HFD:2019:155
- Ämnesord
- Diskrimineringslagen, Diskriminering, Tillsyn, Diskriminerings- och jämlikhetsnämndens behörighet, Arrangemangen under
- År för fallet
- 2019
- Meddelats
- Diarienummer
- 2818/3/19
- Liggare
- 5871
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2019:155
A hade i sin ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansett sig ha blivit diskriminerad då högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen den 15 september 2018 i sina respektive utrymmen ordnade en "Öppet Hus" -dag. Tillgängligheten hade i arrangemangen inte beaktats på ett sådant sätt att A som satt i elektrisk rullstol skulle ha haft möjlighet att delta i dessa två evenemang.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens ordförande avvisade ansökan på den grunden att ärendet inte hörde till nämndens behörighet. Nämnden avvisade A:s omprövningsbegäran. Förvaltningsdomstolen avslog A:s besvär på den grunden att ärendet gällde domstolarnas verksamhet. Enligt 18 § 3 mom. i diskrimineringslagen tillämpas inte tillsynsbestämmelserna i nämnda lag på domstolarnas verksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolen beviljade A besvärstillstånd och prövade ärendet. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde de tidigare besluten och återförsände ärendet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden för behandling.
Frågan i högsta förvaltningsdomstolen gällde om diskrimineringslagens bestämmelser om tillsyn var tillämpliga på de högsta domstolarnas verksamhet i egenskap av arrangörer för en publiktillställning, eller om denna verksamhet enligt 18 § 3 mom. i diskrimineringslagen föll utanför tillsynsbestämmelsernas tillämpningsområde. Enligt bestämmelsens detaljmotiveringar (RP 19/2014) gäller avgränsningen för domstolarnas del deras rättskipning, men inte till exempel verksamheten som arbetsgivare. Trots att exemplet i regeringspropositionen var det enda som nämndes, var det endast fråga om ett exempel som inte begränsade tillsynsbefogenheten i förhållande till annan sådan verksamhet som domstolarna ordnar på motsvarande sätt som övriga myndigheter bland annat för att presentera sin egen verksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att syftet med 18 § 3 mom. i diskrimineringslagen var att från tillsynsbefogenheten avgränsa den verksamhet inom domstolarna som anknyter till deras uppgifter som utövare av domsrätten. Den oberoende ställning domstolarna enligt 3 § 3 i grundlagen har förutsätter inte att de i diskrimineringslagen avsedda tillsynsmyndigheternas befogenheter att utöva tillsyn avgränsas så att avgränsningen skulle gälla all verksamhet i domstolarna och därmed omfatta mer än lagskipningsverksamheten.
Finlands grundlag 3 § 3 mom. och 6 §
Diskrimineringslagen 18 § 1 - 3 mom. och 21 § 2 mom.
Grundlagsutskottets utlåtande (GruU 31/2014 rd)
Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Outi Suviranta, Antti Pekkala, Ari Wirén och Toomas Kotkas. Föredragande Riitta Kreula.