22.12.2020/4401 HFD:2020:155

Förskottsuppbörd - Förskottsinnehållning - Skattepliktig inkomst - Kostnad som arbetsgivaren står för i arbetstagarens ställe - Arbetstagares uppehållstillstånd - Relocation-paket

A Ab stod för uppehållstillståndskostnaderna för de utländska arbetstagare i A-koncernen som tillfälligt arbetade i bolagets tjänst och erbjöd dem i samband med flytten till Finland ett så kallat Relocation -paket som bland annat bestod av hjälp med att skaffa en egen bostad och registrera sig hos myndigheterna.

Frågan gällde om de kostnader för uppehållstillståndet för arbetstagare och Relocation - paketets service som A Ab stod för istället för sina arbetstagare utgjorde sådan arbetstagares förvärvsinkomst på vilken bolaget var skyldigt att verkställa förskottsinnehållning.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att arbetsgivarens insats behövs för erhållande av uppehållstillstånd på grund av arbete i Finland och att det är arbetsgivarens skyldighet att försäkra sig om att det uppehållstillstånd som krävs, finns. En ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete involverar också lagstiftning som gäller arbetsgivarens förpliktelser. Med ytterligare beaktande av syftet med systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare enligt 70 § i utlänningslagen, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att de kostnader i anslutning till arbetstagarens uppehållstillstånd som arbetsgivaren stod för till sin natur hörde till arbetsgivaren trots att kostnaden delvis riktar sig också till att uppfylla arbetstagarens personliga lagstadgade skyldighet. De ifrågavarande uppehållstillstånden på grund av arbete innebar ingen allmän rätt att arbeta i Finland utan de var begränsade till arbete inom A Ab.

Ett arvode eller en ersättning som betalas åt en utomstående tjänsteleverantör i samband med ansökan om uppehållstillstånd för en tidsbundet avlönad arbetstagare utgör inte sådan skattepliktig inkomst för arbetstagaren för vilken bolaget ska verkställa förskottsinnehållning. Det till arbetstagarna erbjudna Relocation -paketet ansågs inte vara sådan utbildning för arbetstagaren enligt 69 b § i inkomstskattelagen som ligger i arbetsgivarens eller i en till samma koncern hörande arbetsgivares intresse. Kostnaderna ansågs vara arbetstagarens levnadskostnader för vilka A Ab skulle verkställa förskottsinnehållning.

Skatteförvaltningens förhandsavgörande som varit i kraft till slutet av året 2018.

Lagen om förskottsuppbörd 9 § 1 mom. och 13 § 1 mom.

Inkomstskattelagen 29 § 1 mom., 61 § 2 mom. och 69 b § 1 mom.

Utlänningslagen 54 § 1 mom., 70 §, 74 § 1 mom., 78 § 1 mom. och 86 a § 1 mom.

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Leena Äärilä, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen och Joni Heliskoski. Föredragande Turo Lehtonen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.