19.5.2014/1599 HFD:2014:79

Markanvändnings- och bygglagen - Placering av avlopp och vattenledning - Vattenområde - Behov av tillstånd enligt vattenlagen - Beviljande av bestående nyttjanderätt - Lagprioritet

Ett vattenandelslag hade ansökt om att ett tryckavlopp och en vattenledning för 23 fastigheter skulle placeras på en sträcka av två kilometer på bottnen av en sjö på ett område som ägdes av delägarlaget för ett samfällt vattenområde. Sjön hörde till nätverket Natura 2000. Delägarlaget motsatte sig projektet. Den kommunala nämnden i X kommun hade bifallit ansökan och förvaltningsdomstolen hade inte ändrat nämndens beslut. Besluten hade fattats med hänvisning till 161 § i markanvändnings- och bygglagen.

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde nämndens och förvaltningsdomstolens beslut och avslog tillståndsansökan. Med hänsyn till den sträcka som ledningen skulle löpa längs bottnen av sjön, den utredning som man fått om vattenmiljön och användningen av vattenområdet samt även den föroreningsrisk som var förenad med avloppsledningen, kunde placeringen av vatten- och avloppsledningen ha sådana konsekvenser att projektet förutsatte ansökan om tillstånd enligt 1 kap. 15 § och 1 kap. 19 § i vattenlagen (264/1961). För att tillstånd skulle kunna beviljas enligt vattenlagen, måste sökanden dessutom enligt 2 kap. 3 och 6 § i vattenlagen ha bestående nyttjanderätt till området eller också måste det vara möjligt att stifta en sådan rätt med stöd av 2 kap. 7 och 8 § i vattenlagen. Enligt vattenlagen skulle man vid tillståndsprövningen bedöma inte bara de för- och nackdelar som projektet medförde för det område som nyttjanderätten avsåg, utan också för- och nackdelarna för vattenmiljön i vidare omfattning. Tillståndsprövningen skulle därför ske ur en vidare synvinkel än den som avses i 161 § i markanvändnings- och bygglagen. Beslutet om tillstånd att få placera ledningarna på ansökt sätt borde således inte ha fattats enligt markanvändnings- och bygglagen, om placeringen av ledningarna förutsatte tillstånd enligt vattenlagen. Ett sådant tillstånd enligt vattenlagen som projektet förutsatte innebar att ett i 161 § i markanvändnings- och bygglagen avsett beslut inte behövdes, då bestående nyttjanderätt till det område där ledningarna skulle placeras samtidigt borde ha stiftats. Följaktligen hade ett beslut om placeringen av ledningarna inte kunnat fattas med stöd av 161 § i markanvändnings- och bygglagen.

Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 161 §, 161 a § (589/2011)

Vattenlagen (264/1961) 1 kap. 15 och 19 §, 2 kap. 6, 7 och 8 §, 9 kap. 18 § samt 10 kap. 6 och 7 §

Vattenlagen (587/2011) 2 kap. 12 och 13 § samt 3 kap. 2 § och 4 § 3 mom.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.