14.9.2022/H2679 HFD:2022:111

Utlänningsärende — Internationellt skydd — Förvaltningsdomstolens beslut — Avgjorda frågor — Majoritet — Slutresultat — Krav på tydlighet

Frågan gällde om det beslut förvaltningsdomstolen hade fattat i ett utlänningsärende med beaktande av omröstningsanförandena hade tillkommit i laglig ordning och om beslutets slutresultat motsvarade den åsikt majoriteten i sammansättningen hade. Beslutet hade fattats i en sammansättning med tre domare.

Besvären över Migrationsverkets beslut hade inkommit hos förvaltningsdomstolen innan lagen om rättegång i förvaltningsärenden trädde i kraft. Förvaltningsprocesslagen var följaktligen tillämplig i ärendet. Enligt förvaltningsprocesslagen vinner vid omröstningen den åsikt som majoriteten av ledamöterna har omfattat. Om det i ett mål om ett och samma yrkande finns flera frågor som inverkar på domslutet ska enligt rättegångsbalken som vid sidan om förvaltningsprocesslagen är tillämplig, en särskild omröstning hållas om vart och ett av dem och domstolens medlem ska uttala sig om varje fråga som domstolen ska avgöra.

Förvaltningsdomstolens avgörande i huvudsaken gällde internationellt skydd, uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker, avvisning och inreseförbud. Två av förvaltningsdomstolens ledamöter avslog ansökan om internationellt skydd. En ledamot i sammansättningen var av avvikande mening gällande ansökan om internationellt skydd, men avgörandet i huvudsaken motsvarade till denna del majoritetens åsikt.

Den ledamot som var av avvikande mening om avgörandets slutresultat ansåg i sitt omröstningsanförande att Migrationsverkets beslut borde ha upphävts och ärendet återförsänts till Migrationsverket för beviljande av asyl åt ändringssökanden.

Förvaltningsdomstolen hade enligt avgörandet i huvudsaken och beslutsskälen upphävt Migrationsverkets beslut gällande uppehållstillståndet av individuella mänskliga orsaker, avvisningen och inreseförbudet och till dessa delar återförsänt ärendet till Migrationsverket för ny behandling. En annan ledamot i sammansättningen, som hade ansett att det inte fanns förutsättningar för internationellt skydd, skulle enligt sitt omröstningsanförande ha avslagit besvären också till dessa delar. I det andra omröstningsanförandet hade ledamoten inte uttalat sig om uppehållstillståndet av individuella mänskliga orsaker, avvisningen eller inreseförbudet på det sätt som rättegångsbalken förutsätter.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att slutresultatet i förvaltningsdomstolens avgörande inte på det sätt förvaltningsprocesslagen förutsätter grundade sig på den mening majoriteten i sammansättningen hade till den del avgörandet gällde uppehållstillståndet av individuella mänskliga orsaker, avvisningen och inreseförbudet. Beslutets slutresultat var med hänseende till detta oklart.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut som lagstridigt och återförsände ärendet till förvaltningsdomstolen för ny behandling.

Förvaltningsprocesslagen (586/1996) 52 § 1 och 3 mom.
Rättegångsbalken 23 kap. 5 §
Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 125 § och 126 § 2 mom.

Se Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 85 §

Se HFD 2020:37

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari och Robert Utter. Föredragande Karoliina Hyttinen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.