1.10.2021/H3391 HFD:2021:137

Markanvändning och byggande - Bygglov - Förutsättningar för beviljande av bygglov - Generalplan - Byggnadsordning - Bastubyggnad i anslutning till bostadsbyggnad - Fritidshus

A hade beviljats bygglov för en bastubyggnad och för rivning av en gammal bastubyggnad. Byggplatsen låg inom ett område som i strandgeneralplanen anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område (M). För fastigheten hade i planen anvisats en byggplats för en bostad med beteckningen 1 A. På M-området hade i generalplanen anvisats en byggplats för en strandbastu i anslutning till 1 A-områdes bostadsbyggnad. Bastubyggnadens maximala storlek var 35 våningskvadratmeter. Enligt byggnadsordningen skulle tvätt-, bastu- och omklädningsutrymmenas andel av strandbastuns våningsyta vara minst 50 %.

Förvaltningsdomstolen hade på besvär av grannen upphävt bygglovsbeslutet och avslagit ansökan. Förvaltningsdomstolen ansåg att byggnaden inte till sina egenskaper kunde ses som en bastubyggnad enligt strandgeneralplanen, utan det var fråga om en fritidsbyggnad som bildade en egen byggplats inom strandzonen. Högsta förvaltningsdomstolen hade att på A:s besvär avgöra om det var fråga om en bastubyggnad enligt generalplanen och kommunens byggnadsordning, för vilken byggnadsinspektören skulle bevilja bygglov enligt ansökan.

Enligt ansökningshandlingarna bestod byggnaden av två delar av vilka tvätt-, bastu- och omklädningsutrymmenas andel var något över 50 procent och något under 50 procent utgjordes av en stuga med öppen spis. Den i strandgeneralplanen anvisade maximala byggrätten för bastubyggnaden överskreds inte och utrymmena uppfyllde för användningsändamålets del byggnadsordningens krav på en bastu. Med ytterligare beaktande av vad som hade framförts om byggnadens utrustningsnivå och bland annat det att byggnaden saknade köksutrymmen, elanslutning och rinnande vatten, kunde byggnaden också med tanke på utrustningen anses vara en sedvanlig bastubyggnad. Endast det att byggnadens delar hade separata eldstäder och skorstenar utgjorde inte någon grund för att tolka byggnadens användningssyfte på ett från ansökan avvikande sätt.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att byggandet uppfyllde strandgeneralplanen och bestämmelserna i den kompletterande byggnadsordningen liksom de övriga förutsättningarna för att bevilja bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen. Bygglovet skulle följaktligen beviljas enligt ansökan. Förvaltningsdomstolens beslut upphävdes och bygglovsbeslutet sattes i kraft.

Markanvändnings- och bygglagen 14 § 2 och 3 mom., 116 § 2 mom., 117 § 1 mom., 125 § 1 mom., 136 § 1 mom.

Se och jämför HFD 2004:3

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari, Robert Utter och Veronica Storträsk. Föredragande Maria Vapaavuori.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.