29.6.2015/1816 HFD:2015:105

Elmarknadslagen - Elmarknadsdirektivet - Elnätsverksamhet - Nätinnehavare - Energimyndigheten - Energimyndighetens beslut om fastställande - Nätverksamhetens avkastning samt avgifter som ska tas ut för överföringstjänster - Metoder som ska användas vid prissättning - Incitament som främjar integrationen av marknaden - Unionsrättens tolkningsverkan - Myndighets prövningsrätt - Monopol - Stamnät - Distributionsnät

Enligt artikel 37.8 i elmarknadsdirektivet ska tillsynsmyndigheten när det gäller fastställande av tariffer eller metoder säkerställa att de systemansvariga för överförings- och distributionssystemen både på kort och lång sikt ges lämpliga incitament att främja integrationen av marknaden.

Energimyndigheten hade med sitt beslut för en tredje tillsynsperiod fastställt de metoder som skulle användas vid bestämningen av nätverksamhetens avkastning och avgifter som skulle tas ut för överföringstjänsterna. Om de metoder som skulle fastställas genom beslut av Energimyndigheten bestämdes vid nämnda tidpunkt i 38 a § i elmarknadslagen (386/1995), där det inte föreskrevs något om incitament som skulle främja integrationen av marknaden.

När myndigheten fattade sitt beslut, hade tiden för implementeringen i den nationella lagstiftningen av elmarknadsdirektivet 2009/72/EG gått ut. För att det resultat som formulerats i artikel 37.8 i elmarknadsdirektivet 2009/72/EG skulle uppnås, skulle Energimyndigheten tolka 38 a § i elmarknadslagen så att myndigheten fastställer ett sådant incitament för att främja integrationen av marknaden som förutsätts i artikel 37.8 i elmarknadsdirektivet och att detta ska fogas till tillsynsmetoderna.

I artikel 37.8 i elmarknadsdirektivet 2009/72/EG föreskrivs inte i detalj om hur den nationella tillsynsmyndigheten genom incitament ska främja integrationen av marknaden och således inte heller om vilka målsättningar som fungerar som sådana incitament, hur sådana målsättningar ska bestämmas eller vilka metoder som ska användas för att målsättningarna ska komma till uttryck i prissättningen. Tillsynsmyndigheten hade således prövningsrätt när det gällde att tillgodose direktivets krav på incitament i syfte att främja integrationen av marknaden.

Energimyndigheten hade inte i sina metoder fastställt något särskilt incitament i syfte att främja integrationen av marknaden. Eftersom de övriga incitament som fastställts genom metoderna ansågs innehålla även sådana incitament som främjade integrationen av marknaden och när det bolag som var ändringssökande inte hade lagt fram tillräcklig utredning om behovet att som incitament ta i bruk en riskpremie för gränsförbindelser, skulle Energimarknadsmyndighetens beslut inte upphävas på den grunden att myndigheten inte fastställt något separat incitament för främjande av integrationen av marknaden.

Energimarknadslagen (386/1995) 38 a §

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet) artikel 37.8

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.