29.9.2017

Ahvenanmaa - Hallituksen esitys - Kielilaki - Kuuleminen - Lausuntopyyntö

Finansministeriets förfarande vid lagberedningen

Klaganden kritiserade särskilt finansministeriets beredning av lagförslaget om båtskatt, eftersom lagförslaget sändes på remiss enbart på finska med en remisstid på en månad i december 2016 och lagförslaget fortfarande inte hade publicerats på svenska den 19 januari 2017.  Enligt klaganden är båtskatten av särskilt stor betydelse för såväl ålänningarna som den svenskspråkiga befolkningen i kommunerna i kustområdena.  Enligt klaganden hade Ålands landskapsregering getts tilläggstid för att lämna utlåtanden till den 27 januari 2017, men detta löste inte frågan om hur svenskspråkiga instanser och medborgare på andra håll i landet ska få möjlighet att utöva sin rätt att framföra sin åsikt.

Enligt finansministeriets utredning publicerades en svensk översättning av lagtexten och det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition på finansministeriets webbsidor den 9 januari 2017, då begäran om utlåtande hade sänts till svenskspråkiga remissinstanser, däribland Ålands landskapsregering. Regeringspropositionen hade översatts i sin helhet och publicerats på webbsidorna den 19 januari 2017. Då hade också regeringspropositionen i sin helhet sänts till de svenskspråkiga remissinstanserna. De svenskspråkiga remissinstanserna, hade informerats om ärendet redan innan remissbehandlingen inleddes. Avsikten var att införa båtskatten den 1 maj 2017.

Justitiekansler ansåg att de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning lämnar rum för tolkning och att de inte heller ger entydiga svar på frågan när regeringspropositioner ska översättas till svenska i sin helhet eller på frågan huruvida lagförslag nödvändigtvis ska publiceras och skickas på remiss på båda inhemska språken absolut samtidigt.

Genom de bestämmelser i språklagen och i självstyrelselagen för Åland som gäller publicering, översättning och begäran om utlåtande samt korrespondensspråket strävar man efter att förverkliga allmänhetens och olika intressentgruppers möjligheter att delta i lagberedningen. Också med hjälp av anvisningen för hörande vid lagberedning strävar man efter att uppriktigt höra olika parter och att hörandet ska ha reell betydelse under beredningen.

Justitiekansler ansåg sig inte under omständigheterna ha haft anledning att misstänka att finansministeriet har handlat lagstridigt eller på annat sätt felaktigt till den del det handlar om hörande av Ålands landskapsregering och Statens ämbetsverk på Åland i frågan om båtskatten.

Till den del det var frågan om den svenskspråkiga befolkningens möjlighet att ta del av lagförslaget ansåg justitiekansler dock att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och att ministeriets förfarande inte heller i övrigt uppfyller kraven för god lagberedning. Minimikraven i språklagen skulle bäst ha uppfyllts genom ett förfarande där den föreslagna lagtexten och ett tillräckligt omfattande sammandrag av regeringspropositionen skulle ha publicerats på svenska samtidigt med regeringspropositionen på finska den 16 december 2016. Som framgår av finansministeriets utredning är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade.

Justitiekansler konstaterade att de i grundlagen tryggade grundläggande språkliga rättigheterna, om vilka det föreskrivs närmare i språklagen, inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.

Med beaktande av att man hade avstått från att gå vidare med beredningen av båtskattelagen, uppmärksammade justitiekansler för framtida fall finansministeriet på de anvisningar gällande god lagberedning som nämns i beslutet samt på det som i beslutet förs fram om kraven på god lagberedning. Justitiekansler sände en kopia av beslutet till justitieministeriet för kännedom och för eventuella åtgärder särskilt med anledning av det som i beslutet framfördes om tolkningsbarheten i de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning.

Valtiovarainministeriön menettely lainvalmistelussa

Kantelija arvosteli erityisesti veneveroa koskevan lakiehdotuksen valmistelua valtiovarainministeriössä, koska lakiehdotus lähetettiin kuukauden kestäneelle lausuntokierrokselle pelkästään suomenkielisenä joulukuussa 2016, eikä ruotsinkielistä ehdotusta ollut 19.1.2017 edelleenkään julkaistu.  Kantelijan mukaan venevero on erityisen merkittävä sekä ahvenanmaalaisten että rannikkoseutujen ruotsinkielisten paikkakuntien väestön näkökulmasta.  Ahvenanmaan maakunnan hallitukselle oli annettu lausunnon antamiselle lisäaikaa 27.1.2017 saakka, mutta tämä ei ratkaissut kysymystä siitä, miten ruotsinkieliset tahot ja kansalaiset muualla maassa saavat mahdollisuuden käyttää oikeuttaan näkemystensä esittämiseen.

Valtiovarainministeriön selvitysten mukaan ruotsinkielinen hallituksen esityksen säädösteksti ja pääasiallinen sisältö –jakso julkaistiin ministeriön verkkosivuilla 9.1.2017, jolloin lausuntopyyntö oli lähetetty ruotsinkielisille lausunnonantajille, mukaan lukien Ahvenanmaan maakunnan hallitus. Hallituksen esitys oli kokonaisuudessaan käännetty ja julkaistu verkkosivuilla 19.1.2017. Hallituksen esitys oli tuolloin myös toimitettu kokonaisuudessaan ruotsinkielisille lausunnonantajille. Ruotsinkielisiä lausunnonantajia oli myös informoitu asiasta ennen suomenkielisen lausuntokierroksen alkua. Tarkoitus oli, että venevero olisi otettu käyttöön 1.5.2017.

Oikeuskansleri katsoi, että lainvalmistelun kielikysymyksiin liittyvät säädökset ja ohjeet ovat tulkinnanvaraisia, eivätkä ne anna yksiselitteisiä vastauksia siihen, milloin hallituksen esitykset tulee kääntää ruotsiksi kokonaisuudessaan ja onko säädösehdotusten julkaisemisen ja lausuntokierroksen välttämättä tapahduttava molemmilla kansalliskielillä ehdottoman yhtäaikaisesti.

Kielilain ja Ahvenanmaan itsehallintolain julkaisemista, kääntämistä ja lausunnon pyytämistä sekä kirjeenvaihtokieltä koskevilla säännöksillä pyritään säädösvalmistelun yhteydessä siihen, että eri sidosryhmien ja laajemmin yleisön mahdollisuudet osallistua lainvalmisteluun toteutuvat. Myös säädösvalmisteluun kuuluvaa kuulemista koskevat ohjeet tähtäävät siihen, että eri tahoja aidosti kuultaisiin ja että kuulemisella olisi tosiasiallinen merkitys valmistelussa.

Oikeuskansleri katsoi, että hänellä ei asian olosuhteissa ollut aihetta epäillä valtiovarainministeriön menetelleen lainvastaisesti tai muutoin virheellisesti siltä osin kuin kysymys on Ahvenanmaan maakunnan hallituksen ja valtionviraston kuulemisesta.

Oikeuskansleri katsoi kuitenkin, ettei asiassa ollut menetelty kielilain tai hyvän lainvalmistelun vaatimusten mukaisesti siltä osin kuin kysymys oli ruotsinkielisen väestön mahdollisuuksista perehtyä säädösehdotukseen. Kielilain vähimmäisvaatimukset olisi parhaiten täyttänyt menettely, jossa säädösehdotuksen teksti ja riittävä tiivistelmä olisi julkaistu yhtäaikaisesti suomenkielisen hallituksen esityksen kanssa 16.12.2017. Valtiovarainministeriön selvityksestä ilmenevä jatkovalmistelun ja veron käyttöönoton kireä aikataulu on omiaan luomaan vaikutelman siitä, että ruotsinkieliseen aineistoon perehtyneiden lausunnonantajien mahdolliset lausunnot eivät olisi voineet tosiasiassa tulla huomioon otetuiksi.

Oikeuskansleri totesi, että perustuslaissa turvatut, kielilaissa tarkemmin säädetyt kielelliset perusoikeudet eivät saa vaarantua poliittisesti asetettujen aikataulutavoitteiden vuoksi.

Oikeuskansleri kiinnitti valtiovarainministeriön huomiota vastaisen varalle päätöksessä mainittuihin hyvän lainvalmistelun ohjeisiin sekä päätöksessä kielilain noudattamisesta ja hyvän lainvalmistelun vaatimuksista esitettyyn ottaen huomioon, että veneveron valmistelusta oli luovuttu. Oikeuskansleri lähetti päätöksen jäljennöksen tiedoksi ja mahdollisia toimenpiteitä varten oikeusministeriöön erityisesti sen johdosta, mitä päätöksessä esitettiin lainvalmistelun kielikysymyksiin liittyvien säädösten ja ohjeiden tulkinnanvaraisuudesta

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.