9.12.2019/5756 HFD:2019:149

Utlänningsärende - Internationellt skydd - Utredning av ärendet - Hörande - Stat i förhållande till vilken behovet av internationellt skydd prövas

A hade meddelat att han var somalisk medborgare. Han var född och hade bott nästan hela sitt liv i Saudi-Arabien och hans modersmål var arabiska. Migrationsverket hade prövat A:s behov av internationellt skydd i förhållande till hans medborgaskapsland Somalia. A hade framfört att han inte hade förstått att hans ärende prövas i förhållande till Somalia.

I målet gällde det att först att ta ställning till huruvida Migrationsverket hade sett till att ärendet retts ut och om A hade hörts på ett tillbörligt sätt.

Migrationsverket hade ordnat två asylintervjuer åt A, vid vilka hans ställts sammanlagt 83 frågor. Av dessa hade sex frågor som ställts under den första intervjun berört hans medborgarskapsland Somalia. De övriga frågorna som ställts under den första intervjun samt frågorna under den andra intervjun hade berört i synnerhet A:s förhållanden och händelserna i Saudi-Arabien. Av A hade frågats hur han förhöll sig till ett möjligt återvändande till Saudi-Arabien. Av A hade ställts bara en fråga som direkt berörde hans möjliga behov av internationellt skydd i förhållande till Somalia. Uppgifter gällande A:s språkkunskap hade inte heller utretts trots att det i beslutet hade hänvisats till hans kunskaper i somaliska.

Migrationsverket hade en skyldighet att sköta om förfarandet och säkerställa att asylsökanden kunde förverkliga sin egen utredningsskyldighet. Med tanke på A:s bakgrund och de frågor han ställts under asylintervjuerna hade A kunnat förledas att tro att hans behov av internationellt skydd prövas i förhållande till Saudi-Arabien, hans födelse- och vistelseland.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ärendets utredning vid Migrationsverket hade varit bristfälligt. A kunde inte anses ha haft förutsättningar att delta i ärendets utredning emedan det inte hade varit klart för honom att hans behov av internationellt skydd prövas i förhållande till Somalia. A kunde inte heller anses ha haft en verklig möjlighet att framföra sina synpunkter till exempel gällande tillräckligheten och riktigheten av den inhämtade utredningen eller den åtgärd som förbereddes, i detta fall avvisning till Somalia. De nämnda omständigheterna kunde ha varit av betydelse vid prövningen av A:s behov av internationellt skydd.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde Migrationsverkets och förvaltningsdomstolens beslut och återvisade ärendet till Migrationsverket för ny prövning.

Förvaltningslagen 31 § och 34 §

Utlänningslagen 7 § 2 mom., 97 § 2 mom. och 97 a § 2 mom.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä, Pekka Aalto och Monica Gullans. Föredragande Jenny Rebold.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.