1.6.2017/2570 HFD:2017:92

Varumärke - Förväxlingsbarhet - Skydd för väl känt märke - Varuslagslikhet - Märkeslikhet - Samband mellan varumärken - Utnyttjande av renommé och särskiljningsförmåga - Förfång för särskiljningsförmåga och renommé - Direktivenlig tolkning

För Oy Valioravinto Ab hade registrerats varumärket Valioravinto 1960 (figur) för varor i klasserna 5, 29, 30, 31 och 32. Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra om det fanns risk för förväxling mellan Varumärket Valioravinto 1960 (figur) och Valio Ab:s tidigare registrerade VALIO-varumärken. Om risk för förväxling inte fanns, gällde det att ytterligare avgöra om det skydd som det väl kända varumärket Valio skulle åtnjuta på den grunden att varumärket var väl känt ändå innebar att det hade funnits ett hinder för registreringen av varumärket Valioravinto 1960 (figur).

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i motsats till marknadsdomstolen att det fanns risk för förväxling mellan varumärket Valioravinto 1960 (figur) och Valio Oy:s tidigare varumärke VALIO beträffande de varor i klasserna 29 och 32 för vilka varumärket VALIO hade införts i Patent- och registerstyrelsens register över väl kända varumärken och beträffande vilka varumärket VALIO hade en särskilt stark ställning på marknaden. Då de ifrågavarande märkena dessutom omfattade andra varor i klasserna 5, 29, 30, 31 och 32, gällde det ytterligare att avgöra om det enligt 6 § 2 mom. i varumärkeslagen till denna del fanns förutsättningar för skydd av varumärket som ett väl känt varumärke.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att enligt omsättningskretsens uppfattning rådde det mellan varumärkena ett sådant samband som förutsätts för att ett varumärke ska få skydd som ett väl känt varumärke. Med hänsyn till vad som såsom hinder för registreringen av varumärket Valioravinto 1960 (figur) hade anförts om hur synnerligen väl kända VALIO-varumärkena var samt vilken stark särskiljningsförmåga och renommé de hade, var det uppenbart att registrering och användning av det liknande varumärket Valioravinto 1960 (figur) var ägnat att såväl försvaga VALIO-varumärkenas särskiljningsförmåga som göra det möjligt att utnyttja dessa varumärkens starka särskiljningsförmåga och renommé. Oy Valioravinto Ab ansågs inte ha anfört något godtagbart skäl för att få använda det ifrågavarande varumärket i sin näringsverksamhet. För registreringen fanns således ett i 21 § 1 mom. i varumärkeslagen avsett hinder, med stöd av vilket ärendet skulle återvisas till Patent- och registerstyrelsen för upphävande av registreringen.

Varumärkeslagen 6 § 1 mom. (996/1983) och 2 mom. (39/1993), 14 § 1 mom. 6 punkten (996/1983) och 9 (56/2000) punkten samt 21 §

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (varumärkesdirektivet) artiklarna 4.1 b och 4.4 a samt 5.1 b och 5.2

Unionens domstols domar i målen C-251/95, SABEL mot Puma (EU:C:1997:528), C-408/01, Adidas-Salomon och Adidas Benelux (EU:C:2003:582), C- 252/07, Intel Corporation (EU:C:2008:655), C-487/07, L’Oréal m.fl. (EU:C:2009:378), C-323/09, Interflora och Interflora British Unit (EU:C:2011:604), C-603/14 P, El Corte Inglés mot SMHV (EU:C:2015:807), C-317/10 P, Union Investment Privatfonds mot UniCredito Italiano (EU:C:2011:405), C-234/06 P, Il Ponte Finanziaria mot SMHV (EU:C:2007:514) och C-65/12, Leidseplein Beheer och de Vries (EU:C:2014:49) samt tribunalens dom i de förenade målen T 303/06 RENV och T 337/06 RENV, UniCredit mot SMHV - Union Investment Privatfonds (UNIWEB) (EU:T:2014:988)

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.