29.3.2017/1459 HFD:2017:46

Offentlig upphandling - Upphandling i specialbransch - Metrovagnar - Förhandlat förfarande - Bestämmande av föremålet för upphandlingen - Likvärdigt och icke-diskriminerande bemötande av anbudsgivare - Avslag på yrkande om gottgörelse - En upphandlande enhets besvärsrätt

En anbudsgivare hade i ett förhandlat förfarande förlorat mot den andra anbudsgivaren och därefter anfört besvär hos marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen hade konstaterat att den upphandlande enheten vid upphandling av metrovagnar, en upphandling på vilken lagen om upphandling i specialbranscher blev tillämplig, på flera punkter hade förfarit i strid med bestämmelserna om upphandling. Marknadsdomstolen hade trots detta avslagit anbudsgivarens yrkande om gottgörelse.

Högsta förvaltningsdomstolen hade att ta ställning till om den upphandlande enheten hade rätt att söka ändring i marknadsdomstolens beslut och yrka att beslutet skulle upphävas även till andra delar än till den del som marknadsdomstolen hade ålagt den upphandlande enheten att ersätta anbudsgivarens rättegångskostnader samt till den del som den upphandlande enhetens yrkande om ersättning för sina egna rättegångskostnader hade avslagits. I sina besvär i högsta förvaltningsdomstolen motsatte sig den upphandlande enheten marknadsdomstolens konstaterande att enheten skulle ha förfarit i strid med bestämmelserna om upphandling. Även anbudsgivaren sökte ändring i marknadsdomstolens beslut och upprepade sitt yrkade om gottgörelse.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut hade de uttalanden om den upphandlande enhetens felaktiga förfarande som marknadsdomstolens tagit in i sina beslutsskäl inte rättskraftsverkan och inte heller bindande bevisverkan i eventuella andra rättegångar som gällde samma sak. När man dessutom tog hänsyn till att saken var föremål för prövning i högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär som anförts av anbudsgivaren, skulle den upphandlande enheten anses ha fått ett tillräckligt rättsskydd i målet genom att denna enhet hade en sådan ställning att den skulle höras under handläggningen, och den hade således när den hördes haft möjlighet att anföra samma skäl för att upphandlingsförfarandet skulle anses ha varit felfritt som den gjort i sina besvär. Högsta förvaltningsdomstolen avvisade således den upphandlande enhetens besvär till övriga delar än till den del som det var frågan om skyldigheterna att ersätta och få ersättning för rättegångskostnader.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i motsats till marknadsdomstolen att den upphandlande enheten inte förfarit i strid med lagen om upphandling i specialbranscher när föremålet för upphandlingen bestämdes. Det upphandlingsförfarande som tillämpats hade inte varit konkurrenspräglad dialog, utan det upphandlingsförfarande om vilket bestäms i lagen om upphandling i specialbranscher. Följaktligen var det inte möjligt att vid bedömningen av upphandlingsförfarandet analogt tillämpa bestämmelserna om konkurrenspräglad dialog i upphandlingslagen, utan saken skulle bedömas uteslutande enligt bestämmelserna i lagen om upphandling i specialbranscher. I sistnämnda lag fanns inga närmare bestämmelser om hur ett förhandlat förfarande skulle genomföras och vilka omständigheter förhandlingarna kunde gälla.

Den upphandlande enheten hade, när den fört förhandlingarna på det sätt som meddelats i anbudsförfrågan och i ytterligare brev till anbudsgivarna, inte i förhandlingarna förfarit i strid med kravet att den upphandlande enheten ska behandla anbudsgivarna på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet. I motsats till vad marknadsdomstolen hade konstaterat som sin slutsats hade förfarandet inte medfört ovisshet för anbudsgivarna om i vilken mån deras anbud kunde avvika från anbudsförfrågan och vilka avvikelser som kunde medföra uteslutning av anbud ur anbudsförfarandet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att den upphandlande enhetens förfarande hade varit felaktigt till den del som den upphandlande enheten vid jämförelsen av anbuden hade tillämpat ett prisjusteringsvillkor som anbudsgivarna inte hade informerats om under det förhandlade förfarandet. Den upphandlande enheten hade också förfarit felaktigt i sin bestämning av de viktningskoefficienter som tillämpats i jämförelsegrunderna och genom att vikten för vissa underkriterier i jämförelsegrunderna bestäms först vid jämförelsen av anbuden. Även motiveringen till upphandlingsbeslutet var delvis ofullständig. Eftersom felen inte hade påverkat utgången i anbudsförfarandet, ändrade högsta förvaltningsdomstolen inte marknadsdomstolens avgörande att avslå yrkandet om gottgörelse.

Förvaltningsprocesslagen 6 § 1 och 2 mom.

Lagen om offentlig upphandling (348/2007) 76 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom. (upphandlingslagen)

Lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (349/2007) 2 § 1 mom., 4 § 12 punkten, 24 §, 35 § 1 mom., 36 § 1 mom., 42 § 1 mom., 49 § 1 mom., 54 § 1 och 3 mom., 58 § 1 mom. och 67 § (322/2010) samt övergångsbestämmelserna för lagen 322/2010 (lagen om upphandling i specialbranscher)

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) artikel 1.9 stycke c, samt artiklarna 10, 40.2, 55.1 och 55.2

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling artiklarna 2.1 och 2.6 (rättsskyddsdirektivet)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt artikel 267

Unionens domstols domar i målen C‑538/13, eVigilo (EU:C:2015:166, styckena 59 - 65), C‑6/15, TNS Dimarso (EU:C:2016:555, styckena 19 - 37), C‑532/06, Lianakis m.fl. (EU:C:2008:40) och C‑331/04, ATI EAC m.fl. (EU:C:2005:718)

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.