Finlex - Till startsidan
Prejudikat

12.5.2005

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat

HFD:2005:27

Ämnesord
Miljötillstånd, Förutsättningarna för beviljande av tillstånd, Tillståndsprövning, Naturen, Naturvård, Landskap, Viltbeståndet, Torvproduktion, Verksamhet som medför risk för förorening av miljön, Ändring av område, Utsläpp, Förorening
År för fallet
2005
Meddelats
Diarienummer
625/3/03
Liggare
1089

Enligt 41 § 3 mom. i miljöskyddslagen skall vid avgörandet av ett tillståndsärende iakttas vad som bestäms med stöd av naturvårdslagen. Naturskyddsbestämmelserna ställde inte hinder för och begränsade inte det sökta miljötillståndet. I en situation som denna kunde naturen och dess mångfald beaktas i miljötillståndsärendet endast om naturvärden blev utsatta för förorening eller risk för förorening till följd av verksamheten, om de skulle beaktas enligt 42 § 2 mom. i miljöskyddslagen eller om bestämmelserna i 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen annars förutsatte det. Detsamma gäller på motsvarande sätt landskap och viltbestånd. Frågan om beviljande av tillstånd och tillståndsvillkoren kunde prövas i en omfattning som inte påverkades av vilka omständigheter som man har fäst uppmärksamhet vid i samband med en miljökonsekvensbedömning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

Den torvproduktion som avsågs i ansökan innebar att verksamhetsområdet fysiskt ändrades på ett sätt som kunde inverka på områdets naturvärden, landskap eller viltbestånd. Dessa verkningar var dock inte en följd av sådan förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen, och var således inte följder av verksamhet som medförde risk för förorening av miljön. När inte heller någon annan grund hade framgått, kunde nämnda verkningar därför inte beaktas när det gällde att avgöra om det fanns förutsättningar för att bevilja ett miljötillstånd, inte heller när man fastställde villkoren för tillståndet.

Enligt utredningen i målet hade torvproduktionen inte sådana i 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen avsedda följder som hindrar beviljande av tillstånd. Utredningen i målet hade inte heller visat att verksamheten inte skulle motsvara de förutsättningar för beviljande av tillstånd som föreskrivs i 41 § 3 mom. eller 42 § 2 mom. i miljöskyddslagen eller annars inte uppfylla de krav som bestämmelserna i miljöskyddslagen, avfallslagen eller med stöd av dessa lagar utfärdade förordningar ställer, så som förutsätts i 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen. Med hänsyn till de tillståndsvillkor som hade fogats till beslutet samt att i tillståndet föreskrevs att det beviljades att gälla tills vidare och senare skulle justeras, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det hade varit rätt att bevilja tillståndet.

Till början av sidan