4.4.2023

A Ab var ett hjälpbolag som grundats för att genomföra ett företagsköp och dess finansieringsarrangemang samt för administration och utveckling av målbolaget efter köpet. Den finska kapitalinvesteringsfonden E Kb ägde 66,9 procent av A Ab:s aktier. De tysta bolagsmännen som var investerare i E Kb var av varandra oberoende finska och utländska investerare. Fonden hade på grund av sin natur klassificerats som en självständig skattskyldig inom sina utländska bolagsmäns G B.V:s, H S.a.r.l:s och I Funds jurisdiktioner. Dessa tre utländska bolagsmäns sammanlagda andel av investeringarna i bolaget utgjorde cirka 24,6 procent.

A Ab hade ordnat den för företagsköpet behövliga finansieringen bland annat genom att låna tillgångar av sina aktieägare inklusive E Kb. När A Ab betalade ränta åt E Kb uppstod mellan G B.V:s, H S.a.r.l:s och I Funds jurisdiktioner hybrid missmatchning enligt 2 § 4 punkten i lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang (hybridlagen). Frågan gällde om hybridlagen var tillämplig på ränteavdragen i A Ab:s beskattning.

Hybridlagen gäller utgifter vars skattebehandling i en gränsöverskridande situation inte är lika på grund av att det handlar om ett hybridarrangemang där ett finansieringsinstrument som ligger som grund för en prestation, den som betalar prestationen eller betalningsmottagaren behandlas olika i olika jurisdiktioners beskattning. Eftersom missmatchning enligt hybridlagen kan uppstå endast mellan det skattskyldiga bolag som betalar ränta och bolagsmän som placerat sig i hybridenhetens andra jurisdiktioner, avses med intressegemenskap, som enligt 1 § 3 mom. i hybridlagen är en förutsättning för lagens tillämpning, också intressegemenskap mellan det bolag som erlägger ränta och bolagsmännen i den fond som mottar prestationen. Därför skulle i ärendet inte hybridlagens bestämmelser tillämpas trots att A Ab var i intressegemenskap med E Kb.

G B.V., H S.a.r.l. och I Fund var inte separat granskade indirekt via fonden i intressegemenskap med A Ab på det sätt som avses i 1 § 3 mom. i hybridlagen. Med ytterligare beaktande av att fondens bolagsmän inte enbart på grund av det fondavtal som gällde fonden kunde anses handla gemensamt i förhållande till rösträtt eller kapitalinnehav i A Ab, kunde nämnda utländska bolagsmän inte heller på denna grund anses indirekt via fonden vara i intressegemenskap med A Ab.

Hybridlagens bestämmelser var inte tillämpliga i A Ab:s beskattning.

Centralskattenämndens förhandsavgörande för skatteåren 2020 och 2021.

Lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang (hybridlagen) 1 § 1 mom., 2 mom. 2 punkten (1567/2019), 3 och 4 mom., 2 § (1567/2019) och 4 § 1 mom.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 7 § 1 och 3 mom., 18 § 1 mom. 2 punkten

Ärendet har avgjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Vesa-Pekka Nuotio, Joni Heliskoski, Tero Leskinen och Toni Kaarresalo. Föredragande Jarkko Kyllönen.