27.3.2015/863 HFD:2015:44

Befolkningsdatasystemet - Utlämning av uppgifter - Personuppgift - Redaktionellt syfte - Publicering - Skydd för privatliv - Avliden person

Ett bolag som gav ut en tidning på Åland hade begärt att ur befolkningsdatasystemet till bolaget skulle lämnas ut uppgifter om ålänningar som nyligen avlidit. Begäran hade gällt uppgifter om de avlidnas namn, bostadsort, födelseår och dödsdatum. Avsikten var att regelbundet, en gång i veckan publicera uppgifterna på tidningens familjesida.

Enligt lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster får uppgifter ur befolkningsdatasystemet lämnas ut bland annat på den grunden att sökanden har rätt att behandla uppgifterna med stöd av personuppgiftslagen. I målet skulle därför avgöras om behandling av uppgifterna för det uppgivna ändamålet var tillåten enligt personuppgiftslagen. Det var fråga om huruvida det uppgivna användningsändamålet kunde betraktas som sådan behandling av personuppgifter för redaktionella ändamål som avses i personuppgiftslagen. Tidningsbolagets avsikt var att publicera uppgifterna omedelbart och i oförändrad form.

Eftersom tidningsbolagets avsikt hade varit att sprida information till allmänheten och begreppet redaktionella ändamål inte kunde tolkas snävt, med hänsyn till unionens domstols praxis vid tolkningen av dataskyddsdirektivet (95/46/EG), skulle behandling av de begärda uppgifterna för det uppgivna ändamålet betraktas som sådan behandling av personuppgifter för redaktionella ändamål som avses i personuppgiftslagen. Eftersom personuppgiftslagen tillät att uppgifter lämnades ut för det uppgivna ändamålet, existerade de ovan avsedda förutsättningarna för att lämna ut uppgifterna enligt lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster.

För att uppgifterna skulle kunna lämnas ut, måste dessutom de allmänna förutsättningarna för utlämning av uppgifter finnas om vilka bestäms i sistnämnda lag. De uppgifter som tidningsbolagets begäran gällde kunde karakteriseras som ett slags basuppgifter i befolkningsdatasystemet och kunde i fråga om skyddet för privatliv inte jämställas med till exempel känsliga uppgifter. Med hänsyn till arten av de uppgifter som begärts utlämnade kunde utlämning av dem inte misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter eller kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter. De i sistnämnda lag föreskrivna allmänna förutsättningarna ställde inte heller något annat hinder för utlämning av uppgifterna.

Se HFD 2009:82

Finlands grundlag 10 § 1 mom. och 12 § 1 mom.

Lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 28 § och 34 § 2 mom. (661/2009)

Personuppgiftslagen 2 § 5 mom, 3 § 2 punkten och 8 §

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet)

Unionens domstols dom i målet C-73/07, Dataombudsmannen mot Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy

Beslut som överklagas

Ålands förvaltningsdomstol 9.1.2013 nr 3/2013

Ärendets tidigare handläggning

Nya Ålands Tidningsaktiebolag har anhållit om att få följande uppgifter över ålänningar som nyligen avlidit: namn, bostadsort, födelseår och dödsdatum. Avsikten är enligt ansökan att publicera uppgifterna regelbundet, förslagsvis en gång i veckan, med en sakligt, enkelt och seriöst utformad namnlista med lika text för alla på tidningens familjesida.

Statens ämbetsverk på Åland har med sitt beslut 27.7.2012 avslagit tidningsbolagets ansökan. Beslutet har motiverats med att publicering av dödsanmälan kan kränka skyddet för en persons privatliv. Ämbetsverket har hänvisat till 28 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster samt 19 § i personuppgiftslagen.

Förvaltningsdomstolens avgörande

Ålands förvaltningsdomstol har med det överklagade beslutet 9.1.2013 förkastat Nya Ålands Tidningsaktiebolags besvär över Statens ämbetsverks på Åland beslut.

Förvaltningsdomstolen har i motiveringen till sitt beslut anfört följande:

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 28 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (lagen om befolkningsdatasystemet) får uppgifter i befolkningsdatasystemet lämnas ut endast om villkoren för utlämnande av uppgifter enligt denna lag är uppfyllda och inte något annat följer av en persons rätt att förbjuda att uppgifter om honom eller henne lämnas ut. De uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Uppgifter får inte lämnas ut, om detta av grundad anledning kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Lagens 32 § gäller utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring.

Enligt 34 § 1 mom. i samma lag får enskilda uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet och som gäller specificerade personer behandlas i kontakt-, adress- och andra motsvarande informationstjänster för personliga eller därmed jämförbara sedvanliga privata syften. I samband med sådana tjänster får det bara lämnas ut uppgifter om personens nuvarande namn och adress och andra kontaktuppgifter samt om att personen är vid liv. Uppgifterna får lämnas ut utan att användningsändamålet klarläggs i samband med att tjänsterna tillhandahålls.

Enligt 2 mom. i samma paragraf får uppgifter i övrigt lämnas ut ur befolkningsdatasystemet endast om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag.

Enligt 51 § i samma lag får uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet användas bara för det syfte för vilket de har lämnats ut. Uppgifter får överlåtas vidare eller i övrigt lämnas ut till en utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om den registerförvaltningsmyndighet som lämnat ut uppgiften uttryckligen har samtyckt till detta.

Enligt 3 § 2 punkten i personuppgiftslagen avses med behandling av personuppgifter insamling, registrering, organisering, användning, översändande, utlämnande, lagring, ändring, samkörning, blockering, utplåning och förstöring av personuppgifter samt andra åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifterna.

I 8 § i personuppgiftslagen föreskrivs om allmänna förutsättningar för behandling av personuppgifter. Personuppgifter får behandlas endast vid uppfyllande av någon av förutsättningarna, såsom den registrerades entydiga samtycke.

Enligt 2 § 5 mom. i personuppgiftslagen gäller i fråga om behandling av personuppgifter för bland annat redaktionella syften i tillämpliga delar endast en del av lagens bestämmelser, vilka inte innefattar ovan nämnda 8 § i lagen.

Förvaltningsdomstolens slutsatser

Förvaltningsdomstolen konstaterar först och främst att ärendet inte gäller tidningens rätt att publicera meddelanden om personers död, utan om tillgång till och behandling av personuppgifter från befolkningsdatasystemet. Att uppgifterna tidningsbolaget begärt att erhålla i och för sig enligt huvudregeln är offentliga har inte heller bestridits i ärendet. Ärendet ska avgöras på basis av förutsättningarna för utlämnande och behandling av personuppgifter enligt lagen om befolkningsdatasystemet respektive personuppgiftslagen.

Statens ämbetsverk har avslagit tidningsbolagets begäran med hänvisning till de allmänna förutsättningarna för utlämnande av uppgifter enligt 28 § i lagen om befolkningsdatasystemet. Emellertid framgår av paragrafens detaljmotivering i regeringens proposition 89/2008 rd att de allmänna förutsättningarna primärt syftar till att styra tolkningen på ett sätt som säkerställer skyddet för privatlivet. Däremot ska man enligt propositionen i regel varken kunna lämna ut eller vägra att lämna ut uppgifter enbart på basis av de allmänna förutsättningarna, utan de ska alltid tillämpas tillsammans med de övriga villkor och begränsningar som följer av bestämmelserna om utlämnande.

Därtill håller förvaltningsdomstolen med ändringssökanden om att syftet som angivits i begäran inte är jämställbart med skötsel av kundrelationer eller marknadsföring enligt 32 § i lagen om befolkningsdatasystemet. Det är inte heller fråga om utlämnande av sådana uppgifter vilka kategoriskt skulle utgöra känsliga uppgifter enligt 38 - 43 §.

Det är således frågan om sådant annat utlämnande av uppgifter som avses i 34 § 2 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet som kan godkännas om sökanden har rätt att behandla uppgifterna med stöd av personuppgiftslagen.

Personuppgiftslagen möjliggör behandling av personuppgifter för redaktionellt ändamål utan iakttagande av alla de förutsättningar som annars gäller enligt lagen. Att samla in de uppgifter tidningsbolagets begäran gäller för att behandla dem i ett redaktionellt register kunde således anses omfattas av nämnda undantag. Tidningsbolaget har dock uppgett att avsikten är att regelbundet publicera de begärda uppgifterna i tidningen. Att behandla uppgifterna genom att på detta sätt fortgående vidareöverlåta registerutdragen till allmänheten i det närmaste som sådana faller enligt förvaltningsdomstolens mening och med beaktande av rättspraxis (HFD 2009:82) utanför betydelsen av ett redaktionellt syfte. Därmed måste bland annat de allmänna förutsättningarna för behandling av personuppgifter enligt 8 § i personuppgiftslagen iakttas. Med vidare beaktande av 51 § i lagen om befolkningsdatasystemet finner domstolen att statens ämbetsverk haft rätt att avslå tidningsbolagets begäran på grund av att den avser sådan användning av de begärda personuppgifterna som är oförenlig med förutsättningarna för utlämnande av uppgifter enligt lagen om befolkningsdatasystemet.

Förutsättningarna för motsvarande behandling av uppgifter om fastig­hetsköp kan inte prövas i detta sammanhang. Inte heller församlingars behandling av personuppgifter är föremål för prövning i detta ärende. Likväl konstaterar förvaltningsdomstolen att varken ämbetsverkets eller domstolens avgörande begränsar sökandens möjligheter att erhålla enskilda uppgifter enligt vad som avses 34 § 1 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens domare Pehr Karlström, Kristina Fagerlund och Emil Waris, som också har föredragit ärendet.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

Nya Ålands Tidningsaktiebolag har i sina besvär yrkat att Ålands förvaltningsdomstols och Statens ämbetsverks på Åland beslut upphävs.

Som motivering till sina yrkanden har tidningsbolaget anfört bland annat följande:

Frågan är om en myndighet måste lämna ut uppgifter enligt 34 § i lagen om befolkningsdatasystemet. Enligt paragrafens 2 mom. får uppgifter i övrigt lämnas ut ur befolkningsdatasystemet endast om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag.

Tidningsbolaget har ett redaktionellt syfte i fallet och personuppgiftslagen tillämpas inte. Unionens domstol betonar i tidigare fall att ett redaktionellt syfte alltid måste tolkas vitt och brett. Det är redaktionens beslut vad redaktionen använder informationen till senare.

Högsta förvaltningsdomstolen måste också ta ställning till offentlighetsprincipen i grundlagen och offentlighetslagen.

Yttrandefrihet och privatlivets skydd är tryggade i grundlagen. När två grundläggande rättigheter är motstridiga, måste domstolen väga intressena mot varandra. I detta fall har Ålands förvaltningsdomstol inte gjort det och för den skull är motiveringarna otillräckliga.

I fallet HFD 2009:82 har högsta förvaltningsdomstolen ansett att Veropörssi inte har rätt att pub- licera skatteinformation, eftersom privatlivets skydd ansågs vara viktigare än yttrandefriheten. Veropörssi var en databastidning, således är fallet helt olikt och inte jämförbart.

Tidningsbolaget ska inte använda uppgifterna om avlidna för egen vinning. De ska publiceras för att de är av både allmänintresse och allmänt intresse. Uppgifterna är inte hemligstämplade eller belagda med sekretess av något slag. Därför är de offentliga handlingar, som befolkningen och massmedier ska ha tillgång till.

Att någon, i något fall, upplever en uppgift som kränkande är inte i sig en grund för att uppgiften inte ska kunna publiceras.

Det är inte omöjligt att uppgifterna vad gäller vilka som avlidit, åtminstone till en början, upplevs som uppseendeväckande och stötande. Detta är alltså ingen egentlig orsak till att låta bli att publicera dem. När listan med avlidnas namn väl är invand för läsarna, kan dödsbuden tas emot på ett naturligt sätt. Det är inte kränkande att en person har dött. En publicering av den bortgångnes namn påverkar på intet sätt den avlidnes begäran om arrangemang kring dödsfallet.

Det finns en trend som innebär att döden smusslas undan så långt som möjligt. Man försöker tiga ihjäl döden och personer ska helst avlida på sjukhus och begravas snabbt och tyst. Detta vill tidningsbolaget motverka. Döden är en del av allas tillvaro och tidningsbolaget ser som uppgift att hjälpa läsare att inse att döden är oundviklig och naturlig. Att berätta om en människas liv i form av ett minnesord eller en nekrolog är att hedra personen. Avsikten med listan över avlidna är att öka antalet minnesord, både de som skrivs av redaktionen och de som är skrivna av anhöriga.

Statens ämbetsverk på Åland har i sitt yttrande anfört bland annat följande:

Det är fråga om massförsäljning av uppgifter ur befolkningsdatasystemet till ett privat företag. Syftet är att enbart publicera uppgifterna i tidningen.

Allmänna förutsättningar för behandling av personuppgifter finns i 8 § i personuppgiftslagen. Med behandling avses också utlämnande av uppgifter. Redaktionella syften är inte nämnda i paragrafen.

Anmälan om dödsfall är en känslig uppgift och berör inte bara den avlidne utan också djupt de närmaste anhöriga. Den avlidne kan ha önskemål hur dödsanmälan och begravningen ordnas. Dessutom kan man dö under speciella omständigheter. Det finns en motiverad och laglig anledning att inte lämna uppgifter om dödsfall till sökanden.

Nya Ålands Tidningsaktiebolag har gett ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

Ålands förvaltningsdomstols och Statens ämbetsverks på Åland beslut upphävs och ärendet återförvisas till Statens ämbetsverk på Åland för utlämning av de begärda uppgifterna åt Nya Ålands Tidningsaktiebolag.

Skäl till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Tillämpliga rättsnormer

Enligt 10 § 1 mom. i Finlands grundlag är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag.

Enligt 12 § 1 mom. i samma lag har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag.

Enligt 28 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster får uppgifter i befolkningsdatasystemet lämnas ut endast om villkoren för utlämnande av uppgifter enligt denna lag är uppfyllda och inte något annat följer av en persons rätt att förbjuda att uppgifter om honom eller henne lämnas ut. De uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Uppgifter får inte lämnas ut, om detta av grundad anledning kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Om utlämning av uppgifter ur befolkningsdatasystemet för särskilda ändamål bestäms i 29 - 33 § i nämnda lag.

Enligt 34 § 1 mom., som gäller annat utlämnande av uppgifter, får enskilda uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet och som gäller specificerade personer behandlas i kontakt-, adress- och andra motsvarande informationstjänster för personliga eller därmed jämförbara sedvanliga privata syften. I samband med sådana tjänster får det bara lämnas ut uppgifter om personens nuvarande namn och adress och andra kontaktuppgifter samt om att personen är vid liv. Uppgifterna får lämnas ut utan att användningsändamålet klarläggs i samband med att tjänsterna tillhandahålls. Enligt 2 mom. (661/2009) i samma paragraf får uppgifter i övrigt lämnas ut ur befolkningsdatasystemet endast om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag.

Enligt 2 § 5 mom. i personuppgiftslagen gäller i fråga om behandling av personuppgifter för redaktionella samt konstnärliga eller litterära syften i tillämpliga delar endast 1 - 4 och 32 §, 39 § 3 mom., 40 § 1 och 3 mom., 42 §, 44 § 2 punkten, 45 - 47 §, 48 § 2 mom. samt 50 och 51 §, om inte något annat följer av 17 §.

Enligt 3 § 2 punkten i samma lag avses med behandling av personuppgifter insamling, registrering, organisering, användning, översändande, utlämnande, lagring, ändring, samkörning, blockering, utplåning och förstöring av personuppgifter samt andra åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifterna.

I 8 § i samma lag föreskrivs om allmänna förutsättningar för behandling av personuppgifter. Personuppgifter får behandlas endast vid uppfyllande av någon av förutsättningarna, såsom den registrerades entydiga samtycke.

Juridisk bedömning och slutsats

Nya Ålands Tidningsaktiebolag har begärt att ur befolkningsdatasystemet till bolaget ska lämnas ut uppgifter om ålänningar som nyligen avlidit. Begäran har gällt uppgifter om de avlidnas namn, bostadsort, födelseår och dödsdatum. Avsikten har varit att regelbundet, en gång i veckan publicera uppgifterna på familjesidan i bolagets tidning (Nya Åland).

Enligt 34 § 2 mom. (661/2009) i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster får uppgifter ur befolkningsdatasystemet lämnas ut bland annat på den grunden att sökanden har rätt att behandla uppgifterna med stöd av personuppgiftslagen. I målet ska därför avgöras om behandling av uppgifterna för det ändamål som tidningsbolaget har uppgett är tillåten enligt personuppgiftslagen. Det är fråga om huruvida det uppgivna användningsändamålet kan betraktas som sådan behandling av personuppgifter för redaktionella ändamål som avses i 2 § 5 mom. i personuppgiftslagen. Tidningsbolagets avsikt var att publicera uppgifterna omedelbart och i oförändrad form.

I personuppgiftslagen definieras inte vad i lagen avses med redaktionella ändamål.

Genom personuppgiftslagen har man verkställt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Europeiska gemenskapernas domstol har i sin dom C-73/07, som har gällt tolkningen av detta direktiv, 16.12.2008 yttrat bland annat att de funktioner som avses i begäran om förhandsavgörande ska anses utgöra behandling av personuppgifter som sker "uteslutande för journalistiska ändamål", om denna verksamhet endast syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. I domen har domstolen också å ena sidan yttrat att begreppet journalistik ska tolkas i vid mening. Å andra sidan framhålls i domen att för att göra en balanserad avvägning mellan de två grundläggande rättigheterna, rätten till privatliv och yttrandefriheten, fordras det för att skydda den grundläggande rätten till privatliv att undantag från eller begränsningar i förhållande till skydd av uppgifter inte går utöver gränserna för vad som är strikt nödvändigt.

Eftersom tidningsbolagets avsikt är att sprida information till allmänheten och begreppet redaktionella ändamål inte kan tolkas snävt, med hänsyn till unionens domstols praxis vid tolkningen av dataskyddsdirektivet, ska behandling av de begärda uppgifterna för det ändamål som tidningsbolaget uppgett betraktas som sådan behandling av personuppgifter för redaktionella ändamål som avses i 2 § 5 mom. i personuppgiftslagen. Eftersom personuppgiftslagen tillåter att uppgifter lämnas ut för det ändamål som tidningsbolaget uppgett, existerar förutsättningarna för att lämna ut uppgifterna enligt 34 § 2 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster.

För att uppgifterna ska kunna lämnas ut, måste dessutom de allmänna förutsättningarna för utlämning av uppgifter finnas om vilka bestäms i 28 § i sistnämnda lag. De uppgifter som tidningsbolagets begäran gäller kan karakteriseras som ett slags basuppgifter i befolkningsdatasystemet och kan i fråga om skyddet för privatliv inte jämställas med till exempel känsliga uppgifter. Med hänsyn till arten av de uppgifter som begärts utlämnade, kan utlämning av dem inte misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter eller kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter. Nämnda lagrum ställer inte heller något annat hinder för utlämning av uppgifterna.

Med anledning av det som anförts ovan ska Ålands förvaltningsdomstols och Statens ämbetsverks på Åland beslut upphävas och ärendet återförvisas till Statens ämbetsverk på Åland för utlämning av de begärda uppgifterna åt Nya Ålands Tidningsaktiebolag.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä, Liisa Heikkilä och Janne Aer. Föredragande Mikko Rautamaa.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.