25.10.2016/4436 HFD:2016:157

Utlänningsärende - Internationellt skydd - Ansvarsbestämningsförordningen (sk. Dublin III) - Lämna medlemsstaternas territorium - Bevisbörda för den som söker internationellt skydd

Migrationsverket hade avvisat de nigerianska medborgarnas A och dennes minderåriga barns ansökan om internationellt skydd och utvisat dem till Spanien eftersom A hade sökt internationellt skydd i Spanien år 2006 och Spanien därför fortsättningsvis hade ansvaret för handläggningen av A:s ansökan om internationellt skydd. Förvaltningsdomstolen hade avslagit besvären över Migrationsverkets beslut. Ändringssökandena hävdade att Spaniens ansvar för ansökan hade upphört i enlighet med art. 19.2 i ansvarsbestämningsförordningen eftersom A hade återvänt till Nigeria år 2006 och kommit därifrån till Finland år 2014 och således lämnat medlemsstaternas territorium under minst tre månader.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljade till nämnda del besvärsrätt i ärendet och ansåg att ändringssökandena i sig hade kunnat hänvisa till att A lämnat medlemsstaternas territorium under minst tre månader efter att ha sökt internationellt skydd i Spanien och att art. 19.2.2 i ansvarsbestämningsförordningen inte hade beaktats i deras ärende. Den som sökte internationellt skydd och hänvisade till att ha lämnat medlemsstaternas territorium hade bevisbördan för detta. Ändringssökandena hade inte påvisat att A hade lämnat medlemsstaternas territorium för minst tre månader efter att ha sökt internationellt skydd i Spanien. Därför tillämpades inte art. 19.2.2 i ansvarsbestämningsförordningen på A.

Spanien hade enligt art. 3.2 och art. 20.3 i ansvarsbestämningsförordningen ansvar för behandlingen av ändringssökandenas ansökningar om internationellt skydd. Eftersom Finland inte heller enligt den diskretionära bedömningen i förordningens art. 17.1.1 hade någon skyldighet att handlägga ändringssökandenas ansökningar, förelåg inte skäl att ändra förvaltningsdomstolens slutsats.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning, ansvarsbestämningsförordningen, sk. Dublin III) art. 3.1 och 2, art. 17.1.1, art. 18.1, art. 19.2, art. 20.3 och art. 27.1

Utlänningslagen 6 § 1 mom., 7 § 2 mom., 103 § 2 mom., 146 § 1 mom., 148 § 2 mom. och 150 § mom.

Domstolens dom i ärendet C-155/15, Karim

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.