28.11.2016

A var ordinarie anställd på en arbetsplats i X stad i Södra Karelen. Han hade också en hyresbostad i X stad. A hade två minderåriga barn, som var permanent bosatta och folkbokförda hos sin mor, med vilken A hade gemensam vårdnad om barnen. A hade fortsatt att bo i ett egnahemshus i Y stad i Norra Savolax, där han också tillbringade sin fritid med barnen. Enligt avtalet mellan föräldrarna var barnen hos sin far 7 - 8 nätter i månaden.

Till följd av sina arbets- och familjeförhållanden hade A två bostäder till sitt förfogande. Frågan gällde om A:s bostad i Y stad kunde betraktas som en sådan bostad att resorna från den till arbetsplatsen och tillbaka till bostaden under de förutsättningar som närmare framgick av 93 § 1 mom i inkomstskattelagen var avdragsgilla vid beskattningen såsom utgifter för förvärvande av förvärvsinkomst.

Det måste beaktas i vilket bruk A:s bostad i Y stad var. Det var frågan om en bostad, där A bodde en del av tiden med sin familj. Den omständigheten att A:s barn största delen av tiden var hos sin mor och folkbokförda där var inte avgörande. Följaktligen skulle A:s i Y stad belägna bostad under dessa förhållanden betraktas som hans i 93 § 1 mom. i inkomstskattelagen avsedda bostad och resekostnaderna från denna bostad till arbetsplatsen i X stad var under de förutsättningar som föreskrevs i nämnda bestämmelse avdragsgilla som utgifter för förvärvande av förvärvsinkomst.

Inkomstskattelagen 93 § 1 mom.