19.1.2023/89 HFD:2023:4

Miljö — Vattenhushållningstillstånd — Uttag av grundvatten — Kontrollplan — Omprövningsbegäran — Besvärsrätt — Part

NTM-centralen godkände en ny kontrollplan i anslutning till verksamheten i ett vattentjänstverks grundvattentäkter. A begärde omprövning av NTM-centralens beslut hos regionförvaltningsverket. A ägde en fastighet som låg inom skyddsområdet för en av grundvattentäkterna. På fastigheten fanns även enligt kontrollplanen ett rör för uppföljning av grundvattnet. Regionförvaltningsverket avvisade A:s omprövningsbegäran med motiveringen att beslutet inte påverkar A:s rätt, skyldighet eller fördel. Förvaltningsdomstolen avslog A:s besvär.

Rätten att som part anföra besvär är olika enligt den allmänna bestämmelsen i förvaltningslagen och specialbestämmelsen i vattenlagen. Därför ska i ärendet först avgöras om A:s rätt att begära omprövning av NTM-centralens beslut bestäms enligt förvaltningslagen eller vattenlagen. Därefter ska i ärendet avgöras om regionförvaltningsverket hade kunnat avvisa A:s omprövningsbegäran.

Enligt vattenlagen begärs omprövning i ett beslut som gäller en kontrollplan enligt bestämmelserna i förvaltningslagen. Ur vattenlagen framgår inte direkt om vattenlagens hänvisning till förvaltningslagen avser förutom tillämpning av de övriga bestämmelserna om omprövningsförfarandet enligt förvaltningslagen, också det att rätten att begära omprövning bestäms enligt förvaltningslagen.

Med beaktande av hur vattenlagens bestämmelser har utvecklats kan man utgå ifrån att syftet är att rätten att söka ändring i beslutet om kontrollplanen bestäms på samma sätt som besvärsrätten gällande egentliga tillståndsbeslut.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att rätten att begära omprövning ska bedömas med utgångspunkt i vilket förhållande och vilken betydelse kontrollplanen har som en del av ett tillstånd enligt vattenlagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kontrollplanen utgör en väsentlig del av tillståndet enligt vattenlagen oberoende av i vilket skede planen godkänns. En sådan slutledning enligt vilken rätten att söka ändring i kontrollplanens bestämmelser slumpmässigt är beroende av om planen har godkänts som en del av projektets vattenhushållningsbeslut eller genom ett separat beslut, garanterar inte i tillräckligt hög grad de olika parternas lika möjligheter att söka ändring i kontrollplanen.

Med hänvisning till det ovan nämnda ansåg högsta förvaltningsdomstolen att en parts rätt att begära omprövning av en kontrollplan enligt vattenlagen bestäms enligt vattenlagen.

Enligt stadgad tolkningspraxis är partsbegreppet omfattande i ärenden enligt vattenlagen. Parter är bland annat ägarna till de fastigheter som ligger inom det område som bedöms ingå i ett projekts verkningsområde. Med beaktande av A:s fastighets placering och att kontroller skulle utföras på A:s fastighet, skulle A anses vara en sådan part enligt vattenlagen som har rätt att begära omprövning i NTM-centralens beslut om kontrollplanen.

Förvaltningsdomstolens och regionförvaltningsverkets beslut upphävdes och ärendet återförsändes till regionförvaltningsverket för ny behandling.

Vattenlagen 3 kap. 11 § 1, 2 och 3 mom., 3 kap. 12 §, 15 kap. 1 § 1 och 3 mom., 15 kap. 2 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen och Jaakko Autio samt miljösakkunnigråden Olli Dahl och Jukka Horppila. Föredragande Laura Leino.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.