5.5.2017/2033 HFD:2017:73

Utlänningsärende - Internationellt skydd - Asyl - Alternativt skydd - Internt flyktalternativ - Afghanistan - Kabul - Barnfamilj

Ärendet gällde om ändringssökandena, hazarer från Afghanistan som länge bott i Iran, borde ha beviljats uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Mamman i familjen och familjens två barn födda 2007 och 2009 hade innan de kom till Finland bott i Iran hela sitt liv. Ett tredje barn hade fötts i Finland 2016.

Migrationsverket hade i sitt beslut ansett att ändringssökandena med beaktande av sina personliga omständigheter och säkerhetsläget på hemorten var i behov av alternativt skydd i enlighet med 88 § 1 mom. 3 punkten i utlänningslagen. Migrationsverket hade inte beviljat uppehållstillstånd på den grund att de hade en i 88 e § i utlänningslagen avsedd möjlighet till intern flykt till Kabul. Migrationsverket borde inte separat ha tagit ställning till ändringssökandenas behov av alternativt skydd innan det prövade möjligheten till intern flykt, utan endast bedöma om villkoren för alternativt skydd uppfylldes. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte var skäl att upphäva beslutet enbart på grund av dess missvisande struktur.

Bedömningen av ett internt flyktalternativ till Kabul gällde i sista hand en prövning av om det interna flyktalternativet var rimligt. I bedömningen skulle områdets allmänna omständigheter och ändringssökandenas personliga omständigheter beaktas. De rådande allmänna omständigheterna i Kabul ansågs inte hindra en tillämpning av internt flyktalternativ för barnfamiljer eller för afghaner som länge vistats utanför Afghanistan. Trebarnsfamiljens personliga omständigheter skulle beaktas och särskilt det att familjen, med undantag för pappans barndom, levt hela sitt liv utanför Afghanistan och att familjen varken i Kabul eller annanstans i Afghanistan hade släktingar eller något motsvarande fungerande skyddsnät. Däremot hade familjen band till Finland där mammans närsläktingar redan lagligt vistades som kvotflyktingar. Då ärendet bedömdes som en helhet kunde ändringssökandena inte rimligen förutsättas ty sig till intern flykt till Kabul. Även efter en helhetsbedömning enligt 146 § i utlänningslagen vägde de omständigheter som talade mot en avvisning tyngre än de som talade för en avvisning.

Finlands grundlag 9 § 4 mom.

Europeiska människorättskonventionen art. 3

Europeiska unionens stadga för grundläggande rättigheter art. 18 och 19

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (skyddsdirektivet; omarbetning) art. 8

Europeiska människorättsdomstolens domar i ärendena 23.8.2016 (J.K. m.fl. v. Sverige), 5.7.2016 (A.M. v. Nederländerna), 3.4.2014 A.A.M. v. Sverige, 27.6.2013 S.A. v. Sverige, 9.4.2013 (H. och B. v. Storbritannien), 29.1.2013 (S.H.H. v. Storbritannien), , 13.10.2011 Husseini v. Sverige, 28.6.2011 28.6.2011 (Sufi och Elmi v. Storbritannien), 21.1.2011 M.S.S. v. Belgien och Grekland, 27.5.2008, 27.5.2008 (N. v. Storbritannien) och 11.1.2007 Salah Sheekh v. Nederländerna

Utlänningslagen 88 § 1 mom., 88 d §, 88 e § och 146 § 1 mom.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.