89-90/1993

Artikel 1Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet, som påförs för en avtalsslutande stats eller dess politiska underavdelningar eller dess lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2. Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, skatter på ett företags totala löneutbetalningar samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

a) i Finland:

1) de statliga inkomstskatterna;

2) inkomstskatten för samfund;

3) kommunalskatten

4) kyrkoskatten;

5) källskatten på ränteinkomst; och

6) källskatten för begränsat skattskyldig;

(nedan "finsk skatt");"

(FördrS 121–122/2010)

b) i Schweiz:

de federala, kantonala och kommunala skatterna på

1) inkomst (sammanlagd inkomst, förvärvsinkomst, inkomst av kapital, rörelseinkomst, realisationsvinst och annan inkomst); och

2) förmögenhet (sammanlagd förmögenhet, lös och fast egendom, rörelsetillgångar, kapital och reserveringar samt övrig egendom); (nedan "schweizisk skatt").

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de betydelsefulla ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

5. Avtalet tillämpas inte på den federala förskottsskatten som i Schweiz innehålls vid källan på lotterivinster.

Artikel 3Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) "Finland" åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det används i geografisk be märkelse, Republiken Finlands territorium och de till Republiken Finlands territorialvatten gränsande områden, inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag samt i vattnen därpå;

b) "Schweiz" åsyftar det Schweiziska Edsförbundet

c) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

d) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person;

e) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

f) "medhorgare" åsyftar:

1) fysisk person som har medhorgarskap i en avtalsslutande stat; samt

2) juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

g) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

h) "behörig myndighet" åsyftar:

1) i Finland finansministeriet eller dess hefullmäktigade ombud

2) i Schweiz chefen för Edsförbundets skatteförvaltning (Direktor der Eidgenössischen Steuerverwaltung) eller hans befullmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtals slutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper även sammanslutning som bildats enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande stat och som vid beskattningen i någondera staten inte behandlas som juridisk person. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skatt skyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbin delser är starkast (centrum för levnadsintresse na);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvaran de vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, avgör de behöri ga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 5Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar sär skilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller mstallat10nsverksamhet utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varu lager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varu lager uteslutande för bearbetning eller för ädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av va ror eller inhämtande av upplysningar för före taget;

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för före taget bedriva annan verksamhet av förberedan de eller biträdande art;

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)-e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombina tion är av förberedande eller biträdande art

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder full makt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 - ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock mte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad tili sådan som anges i stycke 4 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet tili fast driftställe enligt be stämmelserna i nämnda stycke

6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissio när eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. a) Om inte bestämmelserna i punkterna b) och c) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör tili fast egendom, Ievande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt tili fast egendom samt rätt tili föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

c) Skepp och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag berättigar ägaren av aktierna eller andelarna tili en okvald och obegränsad besittning av bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendo men är belägen.

5. Bestämmelserna i styckena l och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7Inkomst av rörelse

l. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag tili vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. Om det i en avtalsslutande stat har varit praxis att inkomst hänförlig till ett fast driftställe i en avtalsslutande stat bestäms på grundval av fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar inte bestämmelserna i stycke 2 en avtalsslutan de stat fårn att vid påförandet av skatt tillämpa en sådan fördelningsmetod. Den fördelningmetod som tillämpas skall emellertid vara sådan att resultatet står i överensstämmelse med de principer som angivits i denna artikel.

5. Inkomst hänförs inte tili fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående paragraf er skall inkomst hänförlig till det fasta drift stället bestämmas genom samma förfarande år från år såvida inte särskilda förhållanden föranleda annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8Sjöfart och luf tf art

1. Inkomst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2. Bestämmelserna i stycke l tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9Företag med intressegemenskap

1. fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsför bindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överens stämmelse därmed.

2. 1 fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit detta företag i denna andra stat om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägga i syfte att uppnå en överenskommelse om justering av inkomsten i båda avtalsslutande staterna.

3. En avtalsslutande stat får inte ändra ett företags inkomst i fall som avses i stycke I efter utgången av de tidsfrister som anges i dess interna lagstiftning och under inga omständigheter efter sex år efter utgången av det år då inkomsten som skulle ändras skulle ha tillkommit ett företag i denna stat. Detta stycke tillämpas inte i fall av bedrägeri eller avsiktlig underlåtenhet.

Artikel 10Dividend

1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat tili person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2. Dividenden får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga 10 procent av dividendens bruttobelopp. Dividenden är emellertid befriad från beskattningen i den förstnämnda staten om den som har rätt till dividenden är ett bolag (med undantag för sammanslutning) som direkt behärskar minst 10 procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa ömsesidig överenskommelse om det sätt på vilket dessa begränsningar tillämpas.

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas

(FördrS 121–122/2010)

3. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. (FördrS 91–92/2006)

4. Bestämmelserna i styckena 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som har rätt till dividenden har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som betalar dividenden har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. (FördrS 91–92/2006)

5. Om bolag med hemvist ien avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller på bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt som utgår på bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. (FördrS 91–92/2006)

Artikel 11Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas tili person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat om personen har rätt tili räntan.

2. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt tili andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig tili sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgifter på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte, om den som har rätt tili räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt tili räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn tili den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt tili räntan om sådana förbin delser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas tili person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat om personen har rätt tili royaltyn.

2. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt tili litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (häri inbegripet biograffilm samt film eller band för televisions- eller radiosändning), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt tili royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller · egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt tili royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn tili det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13Realisationsvinst

1. 1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst, som person med hemvist i Finland förvärvar på grund av överlåtelse av aktie i ett bolag med hemvist i Schweiz och vars egendom huvudsakligen består av fast egendom belägen i Schweiz, får beskattas i Schweiz.

3. Vinst, som person med hemvist i Schweiz förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel i ett bolag med hemvist i Finland, får beskattas i Finland förutsatt att ägandet av aktien eller andelen berättigar innehavaren tili okvald och obegränsad besittning av fast egen dom som är belägen i Finland och som tillhör bolaget.

4. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig tili stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

5. Vinst, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig tili användningen av sådant skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

6. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i föregående stycken av denna artikel beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Artikel 14Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står tili hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig tili denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, ljtterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrmgs- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig yerksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 19 och 20 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under ett kalenderår, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas emellertid om det inte bevisas att ersättningen beskattats i den stat där arbetstagaren har hemvist.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat.

Artikel 16Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17Artister samt idrotts- och sportutövare

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrotts eller sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrotts- eller sportutövare bedriver i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrotts- eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrotts- eller sportutövaren bedriver verksamheten.

3. Bestämmelserna i stycke 2 tillämpas inte om det visas att vare sig artisten eller idrotts- eller sportutövaren eller personer i intressegemenskap med honom direkt eller indirekt har del i den i sagda stycke avsedda personens inkomst.

Artikel 18Pension

1. Om inte bestämmelserna i artikel 19 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1, och om inte bestämmelserna i artikel 19 stycke 2 föranleder annat, får pension och annan förmån, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i Finland, beskattas i Finland.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 19Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga samfunds tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där personen i fråga har hemvist, om arbetet utförs i denna stat och personen

1) är medborgare i denna stat; eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga samfunds tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där personen i fråga har hemvist, om han är medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning och pension som beta las på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 20Studerande

Studerande eller affärs-, industri-, lantbruks-. eller skogsbrukspraktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat

Artikel 21Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Artikel 22Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Förmögenhet bestående av aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat där den bolaget tillhöriga fasta egendomen är belägen.

3. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig tili stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverk samhet, som person med hemvist i en avtals slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

4. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik av person med hemvist i en avtalsslutande stat samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i denna stat.

5. Lös egensom som utgör föremål för nyttjanderätt beskattas endast i den avtals slutande stat där nyttjanderättshavaren har hemvist.

6. Alla andra slag av förmögenhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 23Undanröjande av dubbelbeskattning

1. I Finland undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Schweiz, skall Finland, såvida inte bestäm melserna i punkt b) föranleder annat:

1) från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skatt på inkomst som betalats i Schweiz;

2) från skatten på denna persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den skatt på förmögenhet som betalats i Schweiz.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i någotdera fallet överstiga den del av skatten på inkomst eller på förmögenhet, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet som får beskattas i Schweiz.

b) Dividend från bolag med hemvist i Schweiz till bolag med hemvist i Finland är undantagen från finsk skatt, om mottagaren direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden.

c) Om person med hemvist i Schweiz förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i stycke 4 av artikel 6 eller stycke 2 av artikel 18 eller stycke 2 av artikel 22 får beskattas i Finland, skall Finland:

1) från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skatt på inkomst som betalats i Schweiz;

2) från skatten på denna persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den skatt på förmögenhet som betalats i Schweiz.

A vräkningsbeloppet skall emellertid inte i någotdera fallet överstiga den del av skatten på inkomst eller på förmögenhet, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet som får beskattas i Schweiz. (FördrS 91–92/2006)

2. I Schweiz undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

a) Om person med hemvist i Schweiz förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Finland, skall Schweiz, såvida inte bestämmelserna i punkt b) och c) föranleder annat undanta denna inkomst.eller förmögenhet från skatt.

b) Då en person med hemvist i Schweiz erhåller dividend som enligt bestämmelserna i artikel 10 får beskattas i Finland, skall Schweiz på ansökan medge denna person skattelättnad. Sådan skattelättnad medges genom att

1) a vräkna den i Finland enligt ertikel 10 uttagna skatten från den schweiziska skatten på den ifrågavarande personens inkomst; avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga beloppet av den del av den schweiziska skatten, beräknad utan dylik avräkning, som belöper på den inkomst som beskattas i Finland; eller

2) nedsätta den schweiziska skatten med ett schablonmässigt bestämt belopp; eller

3) delvis undanta ifrågavarande dividend från schweizisk skatt, varvid dock minst avdrag för i Finland uttagen skatt skall medges från bruttobeloppet av den från Finland uppburna dividenden.

Schweiz skall bestämma formen för skattelättnaden och reglera förfarandet i enlighet med sina föreskrifter om tillämpningen av Edsförbundets internationella avtal för undvikande av dubbelbeskattning

c) Då en person med hemvist i Schweiz uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som enligt stycke 4 av artikel 6, stycke 2 av artikel 18 eller stycke 2 av artikel 22 får beskattas i Finland, undantas denna inkomst eller förmö

d) Bolag som har hemvist i Schweiz och som uppbär dividend från bolag med hemvist i Finland är vid den schweiziska beskattningen av denna dividend berättigad tili samma skattelättnad som skulle medges bolaget om det bolag som betalar dividenden hade haft hemvist i Schweiz.

3. Om inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar, eller förmögenhet, som sådan person innehar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i denna stat, får denna stat likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt.

Artikel 24Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i ar.tikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 25Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot be stämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten I den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. I det fall att de behöriga myndigheterna träffar överenskommelse, skall de avtalsslutande staterna påföra skatt och medge återbetalning eller avräkning av skatt i enlighet med sådan över enskommelse.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskatt ning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående stycken. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Artikel 26 (FördrS 121–122/2010)Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är förutsebart väsentliga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller för förvaltning eller verkställande av intern lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av detta avtal, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1.

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit på grund av stycke 1 skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt denna stats interna lagstiftning och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som nämns i stycke 1, eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Utan hinder av det ovanstående kan upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit användas för andra ändamål då sådana upplysningar kan användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda staterna och den behöriga myndigheten i den stat som lämnar upplysningarna tillåter sådan användning.

3. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

4. Om en avtalsslutande stat ber om upplysningar enligt denna artikel, skall den andra avtalsslutande staten använda sina medel för informationssökning för att inhämta dessa upplysningar, fastän denna andra stat kanske inte behöver dessa upplysningar för sina egna skattemässiga ändamål. Skyldigheten enligt bestämmelserna i den föregående satsen är underkastad begränsningarna i stycke 3, men dessa begränsningar kan under inga omständigheter anses berättiga en avtalsslutande stat att vägra att förmedla upplysningar endast därför att den inte har nationellt intresse i fråga om sådana upplysningar.

5. Under inga omständigheter kan bestämmelserna i stycke 3 anses tillåta att en avtalsslutande stat vägrar att förmedla upplysningar endast därför att upplysningarna är i besittning av en bank, annan penninginrättning, förmedlare, representant eller god man eller därför att upplysningarna berör egendomandelar i en person. Skattemyndigheterna i den anmodade staten skall — utan hinder av stycke 3 eller motsatta bestämmelser i dess interna lagstiftning — för att inhämta upplysningar som omfattas av detta stycke ha befogenhet att verkställa yppande av sådana upplysningar.

Se även protokollet av detta fördrag.

Artikel 27Medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat

1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatisk beskickning eller konsulat.

2. Detta avtal skall inte äga tillämpning beträffande internationella organisationer, deras organ eller tjänstemän och inte heller beträffande personer som är medlemmar av diplomatisk beskickning, konsulat eller bestående representation och som vistas i en avtalsslutande stat utan att i någondera avtalsslutande staten i fråga om skatter på inkomst och förmögenhet behandlas såsom personer som har hemvist där.

Artikel 28Jkraftträdande

1. De avtalsslutande staternas regeringar meddelar varandra att de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal uppfyllts.

2. A vtalet träder i kraft trettionde dagen efter dagen för det senare av de meddelanden som avses i stycke 1 och dess bestämmelser tillämpas i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den l januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst och skatter på förmögenhet, på skatter som hestäms för skatteår som börjar den l januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

3. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 2 skall bestämmelserna i avtalet tillämpas i fråga om finsk skatt som innehålls vid källan enligt artikel 10 stycke 3, på dividend som betalas för en sådan räkenskapsperiod för det utbetalande bolaget som löper ut den l januari 1990 eller senare.

4. A vtalet mellan Republiken Finland och Schweiziska Edsförbundet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet som undertecknats i Bern den 27 december 1957 (nedan "1957 års avtal") upphör att vara tillämpligt i fråga om de skatter på vilka avtalet tillämpas enligt bestämmelserna i stycke 2. 1957 års avtal upphör att gälla vid den sista tidpunkt då det enligt föregående bestämrnelse i detta stycke är tillämpligt.

Artikel 29Upphörande

Detta avtal förblir i kraft tili dess det sägs upp av en avtalsslutande stat. Vardera avtals slutande staten kan på diplomatisk väg säga upp avtalet genom underrättelse härom senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att vara tillämpligt i båda avtalsslutande staterna:

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den l januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare;

b) i fråga om övriga skatter på inkomst och skatter på förmögenhet, på skatter som be stäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare.

1. Till artikel 4 stycke 3

Vid avgörandet genom ömsesidig överenskommelse av hemvistet för annan person än fysisk person som har hemvist i båda avtals slutande staterna skall läggas vikt vid bl.a. bestämmelsen i artikel 4 stycke 3 i OECD:s modellavtal om dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet som antagits 1977.

2. Till artiklarna 18 och 19(FördrS 121–122/2010)

Uttrycket "pension" sådant som det används i artiklarna 18 och 19 anses omfatta inte endast periodiska ersättningar utan också engångsersättningar.

3. Till artikel 22 (FördrS 121–122/2010)

Då en fysisk person är bosatt i en avtalsslutande stat under endast en del av året och är bosatt i den andra avtalsslutande staten under resten av året, får skatt på förmögenhet enligt bestämmelserna i artikel 22 påföras i båda staterna på basis av personens hemvist, men skatten får inte i någondera staten överstiga ett belopp som motsvarar en lika stor del av skatten på förmögenhet för hela året som den period (uttryckt i hela kalendermånader) under vilken personen var bosatt i den stat som påför skatten utgör av en period omfattande tolv månader.

4. Till artikel 26 (FördrS 121–122/2010)

a) Det är underförstått att utbyte av upplysningar kan bes endast då den anmodande avtalsslutande staten har använt alla de vanliga informationskällor som står till dess förfogande enligt internt beskattningsförfarande.

b) Syftet med hänvisningen till "förutsebart väsentliga" är att bestämma om utbyte av upplysningar i skatteärenden i största möjliga omfattning och samtidigt förtydliga att de avtalsslutande staterna inte får börja att "fiska efter upplysningar" eller begära om upplysningar som sannolikt inte är väsentliga i skatteärenden av en viss skatteskyldige. Även om de detaljer som ska ges när man framställer en begäran om upplysningar är viktiga processuella krav som är avsedda för att säkra att något "fiskande efter upplysningar" inte sker, ska de emellertid tolkas för att effektivt utbyte av upplysningar inte omintetgöras. ( FördrS 13–14/2013 )

c) När skattemyndigheterna i den anmodande staten framställer en begäran om upplysingar enligt artikel 26 i avtalet, den skall ge följande uppgifter till skattemyndigheterna i den anmodade staten:

1) identifikation av den person som är föremål för utredning eller undersökning; identifikationen kan ske också med andra medel än genom att anmäla namn och adress på denna person; ( FördrS 13–14/2013 )

2) tidsperiod för vilken upplysningar begärs;

3) uppgifter om de efterfrågade upplysningarna däri inbegripet deras slag och den form i vilken den anmodande staten önskar motta upplysningarna från den anmodade staten;

4) det beskattningsändamål för vilket upplysningarna efterfrågas;

5) såtillvida de är kända, namn och adress på sådan person som antas inneha de begärda upplysningarna. ( FördrS 13–14/2013 )

d) Artikel 26 i avtalet anses inte binda de avtalsslutande staterna till att byta upplysningar på automatiskt eller spontant basis.

e) De administrativa processuella regler som gäller den skatteskyldiges rättigheter och som har stadgats i den anmodade avtalsslutande staten anses förbli tillämpliga i utbyte av upplysningar innan upplysningarna sänds till den anmodande avtalsslutande staten. Denna bestämmelse anses ha som syfte att garantera den skatteskyldige en opartisk process och inte att hindra eller otillbörligt fördröja förfarandet vid utbyte av upplysningar.