300 företag. Branschens aktörer (förbunden, APFI, Filmstiftelsen, Rundradion Ab) hade i olika samband uppskattat att branschen har cirka hundra (eller färre) aktiva företag. Av dessa var största delen mycket små. Det är inte realistiskt att anta att varje företag inom branschen sysselsätter i genomsnitt 20 arbetstagare.

De överklagande hade gått igenom Statistikcentralens material i kors för näringsgrensindelningen och yrkesbeteckningarna. Till den del man kunde åtskilja branschens uppgifter och yrken i materialet hade branschen 1 144 identifierade arbetstagare. Detta antal motsvarade väl de uppskattningar som Journalistförbundet, Teme och PALTA presenterat för nämnden.

Utlåtande av nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan

Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har hänvisat till sina motiveringar i det överklagade beslutet och dessutom yttrat följande.

Rundradion Ab är en arbetsgivare i aktiebolagsform vars arbetstagare enligt kollektivavtalets bestämmelser om tillämpningsområde arbetade i uppgifter som gäller ”produktion och sändning av TV-program”. Därmed ska arbetstagarna i fråga beaktas i uppskattningarna av branschens totala arbetstagarantal.

Kollektivavtalsprotokollet som tillämpades av Mediahub Helsinki Oy pekade på det behandlade kollektivavtalet vilket visade att även detta bolag var verksamt inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktion. Antalet anställda inom bolaget var dock inte väsentligt med tanke på branschens totala antal arbetstagare.

Beslutet från 2015 baserade sig på avtalsförbundens anmälan enligt vilket avtalet tydligt saknat allmän bindande verkan. Företag inom avtalets tillämpningsområde och deras arbetstagarantal hade därmed inte utretts då.

Nämnden hade strävat efter att utreda branschens totala arbetstagarantal så noggrant som möjligt genom att även fråga avtalsparterna om arbetstagarantalet. De uppskattningar om branschens arbetstagarantal (900–1 200) som avtalsparterna angett för nämnden vid behandlingens olika skeden var inexakta. PALTA hade under beredningen av fastställandet strävat efter att reda ut branschföretagens och deras arbetstagarantal via APFI, men där fick man inga uppgifter som inverkar på avgörandet av ärendet. Eftersom ingen närmare utredning av branschens totala antal arbetstagare erhållits av avtalsparterna eller från andra källor hade nämnden både för eget bruk samt enligt arbetsdomstolens vedertagna praxis förlitat sig på Statistikcentralens sysselssättningsstatistik i sitt avgörande.

Den sysselsättningsstatistik inklusive yrkesbeteckningar och antalsuppgifter som överklagarna presenterat för arbetsdomstolen fanns inte tillgänglig för nämnden. Nämnden kunde inte i sitt avgörande på grund av särdragen i de olika branschernas verksamhet på eget initiativ beakta sådana här uppgifter, men tog med anledning av parternas anmärka sådana här arbetstagargrupper i beaktande som en minskning av antalet. Nämnden hade enligt normal praxis baserat sitt avgörande på utredningar om näringsgrensindelningen. Enligt nämndens uppfattning framgår inte entydigt av tabellen i överklagans bilaga 2 vilka yrkesbeteckningar som omfattas och vilka som inte omfattas av avtalets tillämpningsområde. Därmed hade nämnden inte förutsättningar att ta desto mer ställning till utredningen.

Nämnden hade i sitt avgörande detaljerat tagit ställning till de överklagandes anmärkningar på sysselsättningsstatistiken som de presenterat för nämnden. Vad gäller detta framställdes inga nya faktorer i överklagan.

Enligt överklagan var 72 procent av arbetstagarförbundets medlemmar anställda av PALTA:s medlemsföretag Kollektivavtalets representativitet enligt 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen fastställdes enligt den bindande karaktären enligt arbetskollektivavtalslagen, dvs. enligt antalet arbetstagare i tjänst hos arbetsgivarförbundets medlemsföretag inom tillämpningsområdet oavsett om arbetstagarna anslutit sig till fackförbundet eller inte. Anslutningen till arbetstagarförbundet kunde vara av betydelse endast som en associerad motivering. Tillämpningen av de associerade motiveringarna var dock inte frågan i representativiteten enligt nämndens avgörande.

Nämndens avgörande på antalet arbesttagare hos arbetsgivarförbundets medlemsföretag baserade sig på föreningens egna anmälan som inte preciserats för nämnden i samband med behandlingen av fastställandet. Antalet övriga medlemsföretag och de anställda i deras tjänst framgick inte av överklagan. Den eventuella variationen i antalet arbetstagare hos PALTA:s medlemsföretag enligt branschens typiska säsongsbetonade arbete framgick inte av den anmälan som skickats in till nämnden.

Finlands journalistförbunds rf:s och Fackförbundet för teater och media Finland rf:s genmäle

Journalistförbundet och Teme har i sina genmälen med väsentligen samma innehåll ansett att kollektivavtalet ska anses vara allmänt bindande och betonat följande faktorer.

Kollektivavtalet som gäller film- och tv-produktioner var avsett för bolag vars huvudsakliga bransch är privat produktion av tv-program och filmer.

Rundradion Ab är inte ett film- och tv-produktionsbolag utan ett kommunikationsbolag inom den offentliga servicen. För att genomföra sitt uppdrag producerade Rundradion Ab även televisionsprogram men produktionen av dessa var inte bolagets huvudsakliga bransch. Utöver produktionen av tv-program genomförde Rundradion Ab sitt offentliga uppdrag bland annat genom att producera och sända radioprogram och webbnyheter.

Antalet arbetstagare inom PALTA:s och Journalistförbundets kollektivavtal för Rundradions programanställda var sammanlagt cirka 2 466. Av detta antal arbetade åtminstone 1 650 personer antingen helt, huvudsakligen eller åtminstone delvis även för radio och webben. Bland dessa fanns även personer som arbetade med marknadsföring och andra uppgifter.

Arbetstagarna hos Mediahub Helsinki Oy skulle heller inte räknas in i antalet arbetstagare inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktioner. Om man trots hänvisningen till kollektivavtalet gör så här skulle motsvarande antal arbetstagare adderas till antalet anställda hos PALTA:s medlemsföretag eftersom båda ovan nämnda bolag anslutit sig till PALTA.

Antalet i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik skulle inte beaktas i utvärderingen av branschens arbetstagarantal. Film- och TV-produktionsbranschen baserade sig på projekt- och snuttarbete samt enligt Teme även på ett säsongsbetonat arbete.

Till den del man kunde åtskilja branschens uppgifter och yrken i Statistikcentralens material hade branschen 1 144 identifierade arbetstagare. Åtskiljningen gjordes med branschförbundens bästa kunnande. Antalet motsvarade den uppskattning som avtalsparterna presenterat för nämnden.

Innehållet i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen är obestritt.

Volymen inom film- och tv-produktionsbranschen varierar från år till år. Detta beror på branschens projekt- och snuttarbetskaraktär, vilket även arbetsgivarförbundet PALTA lyft fram. Journalistförbundet har i avseende på detta hänvisat till PALTA:s utredning till nämnden den 7 december 2018 samt till PALTA:s sakkunniga Heidi Laitinens svar till nämnden den 16 oktober 2018 och den 29 november 2018.

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s utlåtanden

PALTA har i sin skrivelse till arbetsdomstolen den 9 augusti 2019hänvisat till tidigare utlåtanden som tillställts nämnden och angett att de inte har något nytt att yttra i ärendet.

PALTA har i skrivelsen till arbetsdomstolen den 7 oktober 2019 anmält att föreningens medlemmar var 26 medlemsföretag som tillämpar kollektivavtalet för film- och tv-produktioner. Enligt senaste uppgifter från 2018 var medlemsföretagens personalantal 687. Detta antal innehåller dock även de anställda hos medlemsföretagen som inte omfattas av kollektivavtalet. Föreningen hade inte tillgång till sådana uppgifter där det endast framgår antalet arbetstagare inom det nämnda kollektivavtalet.

ARBETSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Motiveringar

Finlands Journalistförbund rf och Fackförbundet för teater och media Finland rf har som motiveringar för sin överklagan hänvisat bland annat till att kollektivavtalet för film- och tv-produktion varit avsett att tillämpas i bolag vars huvudsakliga bransch är privat produktion av filmer och tv-program. Enligt förbunden ska anställda vid Rundradion Ab och Mediahub Helsinki Oy inte beaktas vid utvärderingen av branschens arbesttagarantal. Rundradion Ab är ett kommunikationsbolag inom public service och dess programanställda hade ett eget kollektivavtal. Media Helsinki Oy:s huvudbransch är övriga företagstjänster och i de tjänster företaget erbjuder ingår inte arbete inom film- och tv-produktion. Mediahub Helsinki Oy följde ett eget kollektivavtalsprotokoll. I sysselsättningsstatistiken från Statistikcentralen för 2016 hade näringsgrenarna 59110 och 59120 sammanlagt 2 069 löntagare man alla av dessa skulle inte beaktas i utvärderingen av branschens arbetstagarantal.

Kollektivavtalet i fråga följs enligt bestämmelsen om dess tillämpningsområde på arbetstagare anställda av PALTA:s medlemsföretag som arbetar inom film- och tv-produktion. Avtalet tillämpas på exempelvis produktion och sändning av långa spelfilmer, kortfilmer, dokumentärfilmer, videofilmer, reklam och reklamfilmer samt tv-program.

Enligt Finlands Journalistförbund rf och Fackförbundet för teater och media Finland rf är kollektivavtalet för film- och tv-produktion avsett att tillämpas uttryckligen på bolag inom den privata sektorn. Till dessa delar anser arbetsdomstolen att förbundens hänvisning till Rundradion i klagomålet som aktiebolag är en del av den privata sektorn oberoende av hurdant bolagets ägargrund är eller om det till exempel i lagstiftningen eller i övrigt även givits uppdrag som betjänar den offentliga sektorn. Det nämnda bolaget kan därmed inte anses i sin helhet avgränsas utanför den bransch som avses i kollektivavtalet i fråga med de motiveringar som förbunden anger.

Enligt 2 kap 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren iaktta åtminstone det som i ett riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen i fråga. Arbetsdomstolen konstaterar att branschen i fråga i regel fastställs enligt bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde. Branschen i fråga förändras inte även om det inom arbetskollektivavtalets tillämpningsområde skulle finnas konkurrerande eller företagsspecifika kollektivavtal. Vid bedömningen av kollektivavtalets representativitet ska alla anställda inom branschen i fråga beaktas. (t.ex. Arbetsdomstolen 2003:25 och arbetsdomstolen 2003:103). Arbetsdomstolen konstaterar dessutom att man i utvärderingen av antalet arbetstagare inom branschen i fråga även måste beakta arbetstagare som utför ett arbete avsett i kollektivavtal vars arbetsgivare följer ett annat kollektivavtal, även om parterna i det nu utvärderade kollektivavtalet eventuellt avsett att lämna dessa i förhållande till kollektivavtalet utomstående arbetsgivarna utanför kollektivavtalets tillämpningsområde (arbetsdomstolen 2003:25).

Utredningen i ärendet har inte gett arbetsdomstolen orsak att anse att man inom Rundradion Ab och Mediahub Helsinki Oy inte skulle utföra arbete som även aves i kollektivavtalet för film- och tv-produktion. Trots Rundradion Ab:s och Mediahub Helsinki Oy:s företagsspecifika kollektivavtal och det sistnämnda bolagets näringsgren i registret ska de anställda hos dessa bolag därmed i tillämpliga delar beaktas vid utvärderingen av det totala antal arbetstagare inom den bransch som avses i kollektivavtalet för film- och tv-produktionsbranschen.

I klagomålet hänvisas även till att Statistikcentralens sysselsättningsstatistik med beaktande av branschens projekt- och snuttarbetskaraktär inte ger en korrekt bild av branschens arbetsförhållanden och arbetstagarantal, eftersom statistiken baserar sig på läget den sista veckan på året. Arbetsdomstolen anser det vara osannolikt att de orsaker som överklagarna anger leder till att statistiken i fråga skulle visa branschen ha fler arbetstagare än den i genomsnitt har. Det är inte sannolikt att man inom film- och TV-produktionsbranschen skulle genomföra ovanligt många projekt och arbeta betydlig mer arbete än i genomsnitt som tidsbundna arbetsförhållanden under årets sista vecka, som traditionellt är semestertid för många.

I klagomålet anges att det finns sammanlagt cirka 2 466 arbetstagare inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för Rundradion Ab:s programanställda, varav åtminstone 1 650 även delvis arbetade med innehåll för radio och webben eller med olika bifunktioner. Dessutom visar den specifikation Finlands Journalistförbund rf och Fackförbundet för teater och media Finland rf framställt att det i Statistikcentralens näringsgrensklasser 59110 och 59120 i slutet av 2016 fanns sammanlagt 2 069 anställda varav sammanlagt 1 144 branschanställda kunde identifieras.

Arbetsdomstolen anser att även om man endast beaktar de arbetstagare hos Rundradion Ab som enligt kalkylerna av de överklagande parterna kan anses arbeta inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för film- och tv-produktion inom Statistikcentralens ovan nämnda näringsgrenar, kan kollektivavtalet inte anses vara representativt inom sitt tillämpningsområde då antalet anställda som omfattas av kollektivavtalets bindande verkan enligt arbetsavtalslagen är 573. Med dessa och de grunder som nämns i beslutet av nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bidande verkan finns det inga grunder att ändra slutsatsen i nämndens beslut.

Beslut

Avgörandet av nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ändras inte.

Arbetsdomstolsråd Risto Niemiluoto

I avgörandet av ärendet deltog Niemiluoto som ordförande samt Anttila, Kiiski, Lindström och Tähkäpää som medlemmar.

Beslutet är enhälligt.

--------------------------------------------------------------------------------------

Översättning

NÄMNDEN FÖR FASTSTÄLLANDE AV KOLLEKTIVAVTALS ALLMÄNT BINDANDE VERKAN

BESLUT Nr 23/2015
Datum för utfärdande 14.12.2015
Dnr 11572

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal för film- och tv-produktionen
Undertecknat 22.11.2011
Ikraftträdelse 1.10.2011

Kollektivavtalet har tillställts social- och hälsovårdsministeriet 22.10.2014.

KOLLEKTIVAVTALSPARTER
Arbetsgivarpart: Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Arbetstagarpart: Teater- och Mediearbetarna i Finland rf (sedan 14.4.2013 Teatteri- ja mediatyöntekijöiden liitto ry – Fackförbundet för teater och media Finland rf), Finlands Journalistförbund rf

KOLLEKTIVAVTALETS REPRESENTATIVITET

Avtalets tillämpningsområde

Kollektivavtalet för film- och tv-produktionen är riksomfattande. Genom avtalet fastställs löne- och arbetsvillkoren för arbetstagare vid företag som bedriver film- och tv-produktion. Avtalet tillämpas på exempelvis produktion och sändning av långa spelfilmer, kortfilmer, dokumentärfilmer, videofilmer, reklam och reklamfilmer samt tv-program.

Avtalet ersätter det tidigare kollektivavtalet med samma namn, i vilket arbetsgivarparten var Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna rf och arbetstagarparterna Teater- och Mediearbetarna i Finland rf och Finlands Journalistförbund rf.

Parternas uppgifter om antalet medlemmar och arbetstagare

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf har anmält att det vid förbundets medlemsföretag finns 298 anställda som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde.

Fackförbundet för teater och media Finland har anmält att cirka 565 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.Finlands Journalistförbund rf har anmält att 179 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Det totala antalet anställda inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Kollektivavtalet tillämpas åtminstone i branschgrupperna produktion av film, video och tv-program samt efterproduktion av film, video och tv-program. Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 2012 arbetade totalt 2 100 anställda inom dessa branscher.

SLUTSATS

I en jämförelse av å ena sidan det totala antalet arbetstagare inom kollektivavtalet för film- och tv-produktionen som ingåtts mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA, Teater- och Mediearbetarna i Finland och Finlands Journalistförbund (minst 2 100) och å andra sidan det antal arbetstagare som hör till den krets som är bunden till kollektivavtalet enligt lagen om kollektivavtal (298), kan man konstatera att kollektivavtalet inte kan anses vara representativt för tillämpningsområdet i fråga på det sätt som avses i 2 kap. 7§ 1 mom. i arbetsavtalslagen.

AVGÖRANDE

Med stöd av 1§ i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställer nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan att kollektivavtalet för film- och tv-produktionen som ingåtts mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA, Teater- och Mediearbetarna i Finland och Finlands Journalistförbund inte är representativt för tillämpningsområdet i fråga på det sätt som avses i 2 kap. 7§ 1 mom. i arbetsavtalslagen och därmed inte allmänt bindande.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Ändring i detta beslut får sökas hos arbetsdomstolen enligt bifogade besvärsanvisning.

Ordförande Martti Kairinen

Föredragande Tanja Ylitöyrä

Ärendet avgjordes av: nämndens ordförande Martti Kairinen, medlem Pirkko Mäkinen, medlem Tapani Vasama

Föredragande: Tanja Ylitöyrä, tfn 029516001

Beslutet är enhälligt.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.