1.9.2017/4178 HFD:2017:140

Extraordinärt ändringssökande - Ansökan om återbrytande - Uppenbart oriktig tillämpning av lag - Offentlig upphandling - Tillsynsdirektivet 89/665/EEG - Skadestånd - Gottgörelsepåföljd - Nationellt rättsmedel

Den upphandlande enheten hade med anlitande av förhandlat förfarande konkurrensutsatt hanteringssystem för rökgas från en avfallsförbränningslinje. Marknadsdomstolen hade på ansökan av ett bolag ålagt den upphandlande enheten att betala gottgörelse till bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen hade genom sitt årsboksavgörande HFD 2013:202 upphävt marknadsdomstolens beslut om gottgörelseavgift och avslagit bolagets ansökan. Bolaget ansökte om återbrytande av högsta förvaltningsdomstolens beslut till den del som högsta förvaltningsdomstolen hade upphävt marknadsdomstolens beslut att döma ut gottgörelseavgift. Enligt bolaget hade högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut tillämpat upphandlingslagens bestämmelser om gottgörelse uppenbart oriktigt och i strid med unionsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att enligt tillsynsdirektivet (89/665/EEG) ska rätten till skadestånd höra till de nationella rättsmedlen vid offentlig upphandling. Tillsynsdirektivet hade till denna del implementerats i Finland huvudsakligen genom lagstiftning om skadestånd, det vill säga bestämmelserna i 84 § i den upphandlingslag (348/2007) som skulle tillämpas i målet. Å andra sidan fanns i 76 § 1 mom. 4 punkten i upphandlingslagen (348/2007) bestämmelser om gottgörelsepåföljd. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att när det i upphandlingslagen vid sidan av skadeståndspåföljden bestämdes om gottgörelsepåföljd, avsåg bestämmelsen om gottgörelsepåföljd inte ett i tillsynsdirektivet (89/665/EEG) avsett skadestånd, utan det var frågan om ett separat nationellt rättsmedel vid sidan av de rättsmedel som är förutsatta i tillsynsdirektivet.

Högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut HFD 2013:202, som var föremålet för ansökan om återbrytande, hade inte grundat sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag på det sätt som avses i 63 § 1 mom. 2 punkten i förvaltningsprocesslagen. Med beslutet hade inte avgjorts och inte heller kunnat avgöras frågan om förutsättningarna för utdömande av skadestånd med stöd av 84 § 1 mom. 2 punkten i förvaltningsprocesslagen. Uttalandena i beslutsskälen om den upphandlande enhetens felaktiga förfarande hade ingen rättskraftsverkan och inte heller någon bindande bevisverkan i eventuella andra rättegångar gällande saken. Högsta förvaltningsdomstolen avslog bolagets ansökan om återbrytande.

Förvaltningsprocesslagen 63 § 1 mom.

Lagen om offentlig upphandling (upphandlingslagen) 76 § 1 mom. 4 punkten och 84 §

Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (tillsynsdirektivet) artiklarna 1.1. och 1.3 samt 2.1 c

Unionens domstols domar i de förenade målen C‑397/01 - C‑403/01, Pfeiffer m.fl. (EU:C:2004:584), de förenade målen C‑439/14 och C‑488/14, Star Storage m.fl. (EU:C:2016:688) samt målet C‑315/01, GAT (EU:C:2003:360)

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.