5.1.2023

Förvaltningsdomstolen avvisade de besvär som fastighetsägarna hade anfört över Transport- och kommunikationsverkets beslut att godkänna utredningsplanen om en förbättring av E18 Åbo ringväg mellan Nådendal och Reso. Besvären i förvaltningsdomstolen gällde de delar av ändringsplanen som gällde ändringen av en trafikplats, byggandet av en delvis ny gatuförbindelse i samband med den och indragning av landsvägen.

Frågan i högsta förvaltningsdomstolen gällde dels om två förvaltningsrättsdomare som deltagit i ärendets behandling var jäviga, dels ändringssökandenas rätt att anföra besvär över beslutet om utredningsplanen hos förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsrättsdomarna ansågs inte vara jäviga att delta i behandlingen av det ärende som gällde utredningsplanen på den grunden att de hade deltagit i behandlingen av det detaljplaneärende som gällde i stort sett samma område. De besvär ändringssökandena hade anfört över detaljplanen hade avslagits.

Bestämmelserna om detaljplaner och deras innehåll ingår i markanvändnings- och bygglagen. Detaljplanens lagenlighet bedöms i förhållande till de krav på innehållet som finns i nämnda lag. Bestämmelserna om utredningsplaner och hur de godkänns ingår å sin sida i lagen om trafiksystem och landsvägar och beslutets lagenlighet bedöms i förhållande till de förutsättningar som finns i den lagen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte var fråga om en ny behandling av samma ärende eller en del av det. Det faktum att besvären över detaljplanen som gällde i stort sett samma område delvis gällde samma fakta och att ändringssökandena hade hänvisat till samma frågor som i det aktuella ärendet, gav inte skäl misstänka förvaltningsrättsdomarnas oberoende i ärendet gällande utredningsplanen.

Ändringssökandena ägde i närheten av trafikplatsen två fastigheter av vilka den ena var deras bostadsfastighet. Den andra fastigheten gränsade till det område utredningsplanen gällde. Med beaktande av placeringen av ändringssökandenas fastigheter i förhållande till utredningsplaneområdet, ändringarna i trafikarrangemangen enligt utredningsplanen och att ändringarna enligt utredningsplanen orsakar buller och andra verkningar i närmiljön under byggtiden, skulle de fastigheter som ändringssökandena äger anses ligga inom verkningsområdet för vägprojektet. Ändringssökandena hade följaktligen besvärsrätt över beslutet om utredningsplanen. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och återförvisade ärendet till förvaltningsdomstolen.

Lagen om trafiksystem och landsvägar 105 § 2 mom.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 5 § 1 och 3 mom. samt 7 § 1 mom.

Rättegångsbalken 13 kap. 7 § 2 och 3 mom.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen och Jaakko Autio. Föredragande Satu Sundberg.