HFD:2013:108
- Ämnesord
- Offentlig upphandling, Anförande av besvär inom utsatt tid, Väsentligheten av brist i upphandlingsbeslut, Möjlighet att bedöma rättsskyddsbehov, Prövning av besvär
- År för fallet
- 2013
- Meddelats
- Diarienummer
- 2764/3/12
- Liggare
- 2025
A Ab:s besvär över ett upphandlingsbeslut hade anlänt till marknadsdomstolen kl. 23.37 den sista dagen av den 14 dagar långa besvärstid om vilken föreskrivs i 87 § 1 mom. i lagen om offentlig upphandling, det vill säga efter tjänstetidens slut och således för sent. Marknadsdomstolen hade prövat A Ab:s besvär. Marknadsdomstolen hade ansett att eftersom den upphandlande enheten i sitt upphandlingsbeslut inte på det sätt som förutsätts i rättsreglerna om offentlig upphandling hade motiverat hur de inlämnade anbuden poängsatts för jämförelsen av kvalitetsfaktorer i anbuden, hade ändringssökanden inte haft tillräcklig information om den upphandlande enhetens avgörande och grunderna för detta avgörande för att utgående från dessa kunna bedöma sitt behov att anlita rättsmedel. I enlighet härmed ansåg marknadsdomstolen med stöd av 87 § 3 mom. i lagen om offentlig upphandling att tiden för sökande av ändring hade varit sex månader från det att upphandlingsbeslutet fattades.
Den upphandlande enheten överklagade marknadsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att A Ab:s besvär inte skulle prövas utan avvisas, då upphandlingsbeslutet och besvärsanvisningen inte hade varit bristfälliga i något väsentligt avseende.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att upphandlingsbeslutet och den skriftliga jämförelsen av anbuden, vilka hade tillställts A Ab, hade gett bolaget tillräcklig information om den upphandlande enhetens avgörande och att A Ab med hjälp av dessa handlingar hade haft möjlighet att ta ställning till om bolaget för att trygga sina rättigheter skulle föra ärendet till marknadsdomstolen. Av upphandlingsbeslutet hade framgått vilka jämförelsegrunder som den upphandlande enheten tillämpat för att bestämma det totalekonomiskt fördelaktigaste anbudet samt vilken tyngd dessa jämförelsegrunder haft vid jämförelsen. Ab upphandlingsbeslutet hade även framgått namnet på den anbudsgivare vars anbud segrat samt det segrande anbudets pris och totala poängsumma. Av den skriftliga jämförelsen av anbuden, som fogats till upphandlingsbeslutet, hade framgått vilka grunder som den upphandlande enheten hade tillämpat vid jämförelsen av anbuden, hur många poäng varje anbudsgivare fått på var och en av dessa grunder samt varje anbudsgivares totala poängsumma. Upphandlingsbeslutet ansågs inte ha varit väsentligen bristfälligt på det sätt som avses i 87 § 3 mom. i lagen om offentlig upphandling, utan besvärstiden ansågs ha börjat löpa från det att A Ab hade fått del av upphandlingsbeslutet jämte besvärsanvisning, det vill säga så som föreskrivs i 87 § 1 i nämnda lag. A Ab:s besvär till marknadsdomstolen borde ha avvisats på den grunden att besvären anförts för sent. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde marknadsdomstolens beslut.
Lagen om offentlig upphandling 75 § 1 mom. och 87 § 1 och 3 mom.
Förvaltningsprocesslagen 26 § 1 mom. och 51 § 2 mom.