17.8.2015/2183 HFD:2015:117

Miljötillstånd - Djurstall - Pälsdjursfarm - Tillståndsprövning - Förläggningsplats - Luktolägenhet - Avstånd till mål där störning uppstår - Miljöskyddsanvisningar - Försiktighets- och aktsamhetsprincipen - Oskäligt besvär

En pälsdjursfarm hade år 1987 beviljats förläggningstillstånd för 540 avelshonor av räv. Under de senaste åren hade där förekommit verksamhet endast under en del av året. På mindre än 400 meters avstånd från farmen fanns flera bostadsbyggnader. Den som låg närmast låg 220 meter från farmen. Enligt miljötillståndsansökan hade man för avsikt att utvidga verksamheten så att på farmen skulle finnas 1 557 avelshonor av räv med valpar, eller sammanlagt högst 10 899 rävar. Skugghusen skulle vara 40 och ha en sammanlagd längd av 3 200 meter. Vid prövningen av förutsättningarna för miljötillstånd skulle den verksamhet som avsågs i ansökan jämställas med ny verksamhet.

Med hänsyn till pälsdjursfarmningens natur är möjligheterna att kontrollera och förhindra luktolägenheterna och andra miljöolägenheter av verksamheten begränsade. Ett av de främsta sätten att förhindra sådana olägenheter är att placera farmerna tillräckligt långt från mål som kan vara känsliga för olägenheterna. Vid prövningen av vilket avstånd som ska anses tillräckligt kan anvisningar om placeringsavståndet för andra djurstall tjäna som riktlinje för tolkningen. Därvid gäller det dock att observera att för pälsdjursfarmerna är möjligheterna att kontrollera luktutsläppen andra och även lukten av annan art än för de djurstall som anvisningarna gäller. Tillståndsprövningen bör dock i samtliga situationer utgå från förhållandena och omständigheterna i det enskilda fallet.

I pälsdjursfarmens närhet fanns flera bostadshus. Avståndet mellan farmområdet och bostadshusen var förhållandevis kort. Bostadshusen hade också ett problematiskt läge med tanke på den riktning i vilken lukten spreds från farmen. Bostadshusen och pälsdjursfarmen låg längs kanterna av samma åkerfält. Det var svårt att förutse hur mycket lukt man skulle komma att känna i omgivningen. Det stod dock klart att sannolikheten för luktolägenheter och även andra miljöolägenheter skulle komma att öka om farmen förstorades, även om en renovering av den gamla delen av farmen i och för sig kunde bidra till en från miljövårdssynpunkt bättre situation. Med beaktande av förhållandena på området gav en förhandsbedömning dock vid handen att i närheten av bostadshusen skulle till exempel lukt komma att uppstå oftare om farmen utvidgades än om där bedrevs en verksamhet som motsvarade det tidigare beviljade förläggningstillståndet. Även om den i ansökan avsedda verksamheten skulle bedrivas med användning av den under dessa förhållanden bästa användbara tekniken och de bästa tillvägagångssätten i branschen, kunde luktolägenheter och andra miljöolägenheter från verksamheten inte i tillräcklig utsträckning förhindras om verksamheten förlades till den plats som avsågs i ansökan.

Vid placeringen av verksamheten på området hade inte iakttagits kraven i miljöskyddslagen och verksamheten kunde medföra oskäligt besvär för dem som var bosatta i närheten. Det fanns inte förutsättningar att bevilja tillståndet.

Miljöskyddslagen (86/2000) 4 § 1 mom. 2 punkten, 6 §, 42 § 1 mom. 5 punkten och 42 § 2 mom.

Lagen angående vissa grannelagsförhållanden 17 §

Se och jfr HFD:2015:118

Beslut som överklagas

Vasa förvaltningsdomstol 15.11.2013 nr 13/0660/2

Ärendets tidigare handläggning

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har med sitt beslut 2.7.2012 Nr 101/2012/1 med stöd av miljöskyddslagen (86/2000) beviljat Oy U Ab miljötillstånd för pälsdjursfarmning och utvidgning av verksamheten på lägenheterna Kållfarm Rnr 5:37 och Karbola Rnr 5:16 i Sundby, Pedersöre kommun. Miljötillstånd har beviljats för högst 1 557 avelshonor av räv med valpar. Det totala antalet rävar får vara högst 10 899 stycken. Farmen får omfatta högst 40 skugghus med en sammanlagd längd på 3 200 meter. Av skugghusen kan högst 1 280 meter vara försedda med 1-delade burar.

Till beslutet har fogats följande tillståndsbestämmelser:

1. Skugghusens konstruktion

Skugghusens takutskjut bör vara minst 30 cm från burarnas yttre kant. Alternativt skall skugghusen förses med takrännor. Om de nya skugghusen förses med takrännor, skall regnvattnet ledas med stuprör till ett slutet rörsystem och det rena regnvattnet ledas ut från farmområdet. Skugghusens gödselunderlag bör vara 30 cm högre än den omkringliggande markytan och förhöjningen skall upprätthållas.

De nya skugghusen skall utrustas med vattentäta underlag och dräneringsrörsystem. Vattentäta underlag skall alltid installeras när gamla skugghus grundrenoveras eller förnyas. De vattentäta underlagen skall installeras i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets byggbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA-C4). De vattentäta dukarna bör vara av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material. Urinen och lakvattnet från det täta underlaget bör tas till vara i tillräckligt stora vattentäta urinbrunnar.

Brunnarnas volym bör motsvara 12 månaders lagringskapacitet. Volymen bör vara minst 0,01 m3­/meter skugghus. De vattentäta urinbrunnarna bör förses med fast täckning.

De nya skugghusen skall utrustas med året runt fungerande vattennipplar. De befintliga skugghusen skall också i fortsättningen vara utrustade med året runt fungerande vattennipplar. Drickanordningarnas skick skall kontrolleras dagligen och eventuella läckage skall omedelbart repareras. Dricksvattenanordningar bör skötas omsorgsfullt så att dricksvattnet inte bidrar till urlakningen av gödseln.

2. Gödselborttagning samt lagring och användning av gödsel

Gödseln under burarna i rävskugghusen bör avlägsnas minst 2 gånger per år. Borttagningen av gödseln skall göras vid en sådan tidpunkt då området mellan skugghusen är torrt och bär. Gödseln skall tas bort omsorgsfullt på ett sådant sätt att den inte förorenar marken eller miljön. På gödselunderlaget bör det användas rikligt med strö, i synnerhet torv. Strö bör alltid tillsättas i samband med borttagningen av gödsel och därefter bör ett lager av strö spridas minst 1 gång mellan juli och november. Då strö tillsätts bör ströskiktets tjocklek vara minst 15 cm.

Gödseln som uppkommer vid farmningen bör mellanlagras i en gödselstad med vägg- och bottenkonstruktioner av vattentätt material på ett sådant sätt att gödsel inte kommer ut i miljön. Regnvattnet skall uppsugas i strö. För den ansökta djurmängden bör det finnas en total lagringsvolym för gödsel och regnvatten uppsuget i strö på minst 812 m. Den planerade gödselstaden bör vara färdigställd innan förstoringen av farmen eller en del av den tas i bruk. Bottnen i den nya gödselstaden bör göras av vattentät betong (minst klass K30-2) enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödselstaden skall vara försedd med en tät lastningsplatta och en 50 cm hög körramp. Gödseln som lagras i gödselstaden bör täckas med ett lager av strö.

Gödseln, från gödselstaden, skall levereras till Andelslaget Socklot Biocompost eller annan anläggning som har miljötillstånd att ta emot och behandla gödseln. Ett leveransavtal för gödsel bör finnas för minst 812 m gödsel. Gödselstaden bör tömmas grundligt en gång per år och den bör regelbundet kontrolleras och eventuella brister åtgärdas. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas åt övervakaren av tillståndet på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.

Urin/lakvatten som samlas upp i de vattentäta urinbrunnarna från de täta underlagen under skugghusen bör användas som gödselmedel på åker eller föras till anläggning som har miljötillstånd att behandla urin/lakvattnet. Brunnarna skall tömmas vid behov, dock minst en gång per år och de bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter omedelbart åtgärdas. För spridning av urin från verksamheten bör minst 0,2 ha spridningsareal stå till förfogande om inget annat konstaterats på basen av de näringsämnesanalyser av urinen som förutsätts i tillståndsbestämmelse 8.

Vid spridning av urin bör bestämmelserna i statsrådets förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket följas. Vid spridningen bör man också ta i beaktande markkarteringen av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln/urinen samt växternas näringsbehov.

Hantering och lagring av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Lastningen och transporten av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i miljön, diken, vattendrag, grundvatten eller på vägar.

Anordningarna och fordonen som används vid transport av gödsel/urin skall vara sådana att det under transporterna inte inträffar utsläpp. Om gödsel kommer ut i miljön bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Gödseltransporterna bör ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare.

För att minska olägenheterna vid spridning av urin bör urinen nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att urinen spridits ut. Vid spridning av urin rekommenderas placeringsgödsling.

Urin får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs.

Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent.Vid spridning av urin lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 - 100 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet.

Spridning av urin och andra flytande organiska gödselmedel är förbjudet på åkrar på grundvattenområde. Spridning av urin är tillåtet endast i specialfall, om man på grund av markundersökningar eller motsvarande utredningar kan påvisa att spridningen inte orsakar fara för grundvattnet och tillsynsmyndigheten har godkänt spridningen.

Vid överlåtelse av urin bör verksamhetsidkaren försäkra sig om att mottagarna är informerade om urinanvändningen och har för avsikt att sprida urinen enligt gällande bestämmelser.

3. Behandling av avrinningsvatten

Farmområdet bör vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på farmområdet. Området mellan skugghusen bör vara täckdikat.

Avrinningsvattnet från det befintliga farmområdet (skugghus nr 1 - 8 och 22 - 24) skall ledas via den planerade markbädden innan det leds ut från farmområdet. Verksamhetsidkaren skall försäkra sig om att täckdikena fungerar och att lutningen från området mellan skugghusen och omgivande diken är tillräcklig för att vattnet skall rinna till markbädden.

På farmområdet bör byggas den nya markbädden som framställts i ansökan. Kontrollbrunnar för vattenprovtagning skall anläggas före och efter markbädden. Om jordmånen är vattengenomsläpplig där markbädden kommer att byggas skall buffertbassängens botten och kanter förses (med) en vattentät duk av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material. Markbädden och buffertbassängen bör vara färdiga att tas i bruk senast 31.5.2013.

För att kontrollera markbäddens reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning enligt tillståndsbestämmelsen 8.

För att upprätthålla markbäddens reningseffekt skall filtermaterialet bytas ut med minst 3 års mellanrum. Om verksamhetsidkaren på basen av analysresultaten av avloppsvattnet kan påvisa att markbädden fungerar bra kan utbytesintervallet vara längre, om övervakningsmyndigheten så anser.

Buffertbassängen skall tömmas på fast substans vid behov, dock minst med två års mellanrum. Den fasta substansen från buffertbassängen och materialet som borttas ur markbädden skall föras till anläggning som har miljötillstånd att behandla ifrågavarande avfall eller användas som gödselmedel på åker.

4. Behandling av tvätt- och avloppsvatten

WC-avloppsvattnet från de sociala utrymmena skall ledas till en separat/ separata slutna brunnar. Brunnen/brunnarna skall tömmas vid behov och avloppsvattnet föras till en anläggning som har miljötillstånd att behandla avloppsvattnet.

5. Behandling av avfall

Lagringen och behandlingen av avfallet från verksamheten skall ordnas så att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning eller förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter för hälsan eller miljön.

På farmområdet bör byggas den platta för lagring av pälsade kroppar som framställts i ansökan. Plattan och den slutna brunnen bör vara färdiga att tas i bruk senast då förstoringen av farmen eller en del av den tas i bruk. Lakvattnet från den slutna brunnen skall föras till anläggning som har miljötillstånd att ta emot och behandla ifrågavarande avfall. Pälsningsavfall, pälsdjurskroppar, fett och fetthaltigt pälsningsspån samt enskilda döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en anläggning som har miljötillstånd att behandla avfallet. Djuravfall eller annat avfall får inte nedgrävas. Fett och fetthaltigt spån får inte brännas. Pälsade kroppar bör lagras på ett med kanter försett underlag av vattentätt material på ett sådant sätt att de är skyddade för regnvatten. Underlaget skall hållas rent och efter pälsningsperioden bör underlaget städas grundligt. Kroppar och annat pälsningsavfall får inte förvaras längre tider vid pälsdjursfarmen. Under pälsningstiden bör kroppar hämtas från farmen minst en gång per vecka och under den varma perioden minst två gånger per vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari.

För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylutrymmen på farmområdet. Pälsningsfett och pälsningsspån med fett skall förvaras i täta med kanter försedda behållare på ett sådant sätt att det är skyddat för regnvatten.

Farligt avfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till ett mottagningsställe för farligt avfall. I övrigt skall avfallshanteringen ske enligt Pedersöre kommuns avfallshanteringsbestämmelser.

6. Förvaring av foder

Foder skall förvaras i täta silon eller täckta behållare på ett sådant sätt att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret.

7. Lagring av kemikalier och bränsle

Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalierna bör förvaras i låsta utrymmen.

Om bränsle förvaras utomhus på farmområdet, ska bränslecisternen vara dubbelmantlad eller placerad i en skyddsbassäng så att bränsle inte kan rinna ut i omgivningen vid eventuella läckage. Med tak eller motsvarande anordning skall regnvatten hindras från att nå skyddsbassängen. Alternativt kan skyddsbassängen förses med oljeavskiljningsbrunn. Bränslecisternen skall vara utrustad med spärrmekanism för hävert, överfyllningsskydd och låsmekanism.

I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller annat material för att suga upp bränsle vid läckage. Eventuella läckage skall omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten.

8. Kontroll och rapportering av verksamheten

Markbäddens reningseffekt på avrinningsvattnet, gödselstadens, urinbrunnarnas, dricksvattenanordningarnas och eventuella bränslecisterns skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anläggningarna upptäcks skador eller störningar som kan leda till utsläpp eller olägenhet, skall de genast åtgärdas.

För att kontrollera markbäddens reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning minst två gånger per år (vår och höst) med början från hösten 2013. Vattenproverna bör analyseras med avseende på följande parametrar: fosfor (total P), kväve (total N) och biologisk syreförbrukning (BOD7). Dessutom bör vattenföringen vid provtagningstidpunkten uppskattas. Vid behov kan tillsynsmyndigheten ändra antalet provtagningstillfällen och de parametrar som skall analyseras. Vattenproverna tas före och efter markbädden. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör sändas för kännedom till tillsynsmyndigheten årligen.

För det från markbädden utgående vattnet är målvärdet för den totala fosforns del under 2 mg/l. Om den totala fosforhalten räknad som årsmedeltal överskrider målvärdet 2 mg/l, skall verksamhetsidkaren framlägga en plan för tillsynsmyndigheten för effektiverad behandling av vattnen. Den effektiverade reningsmetoden bör tas i bruk så fort som möjligt.

Urin/lakvatten, från de täta underlagen under skugghusen som samlas upp i de vattentäta urinbrunnarna skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve, total fosfor samt löslig fosfor åtminstone vart femte år.

Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet.

- Uppgifter om djurmängder (honor och valpar)

- Uppgifter om vart gödseln/urinen har förts och hur stora mängder samt karta över åkerarealen som används för spridning av urin

- Uppgifter om förändringar i gödselhanteringen

- Uppgifter om tidpunkten för gödselborttagning

- Analysresultaten av vattenprovtagningen

- Analysresultaten av urinen

- Uppgifter om döda djur (st/år), mängden fett och fetthaltigt spån

(ton/år) och leveransplats/mottagare

- Uppgifter om avfallsmängder och leveransplatser

- Uppgifter om störningar i verksamheten eller andra avvikande situationer

Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, före utgången av februari månad, om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första hand skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet (www.tyvi.fi) eller annat motsvarande system, enligt tillsynsmyndighetens direktiv.

9. Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd

Farmområdet och skugghusen skall hållas rena, snygga och i gott skick så att förekomsten av skadedjur på farmområdet förhindras. Farmområdet bör vara inhägnat eller skugghusen vara byggda så att de är rymningssäkra.

Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan yrkan framföras om att tillståndsbeslutet skall ändras.

Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen meddelas till tillsynsmyndigheten. Ifall verksamheten ändras eller väsentligt utvidgas skall nytt miljötillstånd sökas för verksamheten.

10. Anmälan om ibruktagandet

Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagandet av den nya gödselstaden och markbädden, de nya skugghusen och de slutna brunnarna samt plattan för lagring av pälsade kroppar till tillsynsmyndigheten minst 30 dagar före de tas i bruk.

Beslutets giltighetstid

Beslutet är i kraft tills vidare. Om det sker en väsentlig förändring i verksamheten, skall nytt miljötillstånd sökas. Beslutet är i kraft tills ett beslut över en ny tillståndsansökan vunnit laga kraft.

Efter att beslutet fått laga kraft ersätter det förläggningstillståndet som Kommunalförbundet för folkhälsoarbetet i Jakobstadsnejden, hälsovårdsnämndens övervakningssektion har beviljat 28.7.1987.

Justering av tillståndsbestämmelserna

Verksamhetsidkaren bör före 31.8.2022 till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser och bokföringen över verksamheten för år 2021, de senaste analysresultaten av urinen samt en plan för hur möjliga miljöolägenheter från verksamheten kan minskas.

A och hans medparter har anfört besvär hos Vasa förvaltningsdomstol och yrkat att regionförvaltningsverkets beslut upphävs och Oy U Ab:s ansökan förkastas samt att bolaget åläggs att ersätta ändringssökandenas rättegångskostnader.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har gett bemötande.

Miljövårdsnämnden i Pedersöre har gett bemötande.

Oy U Ab har gett bemötande.

Regionförvaltningsverket har gett utlåtande.

A och hans medparter har gett genmäle.

Förvaltningsdomstolens avgörande

Vasa förvaltningsdomstol har med sitt överklagade beslut avslagit A och hans medparters besvär över regionförvaltningsverkets beslut.

Med beaktande av den tid som gått åt vid handläggningen av besvären har förvaltningsdomstolen ändrat tredje stycket i tillståndsbestämmelse 3 (ändringen kursiverad):

På farmområdet bör byggas den nya markbädden som framställts i ansökan. Kontrollbrunnar för vattenprovtagning skall anläggas före och efter markbädden. Om jordmånen är vattengenomsläpplig där markbädden kommer att byggas skall buffertbassängens botten och kanter förses en vattentät duk av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material. Markbädden och buffertbassängen bör vara färdiga att tas i bruk senast 31.10.2014.

Förvaltningsdomstolen har på grund av 74 § i förvaltningsprocesslagen avslagit A och hans medparters yrkande på ersättning för rättegångskostnader.

Förvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut efter följande:

Enligt 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen skall miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddslagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem.

Enligt 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen krävs det för att tillstånd ska kunna beviljas att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför olägenhet för hälsan, medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, har konsekvenser som förbjuds i 7 - 9 § i miljöskyddslagen, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten eller medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt 42 § 2 mom. i miljöskyddslagen får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen ska dessutom 6 § i miljöskyddslagen iakttas.

Enligt 6 § 1 mom. i miljöskyddslagen skall en verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 2 mom. skall vid bedömningen av platsens lämplighet beaktas verksamhetens art, sannolikheten för förorening samt olycksrisken, områdets och dess omgivningars nuvarande och framtida, i en plan med rättsverkningar angivna användningsändamål samt planebestämmelserna för området samt andra tänkbara platser inom området.

Enligt 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får en fastighet, byggnad eller lägenhet inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan.

Enligt 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska tillstånd förenas med behövliga villkor om bland annat utsläpp, utsläppsgränsvärden, hindrande och begränsning av utsläpp samt utsläppsstället och om avfall samt om minskning av avfallets mängd och skadlighet.

Ansökan avser pälsdjursfarmningen och utvidgning av verksamheten. Den befintliga pälsdjursfarmen och utvidgningen av verksamheten är belägna på lägenheten Kållfarm Rnr 5:37. På lägenheten Karbola Rnr 5:16 finns ett foderkök, och en platta för lagring av pälsdjurskroppar kommer att anläggas dit. På farmområdet finns 11 skugghus, vars sammanlagda längd är cirka 880 meter. Efter tillbyggnaden kommer farmen att bestå av 40 skugghus med en total längd på cirka 3 200 meter. Farm­området är omkretsdikat och dränerat med öppna diken och täckdiken. Avrinningsvattnet från det befintliga farmområdet kommer att ledas ut från farmområdet via en markbädd. De planerade skugghusen kommer att förses med vattentäta underlag med dräneringsrör ovanpå. Urin- och lakvatten leds i dräneringsrören till slutna brunnar. Gödseln kommer att mellanlagras på farmområdet i en ny gödselstad vars areal kommer att vara cirka 330 m2.

Kommunalförbundet för folkhälsoarbetet i Jakobstadsnejden, hälsovårdsnämndens övervakningssektion har 28.7.1987 beviljat förläggningstillstånd för 540 avelsrävhonor. Efter utvidgningen skulle det finnas plats för högst 1 557 avelshonor av räv med valpar eller ett totalt antal rävar på 10 899 stycken.

Det finns ingen detalj- eller generalplan på området. Omgivningen kring pälsdjursfarmen består av skog och åkermark. Avståndet till den närmaste bostaden på lägenheten Tallbacka Rnr 2:20, som ägs av B, är cirka 220 meter från den befintliga pälsdjursfarmen och cirka 290 meter från den planerade utvidgningen. Avståndet till Kovjoki å är cirka 300 meter från den befintliga delen av pälsdjursfarmen och cirka 330 meter från den planerade utvidgningen.

Tillståndsbestämmelse 1 och 3 i det överklagade beslutet syftar till att förhindra eller minska förorening bland annat av marken samt grund- och ytvatten. Enligt tillståndsbestämmelse 1 bör skugghusens takutskjut vara minst 30 cm från burarnas yttre kant. Alternativt ska skugghusen förses med takrännor. Skugghusens gödselunderlag bör vara 30 cm högre än den omkringliggande markytan. De nya skugghusen ska utrustas med vattentäta underlag och dräneringsrörsystem. Vattentäta underlag ska alltid installeras när gamla skugghus grundrenoveras eller förnyas. Enligt tillståndsbestämmelse 3 bör farmområdet vara omkretsdikat. Området mellan skugghusen bör vara täckdikat. På farmområdet bör den nya markbädden byggas som framställs i ansökan. Kontrollbrunnar skall anläggas före och efter markbädden.

Tillståndsbestämmelse 2 syftar till att bland annat minska utsläpp i luften samt minska näringsbelastningen. Enligt tillståndsbestämmelsen bör gödseln under burarna avlägsnas minst 2 gånger per år. Det bör användas rikligt med strö, i synnerhet torv, på gödselunderlaget. Gödseln som lagras i gödselstaden bör täckas med ett lager av strö. Gödseltransport­erna bör ordnas så att de inte medför oskäliga men för övriga väganvändare. Enligt tillståndsbestämmelse 6 ska foder förvaras i täta silon eller täckta behållare på ett sådant sätt att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret. Enligt tillståndsbestämmelse 9 ska farmområdet och skugghusen hållas rena, snygga och i gott skick så att förekomsten av skadedjur på farmområdet förhindras.

Med beaktande av tillståndsbestämmelserna, verksamhetens omfattning och utvidgningens riktning, att fråga är om lantbruksdominerad glesbygd och att den närmaste omgivningen består av skogs- och åkermark, att farmen varit verksam redan länge samt avståndet till den närmaste bostaden medför den i ansökan avsedda verksamheten inte, förutsatt att tillståndsvillkoren följs, olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan eller andra enligt miljöskyddslagen förbjudna konsekvenser. Verksamheten medför inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Det finns inte skäl att upphäva eller ändra regionförvaltningsverkets beslut.

Frågor som gäller trafiksäkerhet avgörs inte i samband med miljötillståndet. Den ökade trafiken medför inte sådan olägenhet eller besvär att det överklagade beslutet därför borde upphävas.

Vid denna utgång av ärendet är det inte oskäligt att ändringssökandena själva får stå för sina rättegångskostnader.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Johan Hagman, Heikki Huhta och Varpu Kujanpää. Föredragande Hanna Nieminen-Finne.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

A och hans medparter har i sina besvär yrkat att förvaltningsdomstolens och regionförvaltningsverkets beslut upphävs och ansökan förkastas samt att bolaget åläggs att ersätta ändringssökandena deras rättegångskostnader jämte laga ränta.

Ändringssökandena har anfört bland annat följande:

Verksamheten förorsakar oskäligt besvär för dem som bor i området och kommer i konflikt med jordbruksnäringen. Regionförvaltningsverkets beslut baserar sig på bristfälliga iakttagelser. Förvaltningsdomstolen borde ha bekantat sig grundligare med omständigheterna.

Farmen har under många år använts endast som uppfödningsfarm för rävar under perioden juli - oktober. Farmen har inrymt endast valpar under uppfödning och inga honor. Miljöbelastningen har därför varit begränsad.

Skötseln av farmen har varit usel. Farmen kräver en total förnyelse och är även annars svårskött. Ägarna bryter ständigt mot miljöbestämmelserna.

Förvaltningsdomstolen har inte beaktat att tillståndet innebär en kraftigt ökad verksamhet, att området ligger närmare än rekommendationerna och att farmen är illa skött redan i denna omfattning. Därtill ska beaktas att detta miljötillstånd kommer att vara ett första steg mot en betydligt större enhet. Antalet djur ökar från 540 till maximalt 10 899. Den tidsbegränsade verksamheten blir permanent, med verksamhet också på vintern.

En så stor koncentration av djur som det nu är fråga om alstrar så mycket avföring att luktproblemet inte kan hållas inom rimliga gränser med tillståndsbestämmelser. Dessa måste i så fall vara mycket strängare. Närmast gäller det då att forsla bort gödseln nästan dagligen. Utfodringen av djuren i farmerna är inte upplagd så att det inte förekommer spill. Kadaver bidrar till problemet med måsar och råttor. Det är inte möjligt att med tillståndsbestämmelser helt rå på problemet med de övervintrande måsarna och de större populationerna av råttor. En stor trafik av tunga fordon på en byväg ger upphov till trafikbuller och damm som kan vara besvärande. Till detta kommer trafiksäkerhetssynpunkter som bör vägas in i helhetsbedömningen. Då verksamheten förorsakar så många olika problem som i detta fall borde etableringen föregås av en planläggning.

Det gamla tillståndet har gått ut och har tillämpats på en uppfödningsfarm, medan det nu anhållna tillståndet avviker från det tidigare såväl till djurens antal som till verksamhetens form. Farmen har under de senaste decennierna varit tom på vintern. Ingen valpning har skett där som skulle begränsa vårbruket. Det gamla tillståndet kan inte ge sökanden rätt till förstoring. Då ansökan vida överskrider det gamla tillståndet kan inte det gamla tillståndet ligga till grund för det nya. Projektet skapar på sikt en stor etablering mitt i en växande by och kommer då i en ännu större konflikt med omgivningen.

Området ligger mellan Nykarlebys och Jakobstads grundvattentäktområden. Genom området rinner Kovjoki å. På vårarna förekommer det översvämningar som sköljer över området så att näringsämnena från gödseln dels sprids, dels förs med Kovjoki å till den redan starkt eutrofierade Larsmosjön.

Det är rimligt att man då man ställer uppdaterade krav på de farmer som tjänat ut också beaktar platsens lämplighet. Ifall den nu uttjänta farmen inte skulle finnas, skulle sökandena inte erhålla något miljötillstånd för farmning på detta ställe. Eftersom farmen tjänat ut borde samma bedömningsgrund gälla nu. Sökandena har också etablerat sig i Bäckby i Esse i anslutning till farmområdet där. De har fått flera tillstånd där. Det riktiga är att etablera sig på det stället och avveckla farmen på detta ställe.

Ansvarsområdet för miljötillstånd vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har gett ett utlåtande. Regionförvaltningsverket har hänvisat till regionförvaltningsverkets utlåtande till Vasa förvaltningsdomstol och yrkat att besvären ska förkastas.

Ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har gett ett utlåtande. Miljöcentralen har inte haft något att tillägga till vad som tidigare framförts i utlåtandet till Vasa förvaltningsdomstol.

Miljövårdsnämnden i Pedersöre har gett ett utlåtande. Miljövårdsnämnden har hänvisat till sitt tidigare utlåtande och konstaterat att sökanden i november 2012 i Ytteresse by har förvärvat ett 12 hektar stort område som är ämnat för farmverksamhet. Detta område är lämpligt för farmverksamhet.

Oy U Ab har gett en förklaring. Bolaget har yrkat att besvären förkastas samt ändringssökandena åläggs att ersätta bolagets rättegångskostnader i ärendet. Det rätta jämförelsetalet är ökningen i avelsdjur från 540 till 1 577.

A och hans medparter har gett ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

1. Besvären bifalls. Förvaltningsdomstolens samt regionförvaltningsverkets beslut upphävs och ansökan avslås.

2. A och hans medparters yrkande om ersättning av rättegångskostnader avslås. Oy U Ab:s yrkande om ersättning av rättegångskostnader avslås.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

1. Skälen till avgörandet i huvudsaken

Rättsregler och förarbeten

Enligt 4 § 1 mom. 2 punkten i miljöskyddslagen (86/2000) gäller inom verksamhet som medför risk för förorening av miljön principen att i övrigt skall iakttas av verksamhetens art påkallad försiktighet och aktsamhet för att hindra förorening av miljön samt beaktas sannolikheten för att verksamheten medför risk för förorening, olycksrisken samt vilka möjligheter det finns att förhindra olyckor och begränsa deras verkningar (försiktighets- och aktsamhetsprincipen).

Enligt 42 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen (86/2000) krävs det för att tillstånd ska kunna beviljas att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt 2 mom. får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen ska dessutom 6 § iakttas.

Enligt 6 § 1 mom. i miljöskyddslagen (86/2000) ska en verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 2 mom. ska vid bedömningen av platsens lämplighet beaktas verksamhetens art, sannolikheten för förorening samt olycksrisken, områdets och dess omgivningars nuvarande och framtida, i en plan med rättsverkningar angivna användningsändamål samt planebestämmelserna för området samt andra tänkbara platser inom området.

I motiven till 6 § i miljöskyddslagen (RP 84/1999 rd) anförs att det för att olägenheter ska kunna motverkas är viktigt att verksamheten placeras rätt. Placeringen bildar en helhet tillsammans med övriga åtgärder för att förebygga olägenheter av verksamheten. Den grundläggande regeln i paragrafens 1 mom. ska bedömas med hänsyn till de omständigheter som nämns i 2 mom. Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. 1 punkten är verksamhetens art en utgångspunkt vid bedömningen av platsens lämplighet. Till exempel tekniska åtgärder för att motverka luktolägenheter från en svingård kan ha en relativt begränsad effekt jämfört med den betydelse som placeringen av verksamheten har. Å andra sidan kan placeringen av en stor energiproducerande anläggning vara sekundär med tanke på motverkande av olägenheter, jämfört med de tekniska reningsmetoder som används. Verksamhetens art måste också anpassas till områdets naturförhållanden samt till övriga verksamheter inom det område där miljöpåverkan uppkommer. I bestämmelsen konstateras därför att sannolikheten för förorening ska påverka placeringen.

Enligt 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får en fastighet, byggnad eller lägenhet inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan. Enligt 2 mom. i samma paragraf ska vid bedömning av hur oskäligt besväret är beaktas de lokala förhållandena, hur van­ligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter.

I motiven till 17 § i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (RP 84/1999 rd) anförs att utgångspunkt för bedömningen av besvären ska vara de lokala förhållandena och hur vanliga besvären är i övrigt. Att ett område används i överensstämmelse med planen betyder till exempel att de besvär som verksamheten orsakar är sedvanliga inom området. Utöver detta bör man emellertid alltid beakta hur kraftiga besvären är och deras varaktighet samt andra motsvarande omständigheter. Den ovillkorliga så kallade tidsprioritetsprincip som ingår i den gällande bestämmelsen är inte med i den föreslagna bestämmelsen. När oskäligheten bedöms ska man emellertid beakta om den verksamhet som orsakar besvären har börjat innan den som erfar besvären har fått fastigheten, byggnaden eller lägenheten i sin besittning. I allmänhet kan besvär inte betraktas som oskäliga, om de har börjat orsakas innan nya drabbade senare kommer till det område som utsätts för besvären.

Anvisningar om placering av djurstall

I Miljöförvaltningens anvisningar om miljöskydd vid husdjursskötsel (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010), som inte är juridiskt bindande, har miljöförvaltningen i bilaga 4 gett rekommendationer om minimiavstånd för djurstall (minimiavstånd för nya djurstall som byggs utanför driftscentrum för närmaste störbara objekt). Anvisningen har ersatt den tidigare anvisningen från 1998 om miljöskydd vid husdjursskötsel samt ett arbetsgruppsförslag från 2001 som förtydligade miljöministeriets miljötillståndsprocesser för husdjurstall och miljöministeriets kompletterande brev 8.3.2002. Trots att anvisningarna inte har varit avsedda att tillämpas på pälsfarmer, nämns också sådana. I anvisningarna konstateras att ett nytt djurstall bör placeras på 200 - 500 meters avstånd från närmaste bostadshus. Som en omständighet som förutsätter större avstånd nämns bland annat att det är fråga om en pälsfarm.

Eftersom anvisningens tillämpningsområde har formulerats så att anvisningarna uttryckligen inte omfattar pälsdjursfarmer, ingår i dem inga djurenhetskoefficienter för pälsdjur. I de tidigare anvisningarna har dock som djurenhetskoefficient för avelshonor för räv använts koefficienten 1,2. I den nya miljöskyddslagens (527/2014) bilaga 3 (423/2015) anges djurenhetskoefficienter vid uträkning av tillstånds- och befogenhetsgränser för djurstallar och pälsdjursfarmer. I koefficienterna har förutom närsalter delvis även beaktats vilken betydelse lukten från stallgödseln har. Djurenhetskoefficienten för rävavelshona med valpar är 0,41. I motiven till regeringens proposition med förslag till ändring av miljöskyddslagen (RP 257/2014 rd) konstateras dock att djurenhetskoefficienterna i bilaga 3 inte ska tillämpas vid fastställande av de minimiavstånd för djurstall som avses i bilaga 4 till Anvisningen om miljöskydd vid husdjursskötsel.

En arbetsgrupp vid miljöministeriet lade 31.5.2000 fram ett förslag till miljöskyddsanvisning för pälsfarmer (YM0613:00/24/02/1999). Enligt arbetsgruppens uppfattning skulle en farm med över 600 rävavelshonor med valpar betraktas som en stor pälsfarm. Som en riktlinje har betraktats att på ett område utanför bosättningscentra ska en sådan farm ligga längre än 400 meter från en bostad.

Fakta i ärendet

Ansökan avser pälsdjursfarmning och utvidgning av verksamheten på lägenheterna Kållfarm Rnr 5:37 och Karbola Rnr 5:16 i Sundby by i Pedersöre. Hälsovårdsnämndens övervakningssektion har 28.7.1987 beviljat förläggningstillstånd för 540 avelshonor av räv. På farmområdet finns för närvarande 11 skugghus med en total längd av cirka 880 meter. De senaste åren har farmen använts som uppfödningsfarm och varit i bruk endast några månader per år. Efter utvidgningen skulle det finnas plats för högst 1 557 avelshonor av räv med valpar eller totalt 10 899 rävar. Det skulle finnas 40 skugghus på farmområdet med en total längd av cirka 3 200 meter.

Omgivningen kring pälsdjursfarmen består av skog och åkermark. Det ligger flera bostäder på 400 meters radie nord - nordöst om farmområdet. Avståndet till den närmaste bostaden på lägenheten Tallbacka Rnr 2:20 är cirka 220 meter från den befintliga pälsdjursfarmen och cirka 290 meter från den planerade utvidgningen.

Juridisk bedömning och slutsats

I ärendet gäller det särskilt att avgöra om den i ansökan avsedda verksamheten kan placeras på ifrågavarande område, när man beaktar den eventuella lukt och övriga miljöolägenhet som verksamheten kan förorsaka för närliggande bosättning.

Enligt ansökan skulle pälsdjursfarmen vara nästan tre gånger så stor som den fått vara enligt förläggningstillståndet. Vid prövningen av förutsättningarna för miljötillstånd ska den verksamhet som avses i ansökan därför jämställas med ny verksamhet.

I pälsdjursfarmer föds djuren upp i skugghus, som saknar väggar. Gödseln samlas under de burar som skugghusen är inredda med och avlägsnas ett par gånger om året, eller vid behov oftare. Gödseln sugs upp av torv eller motsvarande material med uppsugningsförmåga.

I pälsdjursfarmer kan man hindra gödseln från att komma in i jordmånen genom att belägga ytan under burarna så att denna förhindras. Urinen kan också samlas upp separat från annan avföring. Man kan hindra regnvatten att sugas upp av gödseln genom att konstruera byggnaden så och genom att leda bort regnvattnet från djurstallens närhet. Vidare kan man använda automatiska nipplar för att hindra djurens dricksvatten att rinna ner i gödseln. Gödsellukt är det däremot svårt att hindra genom tekniska metoder och lukten kan obehindrat spridas i omgivningen. Gödsellukt upplevs stickande bland annat för att den innehåller ammoniak. I praktiken är det möjligt att förhindra lukt genom att se till att använda tillräckligt med uppsugningsmaterial, särskilt torv, och tillräckligt ofta och vid rätt tidpunkt avlägsna uppsugningsmaterialet. Förutom lukt kan från pälsdjursfarmer också spridas flugor och skadedjur till omgivningen. Ett av de främsta sätten att hindra luktolägenheter och andra olägenheter från pälsdjursfarmer är att placera farmerna tillräckligt långt från mål som är känsliga för sådana olägenheter.

Vid tillämpningen av anvisningarna om minimiavstånd är det inte nödvändigtvis självklart att pälsdjursfarmerna kan jämföras med andra djurstall, bland annat till följd av att gödsellukten är annorlunda och att det också finns skillnader i möjligheterna att hålla luktutsläppen under kontroll. De ovan refererade anvisningarna om minimiavstånd eller djurenhetskoefficienterna ska inte heller annars anses vara bindande, utan endast riktgivande. Med dessa förbehåll kan anvisningarna dock tjäna som riktlinjer vid tolkningen av vilket avstånd som ska anses tillräckligt. Tillståndsprövningen ska dock grunda sig på omständigheterna i det enskilda fallet.

I den nu ifrågavarande pälsdjursfarmens närhet finns flera bostadshus. Avståndet mellan farmområdet och bostadshusen är förhållandevis kort. Bostadshusen har också ett problematiskt läge med tanke på den riktning i vilken lukten sprids från farmen. Bostadshusen och pälsdjursfarmen ligger längs kanterna av samma åkerfält.

Det är svårt att exakt förutse hur mycket lukt som man skulle komma att känna i omgivningen. Det står dock klart att sannolikheten för luktolägenheter och även andra miljöolägenheter kommer att öka om farmen förstoras, även om en renovering av den gamla delen av farmen i och för sig kan bidra till en från miljövårdssynpunkt bättre situation. Med beaktande av förhållandena på området ger en förhandsbedömning dock vid handen att i närheten av bostadshusen kommer till exempel lukt att uppstå oftare om farmen utvidgas än om där bedrivs en verksamhet som motsvarar det tidigare beviljade förläggningstillståndet. Även om den i ansökan avsedda verksamheten skulle bedrivas med användning av den under dessa förhållanden bästa användbara tekniken och de bästa tillvägagångssätten i branschen, kan luktolägenheter och andra miljöolägenheter från verksamheten inte i tillräcklig utsträckning förhindras om verksamheten förläggs till den plats som avses i ansökan.

Av ovan nämnda skäl kan verksamheten med hänsyn till försiktighets- och aktsamhetsprincipen i 4 § 1 mom. 2 punkten i miljöskyddslagen (86/2000) medföra sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden, och vid placeringen av verksamheten har således inte iakttagits kraven i 6 § i miljöskyddslagen. Därför ska förvaltningsdomstolens och regionförvaltningsverkets beslut upphävas och ansökan avslås.

Detta beslut hindrar inte sökanden att ansöka om miljötillstånd för att på ovan nämnda plats få bedriva pälsdjursfarmning i väsentligt mindre skala.

2. Rättegångskostnader

Med hänsyn till målets art och 74 § i förvaltningsprocesslagen får A och hans medparter själv bära sina rättegångskostnader i högsta förvaltningsdomstolen.

Med beaktande av hur ärendet har slutat samt 74 § i förvaltningsprocesslagen är det inte oskäligt att Oy U Ab själv får bära sina rättegångskostnader i högsta förvaltningsdomstolen.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Tuomas Lehtonen, Mika Seppälä och Liisa Heikkilä samt miljösakkunnigråden Rauno Pääkkönen och Seppo Rekolainen. Ärendets föredragande Petri Leinonen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.