22.12.2015/3797 HFD:2015:184

Mervärdesskatt - Tillämpningsområdet för mervärdesskatt - Skattepliktig rörelse - Moderbolag i koncern - Holdingbolag - Avdragsrätt - Fördelning av avdragsrätt - Allmänna omkostnader - Skydd för berättigade förväntningar

Andelslaget A hade vid utgången av 2008 fyra dotterbolag, B Ab, C Ab, D Ab och E Abp. Av dessa var D Ab och E Abp bolag som bedrev mervärdesskattepliktig rörelse och B Ab och C Ab holding- och investeringsbolag som enbart bedrev verksamhet som inte hörde till mervärdesskattens tillämpningsområde. År 2010 hade Andelslaget A som dotterbolag även det inbördes fastighetsbolaget F Ab, där den enda delägaren, andelslaget A, bedrev mervärdesskattepliktig uthyrningsverksamhet. Andelslaget A sålde mervärdesskattebelagda administrativa tjänster till B Ab och C Ab, som bedrev verksamhet som inte hörde till mervärdesskattens tillämpningsområde. Andelslaget A fick dessutom intäkter i form av utdelning från sina dotterbolag. I ärendet var det fråga om huruvida andelslaget A hade rätt att för de räkenskapsperioder som gått ut 31.12.2008 och 31.12.2010 dra av den mervärdesskatt som ingick i dess inköp. Koncernskattecentralen hade ansett att av andelslaget A:s verksamhet hänförde sig uppskattningsvis 75 procent till verksamhet som inte hörde till mervärdesskattens tillämpningsområde och som inte gav rätt att dra av mervärdesskatt. Av den mervärdesskatt som ingick i andelslagets inköp godkändes 25 procent som avdragsgill mervärdesskatt.

Andelslaget A hade två anställda, det vill säga verkställande direktören och hans assistent. Enligt den utredning som andelslaget gett hänförde sig under räkenskapsperioden 2008 15 procent av personalens arbetsinsats till försäljning av skattebelagda administrativa tjänster till två dotterbolag och under räkenskapsperioden 2010 45 procent till denna skattebelagda försäljning av tjänster och till skattebelagd fastighetsuthyrning. Enligt förvaltningsdomstolen hade andelslaget A rätt att av den mervärdesskatt som ingick i andelslagets inköp 2008 dra av den andel som motsvarade personalens arbetsinsats och direkt hänförde sig till den skattebelagda verksamheten, samt dessutom en motsvarande andel av de allmänna kostnader som förorsakades av andelslagets egen förvaltning och verksamhet som moderbolag, varvid den avdragsgilla andelen för räkenskapsperioden 2008 blev 27,75 procent. För räkenskapsperioden 2010 hade andelslaget på motsvarande sätt rätt att såsom andel som direkt hänförde sig till den skattebelagda verksamheten dra av 45 procent och när denna andel ökades med motsvarande andel av andelslagets allmänna kostnader, skulle såsom den andel av den i inköpen ingående mervärdesskatten som berättigade till avdrag betraktas 68,85 procent.

Enligt högsta förvaltningsdomstolen kunde fördelningen av arbetstiden i och för sig betraktas som fördelningsgrund för andelslaget A:s avdrag. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i motsats till förvaltningsdomstolen att ägandet och förvaltningen av de dotterbolag för vilka andelslaget utförde mervärdesskattebelagda tjänster inte ens delvis var verksamhet som låg utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Eftersom enligt andelslaget administrationen av de dotterbolag åt vilka andelslaget sålde mervärdesskattebelagda tjänster inte tog annan arbetstid i anspråk än den som produktionen av nämnda tjänster förorsakade, fanns det inte anledning till en annan utgång i ärendet än den som framgick av förvaltningsdomstolens beslut.

A hade i sina besvär yrkat rätt att fullt ut få dra av den mervärdesskatt som ingick i inköpen. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hade yrkat att den beskattning som Koncernskattecentralen verkställt inte skulle ändras. Bägge yrkandena avslogs.

Eftersom de avdrag som andelslaget anmält i sina mervärdesskatteanmälningar för räkenskapsperioderna 2008 och 2010 inte till överklagade delar hade godkänts som avdrag i Koncernskattenämndens beslut, hade det inte bestämts att andelslaget skulle debiteras på mervärdesskatt. Bestämmelsen om skydd för berättigade förväntningar eller den princip om berättigade förväntningar som tillämpats innan bestämmelsen hade trätt i kraft blev således ingendera tillämpliga. Omröstning 4 - 1.

Ansökningar om återbäring av mervärdesskatt för räkenskapsperioderna 1.1 - 31.12.2008 och 1.1 - 31.12.2010.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 2 § 1 mom., 18 § 2 mom., 102 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom., 117 § och 176 § 2 mom.

Mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG artiklarna 2.1 a och 2.1 c, 9.1, 168 a samt 173.1 första och andra stycket.

Unionens domstols domar i de förenade målen C-108/14 och C-109/14, C-437/06, Securenta, C-29/08, SKF, C-104/12, Wolfram Becker och C-496/11, Portugal Telecom

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.