11.2.2015/333 HFD:2015:21

Befolkningsdataärende - Hindersprövning för äktenskap - Muntlig förhandling som inte hållits - Behov av muntlig förhandling

Magistraten hade avslagit de somaliska medborgarnas A:s och B:s ansökan om att magistraten efter personbevisning skulle konstatera att det inte förelåg hinder för A och B att ingå äktenskap. A och B hade uppgett att A till civilståndet var änkling och B frånskild. De förlovade själva och deras två vittnen hade inför notarius publicus gett en försäkran om de förlovades civilstånd. Magistraten ansåg att sökandenas utredning om sitt civilstånd inte var tillförlitlig.

Förvaltningsdomstolen avslog besvären och yrkandet om att muntlig förhandling skulle hållas. Förvaltningsdomstolen ansåg att det inte genom muntlig förhandling var möjligt att få sådan utredning i saken som inte redan framgick av handlingarna eller som skulle ha varit nödvändig för avgörandet.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och återvisade saken till förvaltningsdomstolen för att den skulle hålla muntlig förhandling och sedan avgöra saken på nytt. Eftersom ändringssökandena inte hade möjlighet att på det sätt som föreskrivs i 2 § 1 mom. i äktenskapsförordningen visa upp ett intyg för prövning av hinder som skulle ha varit utfärdat av en myndighet i det land där de var medborgare och eftersom den övriga skriftliga utredning som ändringssökandena lämnat inte heller kunde anses tillförlitlig, blev deras möjlighet att ingå äktenskap med varandra i väsentlig mån beroende av om muntlig förhandling hölls eller inte. Den centrala frågan i sammanhanget var frågan om utredningens tillförlitlighet, varför förvaltningsdomstolen i en situation som denna inte borde ha avslagit ändringssökandenas begäran om muntlig förhandling.

Förvaltningsprocesslagen 38 §

Äktenskapslagen 10 §, 12 § 2 mom. och 111 §

Äktenskapsförordningen 2 §

Europeiska människorättskonventionen artikel 12

Jfr Europeiska människorättsdomstolens dom 14.12.2010 i målet O´Donoghue m.fl. mot Förenade Konungariket

Se även HFD 2007:76.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.