Finlex - Till startsidan
Prejudikat

22.12.2016

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat

HFD:2016:213

Ämnesord
Markanvändning och byggande, Stranddetaljplan, Markägare, Rätt att göra upp ett förslag till stranddetaljplan, Kommunalbesvär, Besluts överklagbarhet, Beredning
År för fallet
2016
Meddelats
Diarienummer
2157/1/16
Liggare
5465

I ärendet gällde det att ta ställning till om ett beslut av tekniska nämnden var överklagbart. Beslutet gällde en på åtgärd av markägaren uppgjord ändring av en stranddetaljplan. Enligt ordalydelsen i beslutet hade tekniska nämnden beslutat att ett förfarande för ändring av detaljplanen inte skulle inledas.

En markägare har enligt 74 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen rätt att föra sitt förslag till stranddetaljplan till kommunen för godkännande. Genom att markägaren enligt samma 1 mom. är skyldig att hålla kontakt med kommunen innan planförslaget förs till handläggning i syfte att bli godkänt av kommunen, är det möjligt för kommunen att redan i det skede när planen börjar utarbetas komma med anmärkningar och förslag till planen. Genom dessa anmärkningar eller förslag kan kommunen dock inte begränsa markägarens rätt att föra sitt förslag gällande stranddetaljplan till en ovan nämnd handläggning av kommunen. Kommunen kan härvid inte fatta andra för markägaren bindande beslut än beslut om att anta eller förkasta förslaget.

I tekniska nämndens beslut var det fråga om en sådan handläggning av en på åtgärd av markägaren uppgjord, i 74 § i markanvändnings- och bygglagen avsedd stranddetaljplan som skulle betraktas som beredning av ärendet. När tekniska nämnden fattade sitt beslut, hade den beträffande ändringen och breddandet av stranddetaljplanen till sitt förfogande ett program för deltagande och bedömning samt ett utkast till plankarta. Eftersom något förslag till plan, material som kunde uppfattas som planförslag eller någon planbeskrivning inte stod till nämndens förfogande, hade nämndens beslut inte kunnat innebära att markägarens förslag gällande stranddetaljplanen skulle ha förkastats. Med hänsyn till planprojektets art och det skede i vilket projektet befann sig hade det i tekniska nämndens beslut inte heller kunnat vara fråga om handläggning av en framställning om att inleda en ändring av detaljplanen. Nämnden hade således inte fattat något sådant överklagbart avgörande som avses i 91 § i kommunallagen (365/1995). Markägaren hade oberoende av nämndens avgörande rätt att få sitt förslag gällande planen behandlat av kommunen.

Markanvändnings- och bygglagen 63 § 1 mom. och 64 §

Markanvändnings- och byggförordningen 34 § 1 mom. och 36 §

Kommunallagen (365/1995) 91 §

Till början av sidan