12.7.2018

Prisnämnden för läkemedel hade beslutat att bilda referensprisgrupper för läkemedelspreparat som ändringssökanden hade försäljningstillstånd till och synonympreparat till dessa samt publicerat sitt beslut jämte besvärsanvisning på sin webbplats.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att prisnämnden för läkemedel inte hade delgett sitt beslut 21.6.2017 om bildandet av referensprisgrupper enligt det i 62 § 1 mom. i förvaltningslagen föreskrivna förfarandet för offentlig delgivning, då man enligt den utredning som erhållits i ärendet inte hade annonserat om beslutet i officiella tidningen och då anmälan om beslutet på prisnämndens för läkemedel webbplats inte heller hade innehållit någon upplysning om att delfåendet skulle anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen.

Eftersom ändringssökanden inte heller hade gett sitt samtycke till elektronisk delgivning på det sätt som avses i 18 § 1 mom. i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet hade besvärstiden i fråga om prisnämndens för läkemedel beslut 21.6.2017 om bildandet av prisgrupper i den ovan beskrivna situationen inte börjat löpa för ändringssökandens del. Ändringssökandens besvär, som anlänt måndagen 24.7.2017, skulle således anses ha inkommit inom utsatt tid.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att eftersom förfarandet vid bildandet av referensprisgrupper var av summarisk och massartad natur var prisnämnden för läkemedel i regel inte skyldig att utreda huruvida varje läkemedelspreparat som skulle upptas i en referensprisgrupp konkret var till salu, utan nämnden skulle pröva förutsättningarna för att bilda en referensprisgrupp på basis av de upplysningar innehavarna av försäljningstillstånd hade givit. I det aktuella fallet hade prisnämnden för läkemedel på basis av den anmälan ändringssökanden gjort dock haft skäl att fråga innehavaren av försäljningstillståndet för synonympreparaten om dessa var till salu.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att prisnämnden för läkemedel hade kunnat anse att synonympreparaten saluförts vid tidpunkten för prisanmälan på det sätt som avses i 6 kap. 19 § 3 mom. i lagen sjukförsäkringslagen, när preparaten vid den tidpunkten hade funnits till salu hos partiaffären. Prisnämnden för läkemedel hade således kunnat och också bort bilda de referensprisgrupper som besvären gällde.

Sjukförsäkringslagen 6 kap. 18 § 1 mom., 19 § 2 mom., 20 § 1 och 2 mom., 21 § 1 och 2 mom. samt 26 §

Förvaltningsprocesslagen 22 §

Förvaltningslagen 54 § 1 mom., 55 § 1 mom. och 62 §

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 18 och 19 §

Ärendet har avgjorts av justitieråden Niilo Jääskinen, Alice Guimaraes-Purokoski, Outi Suviranta, Pekka Aalto och Maarit Lindroos. Föredragande Kristina Björkvall.