17.8.2015/2184 HFD:2015:118

Miljötillstånd - Djurstall - Pälsdjursfarm - Tillståndsprövning - Förläggningsplats - Luktolägenhet - Avstånd till mål där störning uppstår - Miljöskyddsanvisningar - Oskäligt besvär

En pälsdjursfarm hade år 1985 beviljats tillstånd för sammanlagt 714 avelshonor av räv. Skugghusen var sammanlagt 1 321 meter långa. Verksamheten hade avbrutits år 2007. I pälsdjursfarmens närhet fanns bostadshus på 220, 240 och 270 meters avstånd från farmen. Kommunens miljöskyddsmyndighet hade beviljat en ny verksamhetsutövare miljötillstånd för att få fortsätta verksamheten så att på farmen fick finnas högst 447 avelshonor av räv med valpar. Rävarna skulle hållas i de 24 skugghus som den tidigare verksamhetsutövaren har överlåtit åt sökanden och ytterligare fyra skugghus som skulle byggas. Sammanlagt skulle skugghusen komma att vara 1 158 meter långa.

Med hänsyn till pälsdjursfarmningens natur är möjligheterna att kontrollera och förhindra luktolägenheterna och andra miljöolägenheter av verksamheten begränsade. Ett av de främsta sätten att förhindra sådana olägenheter är att placera farmerna tillräckligt långt från mål som kan vara känsliga för olägenheterna. Vid prövningen av vilket avstånd som ska anses tillräckligt kan anvisningar om placeringsavståndet för andra djurstall tjäna som riktlinje för tolkningen. Därvid gäller det dock att observera att för pälsdjursfarmerna är möjligheterna att kontrollera luktutsläppen andra och även lukten av annan art än för de djurstall som anvisningarna gäller. Tillståndsprövningen bör dock i samtliga situationer utgå från förhållandena och omständigheterna i det enskilda fallet.

Vid bedömningen av om den verksamhet som det nu var fråga om förorsakade oskäligt besvär för grannar och närboende gällde det att beakta att man redan länge lovligen fått bedriva pälsdjursfarmning på området. Enligt den utredning som mottagits i ärendet hade farmningen inletts innan grannarna har slagit sig ner på området. Pälsfarmningen var verksamhet som motsvarade det ändamål för vilket området anvisats i en generalplan med rättsverkningar. Under dessa förhållanden kunde det inte hos invånarna i omgivningen ha uppstått berättigade förväntningar om att den år 2007 avbrutna pälsdjursfarmningen inte skulle komma att återupptas. När det dessutom beaktades att den farmning som enligt miljötillståndet var tillåten om antalet djur användes som måttstock var av anspråkslösare omfattning än den som bedrivits med stöd av det tills vidare gällande förläggningstillståndet, kunde verksamheten inte anses medföra ökad belastning jämförd med den tidigare verksamheten. När även de miljöskyddsåtgärder som framgick av tillståndsansökan samt tillståndsvillkoren beaktades, kunde de luktolägenheter och andra olägenheter för miljön som verksamheten eventuellt förorsakade i tillräcklig utsträckning förhindras genom att verksamheten sköttes med omsorg.

Under dessa förhållanden hade det inte funnits ett sådant hinder för att förlägga verksamheten till området som avses i 42 § 2 mom. och 6 § i miljöskyddslagen.

Miljöskyddslagen (86/2000) 6 §, 41 § 1 mom., 42 § 1 mom. 5 punkten och 42 § 2 mom.

Lagen angående vissa grannelagsförhållanden 17 §

Se och jfr HFD:2015:117

Beslut som överklagas

Vasa förvaltningsdomstol 18.12.2013 nr 13/0748/2

Ärendets tidigare handläggning

Miljönämnden i Malax har med sitt beslut 10.10.2012 med stöd av miljöskyddslagen (86/2000) beviljat S Ab miljötillstånd för pälsdjursfarmning på lägenheten Farmen Rnr 11:236 i Petalax by, Malax kommun. Miljötillståndet omfattar 447 avelshonor av räv med valpar eller totalt högst 3 576 rävar i 28 skugghus med en sammanlagd längd på 1 158 meter. Till beslutet har fogats följande tillståndsbestämmelser:

1. Gödseln under skugghusen får inte komma i kontakt med regn- eller ytvatten.

2. Skugghusens takutskjut ska nå minst 30 cm utanför burarnas ytterkant, alternativt förses skugghusen med takrännor. Vid skugghus som förses med takrännor ska regnvattnet ledas med stuprör till ett slutet rörsystem och det rena regnvattnet ledas ut från farmområdet.

3. Under skugghusen ska gödselunderlagen vara minst 30 cm högre än omkringliggande mark.

4. Nya och grundrenoverade skugghus ska utrustas med vattentäta underlag och dräneringsrörsystem. De vattentäta underlagen ska installeras i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets byggbestämmelser och -anvisningar (JSM-BBA-C4) och dukarna bör vara av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material. Urinen och lakvattnet från underlaget bör tas tillvara i vattentäta urinbrunnar. Brunnarna ska rymma urin och lakvatten som samlas under 12 månader eller 0,01 m3/ meter skugghus. De vattentäta brunnarna förses med fast täckning.

5. Skugghusen ska vara utrustade med året runt fungerande bevattningssystem. Dricksvattenanordningarna ska skötas omsorgsfullt så att dricksvatten inte bidrar till urlakningen av gödseln.

6. Farmområdet bör vara inhägnat eller skugghusen byggda så att de är rymningssäkra.

7. Farmområdet ska vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på området.

8. Farmområdet bör dräneras så att vatten inte blir stående på området. Avrinningsvatten från farmområdet med befintliga skugghus ska renas innan det leds ut från farmområdet. För ändamålet bör finnas fungerande filter eller markbädd. Kontrollbrunnar för vattenprovtagning ska anläggas före och efter markbädden. Verksamhetsidkaren ska försäkra sig om att täckdikena fungerar och att lutningen från området mellan skugghusen och omgivande diken är tillräcklig, för att vattnet ska rinna till markbädden. Slambrunnar ska skötas så att de är funktionsdugliga och de ska rensas vid behov.

Filtermaterialet ska bytas ut med minst 3 års mellanrum och vattenanalyser ska utföras i samband med det, före och efter materialbytet. Verksamhetsidkaren kan på basen av analysresultat påvisa att filtret fungerar bra och därmed förlänga utbytningsintervallet. Prov tas före och efter filtret av en certifierad person och analyserna utförs på ackrediterat laboratorium. För att kontrollera reningseffekt av avrinningsvattnet görs vattenprovtagning där åtminstone fosfor (total P), kväve (total N), biologisk syreförbrukning (BOD) och vattenföring analyseras. För det från filtret utgående vattnet är målvärdet för den totala fosforns del 2 mg/l. Om totalfosforhalten överskrider målvärdet ska provtagningen tas om. Vid upprepat överskridande ska verksamhetsidkaren framlägga plan för effektiverad rening av vattnet. Efter reningen av vattnet vid utloppet i närmaste bäck (Långgjuthbäcken), ska halten E. coli understiga 300 cfu/100 ml och halten intestinala enterokocker understiga 200 cfu/100 ml. Resultaten sänds till Malax kommuns miljönämnd för kännedom. Miljönämnden kan på basen av analysresultat ge tilläggsbestämmelser angående reningen av avrinningsvatten.

9. Tvättvatten från foderutdelningsutrustning och silo ska lagras i vattentät, sluten brunn som skall tömmas vid behov, dock minst en gång per år. Tvättvatten ska föras till anläggning som har miljötillstånd att ta emot dylikt avfall.

10. Hantering och lagring av gödsel och urin ska ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, utsläpp i miljö, vattendrag, grundvatten eller på vägar samt så att sanitär olägenhet inte uppstår eller så att det uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i miljön bör den omedelbart avlägsnas och området städas.

11. Gödsel under burarna i skugghusen bör avlägsnas minst 2 ggr per år. På grund av det korta avståndet till bosättning kan miljönämnden besluta om tätare intervall om grannar förorsakas olägenhet. Borttagningen av gödsel ska göras vid en sådan tidpunkt då området mellan skugghusen är torrt och marken bär.

12. Under burarna ska det användas rikligt med strö. Strölagret ska bestå av både halm och torv, eftersom torv minskar luktolägenheter och effektivt binder urin. Strö tillsätts alltid efter att gödseln har avlägsnats, minst 2 ggr/år, och dessutom bör ett lager strö spridas minst en gång mellan juli och november. Strölagrets tjocklek ska vara minst 15 cm vid tillförseln.

13. Gödseln som uppkommer vid farmningen ska lagras i gödsellager med vattentätt golvmaterial och kanter och som uppfyller kraven i Jord- och skogsbruksministeriet byggnadsdirektiv för gödsellager (JSM-BBA C4). Lagringsvolymen skall vara minst 224 m3 för 447 rävavelshonor (enligt JSM-BBA C4: 0,5 m3/rävavelshona/12 månader).

14. Gödselns lagringsutrymmen skall tömmas grundligt en gång per år varvid utrymmets skick granskas och bristfälligheter åtgärdas. Gödseln ska i första hand utnyttjas som gödsel på åker. För spridning av gödsel från pälsdjurshållningen bör det finnas minst 22 ha åkermark (1 ha/20 rävavelshonor). Gödseln kan också föras för behandling till en anläggning med miljötillstånd.

15. Urin/lakvatten från de vattentäta underlagen under skugghusen bör användas som gödselmedel på åker eller föras till anläggning som har miljötillstånd att behandla detta. Brunnarna ska tömmas vid behov, men minst en gång per år och de bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter omedelbart åtgärdas.

16. Användning av gödselmedel skall ske enligt statsrådets förordning nr 931/2000 (nitratdirektivets bestämmelser). Vid spridning av gödsel ska man ta i beaktande åkerns markkartering, gödselns kväve- och fosforinnehåll samt växternas näringsbehov. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen, snötäckt eller vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. Om de åkrar som avsetts för spridning av gödsel gränsar till utfallsdiken bör invid dessa lämnas en tillräckligt bred skyddszon så att risken för vattenförorening minimeras. Runt brunnar för hushållsvatten bör lämnas ett 30-100 m brett område, som inte gödslas. Gödsel som spridits ut på åker bör nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. Tidpunkten för spridning bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga.

17. Avfallshanteringen ska ske enligt Malax kommuns avfallshanteringsbestämmelser. Lagringen och behandlingen av avfall från verksamheten ska ordnas så att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning eller förorening av mark, yt- eller grundvatten eller andra olägenheter för hälsa eller miljö.

18. Problemavfall, till exempel spillolja, lysrör, ackumulatorer, lagras inomhus på ett behörigt sätt och förs till ett mottagningsställe för dylikt avfall (återvinningsstation).

19. Självdöda djur och pälsdjurskroppar bör föras till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med miljötillstånd.

20. Efter pälsning bör kropparna lagras på ett tätt underlag så att de snabbt fryser. Kropparna bör täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under pälsningstiden bör kroppar hämtas från farmen minst en gång per vecka och under vinterns varma period minst två gånger per vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. Pälsningsfett och pälsningsspån med fett ska förvaras i täta med kanter försedda behållare på ett sådant sätt att det är skyddat från regnvatten. Fett och fetthaltigt spån får inte brännas. För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylutrymmen.

21. Foder ska förvaras i tät silo eller täckt behållare på ett sådant sätt att fåglar eller andra skadedjur inte kan komma i kontakt med fodret.

22. Kärl som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalier bör förvaras i låsta utrymmen.

23. Bränsle och kemikalier bör lagras och hanteras på ett sådant sätt att olägenheter för hälsan eller risk för förorenig av ytvatten, grundvatten eller mark eller annan skada på miljön inte uppkommer. Räddningsverkets och NTM-centralens direktiv för bränslecisterner ska följas: "Lagring av bränslen på bygg-, grus- och torvarbetsplatser och i terräng samt transport på allmän väg" (1.3.2012).

24. För bränsle och kemikalier ska finnas tillräckliga mängder av lämpliga ämnen att vid olyckshändelse neutralisera/suga upp dem med. Eventuella läckage av ska omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten.

25. Farmområdet, skugghusen och övriga byggnader på området ska hållas rena och i gott skick så att förekomsten av skadedjur förhindras.

26. Verksamhetsidkaren ska tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan yrkan framföras på att tillståndsbeslutet ska ändras.

27. Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till tillsynsmyndigheten. Om tillståndsinnehavaren ändras ska den nya tillståndsinnehavaren skriftligen meddelas till tillsynsmyndigheten. Ifall verksamheten ändrar eller väsentligt utvidgas ska nytt miljötillstånd sökas för verksamheten.

28. Eventuella störningar i farmverksamheten ska genast rapporteras till miljövårdsmyndigheten.

29. Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagande av filter för avrinningsvatten samt de slutna brunnarna och skugghusen vartefter de tas i bruk till tillsynsmyndigheten minst 30 dagar före de tas i bruk.

30. Verksamhetsidkaren ska föra bok över anläggningens verksamhet. Dagboken ska vid behov uppvisas till tillståndsmyndigheter. Ur dagboken ska framgå:

- djurantal

- uppgifter om döda djur och deras behandling

- uppgifter om gödselhantering: mängd, tidpunkt samt vart gödseln har förts

- analysresultat från vattenprovtagning

- tidpunkter för byte av filter i grusfiltren

- avfallsmängder och leveransplatser

31. Om verksamheten avslutas ska verksamhetsområdet försättas i sådant skick att det inte medför fara eller olägenhet för hälsa eller miljö. Området ska städas så att material som härrör från verksamheten avlägsnas och avfall hanteras på behörigt sätt.

Beslutets giltighetstid

Miljötillståndet är i kraft tills vidare. Om det sker väsentlig förändring i verksamheten ska ett nytt miljötillstånd sökas. Beslutet är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan vunnit laga kraft.

Efter att beslutet får laga kraft ersätter det de förläggningsplatstillstånd som Malax-Korsnäs hälsovårdsnämnds övervakningsavdelning har beviljat 4.12.1980 § 200 och § 201 samt 2.5.1985 § 88 och § 89.

Justering av tillståndsbestämmelserna

Verksamhetsidkaren ska senast 31.9.2022 ansöka om justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökan lämnas till tillsynsmyndigheten.

A och hans medparter samt C och D har anfört besvär hos Vasa förvaltningsdomstol och yrkat att miljönämndens beslut upphävs och tillståndsansökan avslås.

S Ab har gett bemötande.

E har gett bemötande.

Miljönämnden i Malax har gett utlåtande.

A och B har gett genmäle.

C och D har gett genmäle.

Förvaltningsdomstolens avgörande

Vasa förvaltningsdomstol har med sitt överklagade beslut avslagit besvären.

Förvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut enligt följande:

Tillämpliga lagrum samt förarbeten

Enligt 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) skall miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddsagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem.

Enligt 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen krävs det för att tillstånd ska kunna beviljas att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför olägenhet för hälsan, medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, har konsekvenser som förbjuds i 7 - 9 § i miljöskyddslagen, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten eller medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt 2 mom. får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen ska dessutom 6 § iakttas.

Enligt 6 § 1 mom. i miljöskyddslagen skall en verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 2 mom. skall vid bedömningen av platsens lämplighet beaktas verksamhetens art, sannolikheten för förorening samt olycksrisken, områdets och dess omgivningars nuvarande och framtida, i en plan med rättsverkningar angivna användningsändamål samt planbestämmelserna för området samt andra tänkbara platser inom området.

Enligt detaljmotiveringen i regeringens proposition (RP 84/1999 rd) för 6 § i miljöskyddslagen ska bestämmelsen i 1 mom. vara utgångspunkt för placering av alla sådana verksamheter som medför risk för förorening. Enligt momentet är det för att olägenheter skall kunna motverkas viktigt att verksamheten placeras rätt. Placeringen bildar en helhet tillsammans med övriga åtgärder för att förebygga olägenheter av verksamheten. Verksamhetens art utgör dock en utgångspunkt vid bedömning av platsens lämplighet. Till exempel tekniska åtgärder för att motverka luktolägenheter från en svingård kan ha en relativt begränsad effekt jämfört med den betydelse som placeringen av verksamheten har.

Enligt 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får en fastighet, byggnad eller lägenhet inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan.

Enligt 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska tillstånd förenas med behövliga villkor om bland annat utsläpp, utsläppsgränsvärden, hindrande och begränsning av utsläpp samt utsläppsstället och avfall samt om minskning av avfallets mängd och skadlighet.

Enligt 57 § 1 mom. 1 punkten i miljöskyddslagen kan den myndighet som har beviljat ett tillstånd besluta att detta upphör att gälla, om verksamheten har varit avbruten minst fem år i en följd eller om verksamhetsutövaren meddelar att verksamheten inte inleds eller att verksamheten har avbrutits för gott. Enligt 57 § 2 mom. ska ärendet i tillämpliga delar behandlas som en tillståndsansökan. Ärendet kan anhängiggöras av tillståndsmyndigheten på eget initiativ, av en tillsynsmyndighet, av verksamhetsutövaren, av kommunen eller av någon som orsakas olägenhet.

Enligt 7 § 1 mom. 11 punkten i miljöskyddsförordningen avgör den kommunala miljövårdsmyndigheten miljötillståndsärenden som gäller bland annat pälsdjursfarmer för minst 50 och under 600 avelshonor av räv.

Enligt 4 § 1 mom. i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen skall ett tillstånd som givits med stöd av hälsovårdslagen iakttas om inte något annat föreskrivs i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen. Enligt paragrafens 3 mom. tillämpas 9 och 13 kap. i miljöskyddslagen bland annat på beslut som avses i 1 och 2 mom.

Miljönämndens behörighet

Ansökan gäller hållande av 550 rävavelshonor med valpar och miljötillståndet har beviljats för 447 avelshonor av räv med valpar. Med beaktande av 7 § 1 mom. 11 punkten i miljöskyddsförordningen har den kommunala miljövårdsmyndigheten kunnat avgöra ärendet.

Förutsättningar för beviljande av miljötillstånd

Ansökan avser pälsdjursfarmingen på lägenheten Farmen RNr 11:236. Den befintliga pälsdjursfarmen har haft avbrott i verksamheten sedan 31.12.2007. På lägenheten finns 30 skugghus vars sammanlagda längd är cirka 1 068 meter. Sex skugghus ägs av E och F och ska användas som förvaringsutrymme. Fyra skugghus som på 1980-talet har beviljats byggnadslov har inte uppförts. S Ab planerar att överta den del av farmområdet som finns till väster om utfallet som går igenom lägenheten. Miljötillståndsansökan gäller verksamhet i 24 befintliga skugghus vars totala löpmeter är 870 meter. Ansökan gäller också de fyra planerade skugghusen vars totala löpmeter blir 288 meter.

Malax-Korsnäs hälsovårdscentral k.f. har 2.5.1985 § 88 beviljat E placeringstillstånd för 154 avelshonor och 2.5.1985 § 89 beviljat G och F placeringstillstånd för 237 avelshonor samt konstaterat att det finns plats för 560 avelsrävhonor efter tillbyggnaden. Miljönämnden i Malax kommun har 1.10.2009 på grund av F anmälan antecknat att farmverksamheten har upphört 31.12.2007. Enligt protokollet återupptar E, G, F eventuellt verksamheten i ett senare skede och förläggningsplatslovet förfaller om verksamheten inte har återupptagits inom fem år. Förvaltningsdomstolen konstaterar att verksamheten inte varit avbruten i fem år då ansökan inlämnats 29.6.2012.

Miljöskyddslagen trädde i kraft 1.3.2000. I lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen finns inga stadganden som skulle upphäva placeringstillstånden. Med beaktande av 4 § 1 och 3 mom. i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen samt 57 § i 9 kapitlet i miljöskyddslagen borde det ha fattats ett skilt beslut för att placeringstillstånden för farmen skulle kunna anses ha upphört att gälla.

I den 1.12.2001 godkända delgeneralplanen för Petalax, Nyby finns farmen på ett område för stor enhet för husdjursskötsel (ME). Omgivningen i närheten av farmen består av odlingsmark och skogspartier. Söder om farmområdet, ställvis på cirka 8 meters avstånd från skugghusen, finns en kommersiell bärodling. Det finns inga viktiga grundvattenområden i närheten av farmområdet.

Avståndet från farmområdet till lägenheten Torrback RNr 8:232 som ägs av C är cirka 160 meter. Avståndet från farmen till lägenheten Sandsten RNr 8:227 som ägs av D och arrenderas av A och till lägenheten Bäck RNr 8:189 som ägs av A är bara några meter. A och B bostad på lägenheten Bäck RNr 8:189 ligger på cirka 240 meters avstånd från farmen. N och O bostad på lägenheten Dahlström RNr 11:134 ligger på cirka 270 meters avstånd från farmen. H och I bostad på lägenheten Sandqvist RNr 8:240 ligger på cirka 220 meters avstånd från farmen. Avståndet till J och K bostad på lägenheten Greturs RNr 1:133 är cirka 330 meter samt L och M bostad på lägenheten Sandström 1:90 är cirka 470 meter. Långgjutbäcken går på cirka 45 meters avstånd väster om farmen.

Farmområdets areal är cirka 1,3 hektar. Området är omkretsdikat. Områdets dränering är planerad att förbättras med täckdiken mellan alla skugghus. Avrinningsvattnet från farmområdet med skugghus 7 - 21 ska renas i ett sandfilter med arealen 36 m2 som finns intill farmområdets östra rå. Pump ska installeras för att sprida vattnet till filterbädden. Avrinningsvattnet från farmområdet med skugghus 22 - 28 leds antingen till filtret i områdets östra rå eller till ett sandfilter med arealen 12 m2 som finns i västra rån. För den norra raden skugghus ska tre mindre sandfilter på 3 m2 anläggas för skugghus 29 - 30. De fyra planerade skugghusen får täta underlag med dräneringsrör ovanpå och en sluten uppsamlingsbrunn med volymen 1 m3 för varje hus. Dräneringsvatten från området mellan skugghus 31 till 34 leds till omkretsdike. Gödseln lagras på en befintlig gödselplatta som finns på cirka 4,5 kilometers avstånd från farmområdet.

På basis av det ovannämnda och med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens omfattning, att farmen är belägen i ett jord- och skogsbrukdominerat område, att farmverksamheten på platsen pågått i årtionden, att farmens storlek i jämförelse med tidigare placeringstillstånd väsentligen minskar och att avståndet från farmen till närmaste bostad minskar med cirka 50 meter medför den i beslutet avsedda verksamheten inte, förutsatt att tillståndsbestämmelserna följs, olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan eller andra enligt miljöskyddslagen förbjudna konsekvenser. Verksamheten medför inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. I miljöskyddslagen 42 § 2 mom. avsett hinder med avseende på planer föreligger inte.

Den i besvären nämnda bärodlingen har inletts på området efter att de ikraftvarande tillstånden för farmningen getts.

Det finns inte skäl att upphäva eller ändra miljönämndens beslut. Besvären har därför avslagits.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Johan Hagman, Riitta Fränti, Varpu Kujanpää och Jan Eklund. Föredragande Hanna Nieminen-Finne.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

1. A och hans medparter har i sina besvär yrkat att förvaltningsdomstolens och miljönämndens beslut upphävs och ansökan avslås samt att S Ab åläggs att ersätta ändringssökandena deras rättegångskostnader i ärendet.

Ändringssökandena har upprepat allt vad de tidigare har anfört i ärendet och ytterligare anfört bland annat följande:

Två av förvaltningsdomstolens fyra medlemmar skulle i likhet med föredraganden i ärendet ha avgjort målet i enlighet med ändringssökandenas krav. Det är anmärkningsvärt att både förvaltningsdomaren inom det tekniska området och förvaltningsdomaren inom det naturvetenskapliga området haft en annan åsikt än vad som blev resultatet i förvaltningsdomstolens beslut. Dessa har konstaterat att den avsedda platsen inte är lämplig för pälsdjursfarmning och att saken inte kan korrigeras med tillståndsbestämmelser eller tekniska och konstruktionsmässiga lösningar. Också miljönämnden har varit oenig i ärendet.

Det är högt osannolikt och omöjligt att alla tillståndsbestämmelser följs. Hälso- och miljöinspektören vid Västkustens miljöenhet har i inspektionsprotokollet 6.7.2012 konstaterat att det är olämpligt att pälsdjursfarm och bärodling ligger så nära varandra.

Ett ägarbyte av farmen samt återupptagande av verksamhet som i detta fall varit nedlagd mellan åren 2007 - 2012 bör anses som väsentlig förändring. Därför kan heller inte giltigheten av placeringstillstånden från år 1980 och 1985 automatiskt fortsätta. Vid beviljande av ett nytt tillstånd för verksamheten bör förutom nedlagd verksamhet och ägarbyte följande förändringar beaktas.

Lagstiftningen har uppdaterats. Kraven på både verksamhetsställen, miljöskydd samt djurhållning har skärpts sedan år 1985 då det senaste placeringstillståndet beviljades. En proposition med förslag till ny miljöskyddslag förverkligar regeringsprogrammets mål om att effektivisera miljöskyddet. Omgivningen runt farmen består av jordbruksskiften. På grund av buller från närliggande odling kommer djuren att stressas till det yttersta under valpningstiden. Avståndet från rävhus till jordgubbssäng är 8 meter.

Alla grannar till farmen är nya sedan 1985. Det finns nybyggda hus i området. De närliggande jordbruksskiften har använts långt tidigare än farmen grundades. Nuförtiden används skiften till produktion av jordgubbar. Ökning av måsfåglar orsakar risk för salmonella.

Infrastrukturen är densamma som år 1985 och olämplig för foderbilar, vars vikt har tredubblats sedan placeringstillståndet beviljades. Torrbackvägen är endast 4 meter bred och inte byggd för tung trafik. Vägen löper mellan ändringssökandenas bostadshus och närheten gör att buller från en foderbil sen kvälls- eller nattetid upplevs som störande.

För bostadsområdet planerar Malax kommun in kommunalt avlopp, vilket sker enbart för Petalax centrum och dess absoluta närmiljö. Bostadsområdet vid farmen ligger inom närmiljöradien på cirka 800 meters avstånd från Petalax centrum. Denna satsning från kommunens sida gör att områdets värde stiger samt att det blir en idealisk plats för vidare utbyggnad av bostadshus på redan befintliga tomter. Denna satsning borde värnas så att man inte belägger hela området med byggförbud. Ändringssökanden står som ägare till tomterna.

I Malax kommuns byggnadsordning finns inget bestämt om avståndet från pälsdjursfarmer till bostadshus. Detta kan göra rättssäkerheten lidande och lämnar mycket beroende av den enskilda miljönämndens godtycke. Grannkommunen Korsnäs har skrivit in i byggnadsordningen att pälsfarmer bör vara belägna minst 300 meter från bostadshus.

2. C och D har i sina besvär yrkat att förvaltningsdomstolens och miljönämndens beslut upphävs och ansökan avslås.

Ändringssökandena har upprepat allt vad de tidigare har anfört i ärendet och ytterligare anfört bland annat följande:

S Ab har från tidigare en farmverksamhet i Kråkträsket vid Långbackvägen 314. Verksamheten ska koncentreras dit. Farmen där omges i stort sett i sin helhet av skogmark. Bolaget har dessutom för avsikt att transportera djur och gödsel från fastigheten Farmen RNr 11:236 till detta område i Kråkträsket. Vid Långbackvägen 314 finns i stort sett oändliga utbyggnadsmöjliheter. Farmen på fastigheten RNr 11:236 uppfyller inte de krav som ställs i miljöskyddslagen.

Miljönämnden i Malax har gett ett utlåtande. Miljönämnden har konstaterat bland annat att miljötillståndet gäller endast en del av det ursprungliga farmområdet. Därigenom minskar djurantalet och avståndet till närmaste bostad ökar jämfört med den ursprungliga verksamheten på området.

E har gett en förklaring.

S Ab har gett en förklaring. Bolaget har yrkat att besvären förkastas.

A och hans medparter har gett ett genmäle.

C och D har gett ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

1. Besvären avslås. Ärendet slutar så som framgår av förvaltningsdomstolens beslut.

2. A och hans medparters yrkande om ersättning av rättegångskostnader avslås.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

1. Skälen till avgörandet i huvudsaken

Rättsregler och förarbeten

Enligt 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) skall miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddsagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem.

Enligt 42 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen (86/2000) krävs det för att tillstånd ska kunna beviljas att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt 2 mom. får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen ska dessutom 6 § iakttas.

Enligt 6 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) ska en verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 2 mom. ska vid bedömningen av platsens lämplighet beaktas verksamhetens art, sannolikheten för förorening samt olycksrisken, områdets och dess omgivningars nuvarande och framtida, i en plan med rättsverkningar angivna användningsändamål samt planebestämmelserna för området samt andra tänkbara platser inom området.

I motiven till 6 § i miljöskyddslagen (RP 84/1999 rd) anförs att det för att olägenheter ska kunna motverkas är viktigt att verksamheten placeras rätt. Placeringen bildar en helhet tillsammans med övriga åtgärder för att förebygga olägenheter av verksamheten. Den grundläggande regeln i paragrafens 1 mom. ska bedömas med hänsyn till de omständigheter som nämns i 2 mom. Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. 1 punkten är verksamhetens art en utgångspunkt vid bedömningen av platsens lämplighet. Till exempel tekniska åtgärder för att motverka luktolägenheter från en svingård kan ha en relativt begränsad effekt jämfört med den betydelse som placeringen av verksamheten har. Å andra sidan kan placeringen av en stor energiproducerande anläggning vara sekundär med tanke på motverkande av olägenheter, jämfört med de tekniska reningsmetoder som används. Verksamhetens art måste också anpassas till områdets naturförhållanden samt till övriga verksamheter inom det område där miljöpåverkan uppkommer. I bestämmelsen konstateras därför att sannolikheten för förorening ska påverka placeringen.

Enligt 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får en fastighet, byggnad eller lägenhet inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan. Enligt 2 mom. i samma paragraf ska vid bedömning av hur oskäligt besväret är beaktas de lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter.

I motiven till 17 § i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (RP 84/1999 rd) anförs att utgångspunkt för bedömningen av besvären ska vara de lokala förhållandena och hur vanliga besvären är i övrigt. Att ett område används i överensstämmelse med planen betyder till exempel att de besvär som verksamheten orsakar är sedvanliga inom området. Utöver detta bör man emellertid alltid beakta hur kraftiga besvären är och deras varaktighet samt andra motsvarande omständigheter. Den ovillkorliga så kallade tidsprioritetsprincip som ingår i den gällande bestämmelsen är inte med i den föreslagna bestämmelsen. När oskäligheten bedöms ska man emellertid beakta om den verksamhet som orsakar besvären har börjat innan den som erfar besvären har fått fastigheten, byggnaden eller lägenheten i sin besittning. I allmänhet kan besvär inte betraktas som oskäliga, om de har börjat orsakas innan nya drabbade senare kommer till det område som utsätts för besvären.

Anvisningar om placering av djurstall

I Miljöförvaltningens anvisningar om miljöskydd vid husdjursskötsel (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010), som inte är juridiskt bindande, har miljöförvaltningen i bilaga 4 gett rekommendationer om minimiavstånd för djurstall (minimiavstånd för nya djurstall som byggs utanför driftscentrum för närmaste störbara objekt). Anvisningen har ersatt den tidigare anvisningen från 1998 om miljöskydd vid husdjursskötsel samt ett arbetsgruppsförslag från 2001 som förtydligade miljöministeriets miljötillståndsprocesser för husdjurstall och miljöministeriets kompletterande brev 18.3.2002. Trots att anvisningarna inte har varit avsedda att tillämpas på pälsfarmer, nämns också sådana. I anvisningarna konstateras att ett nytt djurstall bör placeras på 200 - 500 meters avstånd från närmaste bostadshus. Som en omständighet som förutsätter större avstånd nämns bland annat att det är fråga om en pälsfarm.

Eftersom anvisningens tillämpningsområde har formulerats så att anvisningarna uttryckligen inte omfattar pälsdjursfarmer, ingår i dem inga djurenhetskoefficienter för pälsdjur. I de tidigare anvisningarna har dock som djurenhetskoefficient för avelshonor för räv använts koefficienten 1,2. I den nya miljöskyddslagens (527/2014) bilaga 3 (423/2015) anges djurenhetskoefficienter vid uträkning av tillstånds- och befogenhetsgränser för djurstallar och pälsdjursfarmer. I koefficienterna har förutom närsalter delvis även beaktats vilken betydelse lukten från stallgödseln har. Djurenhetskoefficienten för rävavelshona med valpar är 0,41. I motiven till regeringens proposition med förslag till ändring av miljöskyddslagen (RP 257/2014 rd) konstateras dock att djurenhetskoefficienterna i bilaga 3 inte ska tillämpas vid fastställande av de minimiavstånd för djurstall som avses i bilaga 4 till Anvisningen om miljöskydd vid husdjursskötsel.

En arbetsgrupp vid miljöministeriet lade 31.5.2000 fram ett förslag till miljöskyddsanvisning för pälsfarmer (YM0613:00/24/02/1999). Enligt arbetsgruppens uppfattning skulle en farm med över 600 rävavelshonor med valpar betraktas som en stor pälsfarm. Som en riktlinje har betraktats att på ett område utanför bosättningscentra ska en sådan farm ligga längre än 400 meter från en bostad.

Fakta i ärendet

På pälsdjursfarmen på fastigheten Farmen RNr 11:236 i Petalax by i Malax har enligt det förläggningstillstånd som 2.5.1985 beviljats med stöd av hälsovårdslagen fått finnas sammanlagt 714 avelshonor av räv. Skugghusens längd har varit sammanlagt 1 321 meter. Enligt 4 § 3 mom. i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen tillämpas på förläggningstillstånd som är i kraft när miljöskyddslagen träder i kraft bland annat 57 § i miljöskyddslagen. I nämnda paragraf föreskrivs om när en myndighet kan besluta att ett tillstånd som den har beviljat ska upphöra att gälla. Något i nämnda 57 § avsett beslut har inte getts om att de förläggningstillstånd som beviljats för pälsdjursfarmningen på fastigheten Farmen skulle ha upphört att gälla.

Enligt det tillstånd som miljönämnden i Malax 10.10.2012 har beviljat får det på fastigheten Farmen finnas högst 447 avelshonor av räv med valpar eller sammanlagt högst 3 576 rävar. Rävarna ska hållas i de 24 skugghus som den tidigare verksamhetsutövaren har överlåtit åt sökanden och de ytterligare fyra skugghus som ska byggas. Sammanlagt kommer skugghusen att vara 1 158 meter långa.

Av de byggnader som ändringssökandena använder som stadigvarande bostad är de närmaste belägna 220, 240 och 270 meter öster om pälsdjursfarmen. Terrängen mellan farmen och bostadshusen är till en del öppen terräng. Enligt A och hans medparters besvär har grannarna till pälsdjursfarmen flyttat till området efter år 1985.

I den 1.12.2001 antagna delgeneralplanen är farmen belägen på ett område som har försetts med beteckningen ME, stor enhet för husdjursskötsel.

Juridisk bedömning och slutsats

I ärendet gäller det särskilt att avgöra om den i ansökan avsedda verksamheten kan placeras på ifrågavarande område, när man beaktar den eventuella lukt och övriga miljöolägenhet som verksamheten kan förorsaka för närliggande bosättning.

I pälsdjursfarmer föds djuren upp i skugghus, som saknar väggar. Gödseln samlas under de burar som skugghusen är inredda med och avlägsnas ett par gånger om året, eller vid behov oftare. Gödseln sugs upp av torv eller motsvarande material med uppsugningsförmåga.

I pälsdjursfarmer kan man hindra gödseln från att komma in i jordmånen genom att belägga ytan under burarna så att denna förhindras. Urinen kan också samlas upp separat från annan avföring. Man kan hindra regnvatten att sugas upp av gödseln genom att konstruera byggnaden så och genom att leda bort regnvattnet från djurstallens närhet. Vidare kan man använda automatiska nipplar för att hindra djurens dricksvatten att rinna ner i gödseln. Gödsellukt är det däremot svårt att hindra genom tekniska metoder och lukten kan obehindrat spridas i omgivningen. Gödsellukt upplevs stickande bland annat för att den innehåller ammoniak. I praktiken är det möjligt att förhindra lukt genom att se till att använda tillräckligt med uppsugningsmaterial, särskilt torv, och tillräckligt ofta och vid rätt tidpunkt avlägsna uppsugningsmaterialet. Förutom lukt kan från pälsdjursfarmer också spridas flugor och skadedjur till omgivningen. Ett av de främsta sätten att hindra luktolägenheter och andra olägenheter från pälsdjursfarmer är att placera farmerna tillräckligt långt från mål som är känsliga för sådana olägenheter.

Vid tillämpningen av anvisningarna om minimiavstånd är det inte nödvändigtvis självklart att pälsdjursfarmerna kan jämföras med andra djurstall, bland annat till följd av att gödsellukten är annorlunda och att det också finns skillnader i möjligheterna att hålla luktutsläppen under kontroll. De ovan refererade anvisningarna om minimiavstånd eller djurenhetskoefficienterna ska inte heller annars anses vara bindande, utan endast riktgivande. Med dessa förbehåll kan anvisningarna dock tjäna som riktlinjer vid tolkningen av vilket avstånd som ska anses tillräckligt. Tillståndsprövningen ska dock grunda sig på omständigheterna i det enskilda fallet.

Vid bedömningen av om den verksamhet som det nu är fråga om förorsakar sådant oskäligt besvär för grannar och närboende som avses i 17 § i lagen angående vissa grannelagsförhållanden, gäller det att beakta att man redan länge lovligen fått bedriva pälsdjursfarmning på området. Enligt den utredning som mottagits i ärendet har farmningen inletts innan grannarna har slagit sig ner på området. Pälsfarmningen är även verksamhet som motsvarar det ändamål för vilket området anvisats i en generalplan med rättsverkningar. Under dessa förhållanden kan det inte hos invånarna i omgivningen ha uppstått berättigade förväntningar om att den år 2007 avbrutna pälsdjursfarmningen inte kommer att återupptas. När det dessutom beaktas att den farmning som enligt miljötillståndet är tillåten om antalet djur används som måttstock är av anspråkslösare omfattning än den som bedrivits med stöd av det tills vidare gällande förläggningstillståndet, kan verksamheten inte anses medföra ökad belastning jämförd med den tidigare verksamheten. När även de miljöskyddsåtgärder som framgår av tillståndsansökan samt tillståndsvillkoren beaktas, kan de luktolägenheter och andra olägenheter för miljön som verksamheten eventuellt förorsakar i tillräcklig utsträckning förhindras genom att verksamheten sköts med omsorg.

Under dessa förhållanden har det inte funnits ett sådant hinder för att förlägga verksamheten till området som avses i 42 § 2 mom. och 6 § i miljöskyddslagen.

Av dessa skäl och med beaktande i övrigt av de skäl och bestämmelser som förvaltningsdomstolen har anfört till stöd för sitt beslut, yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet, finns det inte skäl till ett annat slut i ärendet än det som framgår av Vasa förvaltningsdomstols beslut.

2. Rättegångskostnader

Med beaktande av hur ärendet har slutat samt 74 § i förvaltningsprocesslagen får A och hans medparter själv bära sina rättegångskostnader i högsta förvaltningsdomstolen.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Tuomas Lehtonen, Mika Seppälä och Liisa Heikkilä samt miljösakkunnigråden Rauno Pääkkönen och Seppo Rekolainen. Ärendets föredragande Petri Leinonen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.