10.7.2015/1970 HFD:2015:112

Begäran om förhandsavgörande av unionens domstol - Postverksamhet - Brevförsändelser - Utdelning av avtalskunders postförsändelser - Koncession för postverksamhet - Koncessionsvillkor - Väsentliga krav - Samhällsomfattande tjänster - Posttjänster som ligger utanför de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd - Leveransvillkor - Försändelsers utdelningsintervall - Tjänster vid adressförändring och önskat avbrott i utdelningen - Märkning av försändelser - Insamlingsställen för försändelser

Statsrådet hade beviljat ändringssökanden, ett bolag, koncession för postverksamhet som riktade sig till avtalskunder och gällde brevförsändelser. För koncessionen hade ställts villkor som motiverats med att de behövdes för att säkerställa tjänsternas kvalitet, tillgänglighet och utförande. Koncessionsvillkoren gällde villkoren för leverans av posttjänster, försändelsernas utdelningsintervall, tjänster vid adressförändring och önskat avbrott i utdelningen, märkning av försändelser samt insamlingsställen för returnering och avhämtning av försändelser.

Enligt ändringssökanden gällde koncessionen tjänster som låg utanför de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd, så som avses i det första stycket i artikel 9 i postdirektivet. Följaktligen kunde en enskild koncession inte krävas för den postverksamhet som bolaget bedrev och koncessionen kunde villkoras endast för att genom villkoren garantera att de i samma stycke i artikel 9 avsedda väsentliga kraven uppfylldes.

Högsta förvaltningsdomstolen beslöt att med stöd av artikel 267 i FEUF framställa följande begäran om förhandsavgörande av unionens domstol:

1) Ska vid tolkningen av artikel 9 i postdirektivet 97/67/EG, sådant det lyder ändrat genom direktiven 2002/39/EG och 2008/6/EG, utdelning av avtalskunders postförsändelser betraktas som en i artikelns första stycke avsedd tjänst som ligger utanför de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd eller en i artikelns andra stycke avsedd tjänst som ligger inom de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd, när ett postföretag ingår avtal med sina kunder om villkoren för utdelning av postförsändelser och fakturerar kunderna på en avgift om vilken man avtalar separat?

2) Om den ovan nämnda utdelningen av avtalskunders postförsändelser ligger utanför de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd, ska det första stycket i artikel 9 och det fjortonde stycket i artikel 2 då tolkas så att det under de förhållanden som avses i huvudsaken är möjligt att ställa krav på en sådan enskild koncession om vilken bestäms i postlagen för att posttjänster av ovan nämnd art ska få tillhandahållas?

3) Om den ovan nämnda utdelningen av avtalskunders postförsändelser är en tjänst som ligger utanför de samhällsomfattande tjänsternas räckvidd, ska det första stycket i artikel 9 då tolkas så att en koncession för dessa tjänster kan villkoras endast för att genom villkoren garantera att de i det nittonde stycket i artikel 2 avsedda väsentliga kraven uppfylls och så att villkor som hänför sig till tjänsternas kvalitet, tillgänglighet eller utförande inte kan ställas för beviljandet av en koncession avseende sådana tjänster?

4) Om en koncession för utdelning av de ovan nämnda avtalskundernas postförsändelser kan villkoras endast för att genom villkoren garantera att väsentliga krav tillgodoses, kan koncessionsvillkor lika dem som det är fråga om i huvudsaken, det vill säga villkor som hänför sig till leveransvillkoren för posttjänsterna, försändelsernas utdelningsintervall, tjänster vid adressförändring och önskat avbrott i utdelningen, märkning av försändelser samt insamlingsställen, anses motsvara de väsentliga krav som avses i det nittonde stycket i artikel 2 i postdirektivet och kan de på det sätt sätt som avses i det första stycket i artikel 9 anses vara nödvändiga för att garantera att de väsentliga kraven uppfylls?

Postlagen (415/2011) 3, 4, 9 och 15 §

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, sådant det lyder ändrat genom direktiven (2002/39/EG och 2008/6/EG (postdirektivet) artiklarna 2.13, 2.14 och 2.19, artiklarna 3.1 och 3.4 samt artikel 9.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.