6.7.2020

Kommunfullmäktige hade på markägarens initiativ godkänt en stranddetaljplan där sammanlagt fyra nya strandbyggplatser hade anvisats. En av de nya byggplatserna fanns på den 0,5 ha stora obebyggda holmen Äijänkari. Holmen låg i motsats till det övriga planeområdet inom ett område som i landskapsplanen var anvisat som ett område med viktiga kulturmiljö- och landskapsvärden. Ingen ikraftvarande generalplan fanns på planeområdet.

Förvaltningsdomstolen hade prövat NTM-centralens besvär gällande byggandet på Äijänkari till den del de gällde konsekvenserna för landskapet, och upphävt kommunfullmäktiges beslut.

NTM-centralens besvärsgrunder hade gällt beaktandet av landskapsplanens styrande verkan och frågan om kraven på innehållet för en stranddetaljplan uppfylldes, särskilt gällande kraven på att beakta områdets landskapsvärden. Trots att det byggande som anvisats för Äijänkari var relativt småskaligt, placerades byggandet på en liten obebyggd holme inom ett område med betydande landskapsvärden på landskapsnivå och byggandet skulle enligt landskapsmuseets utsaga ha konsekvenser för områdets landskapsvärden. Frågan gällde ytterligare bedömningen av landskapsplanens styrande verkan i en situation där området saknade en generalplan som styr markanvändningen. Ärendet kunde till den del det gällde byggandet på Äijänkari ha verkningar som var betydande på landskapsnivå enligt 18 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen och NTM-centralen hade därför till denna del haft besvärsrätt över Gustavs kommunfullmäktiges beslut.

Med beaktande av den hittills obebyggda Äijänkaris ringa storlek och dess övriga särdrag samt bland annat de konsekvenser för områdets landskapsvärden som framgick ur landskapsmuseets utsaga, hade det byggande som anvisats för Äijänkari oberoende av de planebestämmelser som styrde byggandet ha äventyrat bibehållandet av områdets landskapsvärden. Områdets landskpasvärden hade därför inte legat som grund för områdets planering och stranddetaljplanen uppfyllde inte till den del byggande hade anvisats på Äijänkari de innehållskrav som enligt markanvändnings- och bygglagen gäller beaktandet av landskapsplanens styrande verkan och beaktandet av landskapsvärden.

NTM-centralens besvär hade till den del de prövats gällt endast den från det övriga planeområdet avskilda holmen Äijänkari. Eftersom den övriga delen av planeområdet, som låg inom en annan fastighet, som sådan kunde anses uppfylla de innehållskrav som gäller för stranddetaljplaner, och för att man inte kunde anse att fastighetsägaren åsamkades oskälig olägenhet av att planen upphävdes endast delvis, fanns det inte skäl att på grund av besvären gällande Äijänkari helt upphäva planen.

Markanvändnings- och bygglagen 18 § 2 mom., 54 § 1 och 2 mom., 73 § 1 och 3 mom., 191 §

Lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna 3 § 1 mom.

Statsrådets förordning om närings-, trafik och miljöcentralerna (1392/2014) 2 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Mika Seppälä, Tuomas Kuokkanen, Jaakko Autio, Monica Gullans och Pekka Aalto. Föredragande Petri Hellstén.