15.11.2013/3579

Omhändertagande och placering i vård utom hemmet - Placering i enskilt hem - Bedömning av förutsättningarna för omhändertagande - Grunderna för beslut om placering i enskilt hem

Ett barn hade från cirka 2 års ålder bott hos sin mormor. Det hade varit fråga om en i 81 § i barnskyddslagen avsedd enskild placering, som hade grundat sig på en överenskommelse mellan barnets föräldrar och mormodern. Föräldrarna hade redan under flera års tid saknat förmåga att ta hand om barnet, men trots detta hade det inte funnits behov att omhänderta barnet under den tid som barnets uppväxtförhållanden hos mormodern hade varit tryggade. Kommunen hade inte godkänt placeringen med ett sådant beslut som avses i 81 § 2 mom. i barnskyddslagen. Kommunen hade inte heller fattat något i samma paragrafs 5 mom. avsett separat beslut om förbud att hålla barnet hos mormodern. Trots att inget separat överklagbart beslut hade fattats om att placeringen av barnet i det enskilda hemmet skulle upphöra, skulle kommunen, när barnskyddsanmälningar gjorts, ta ställning till om det enligt 81 § i barnskyddslagen fanns förutsättningar att fortsätta placeringen hos mormodern.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att de grunder för beslut om placering i enskilt hem vilka framgår av 81 § i barnskyddslagen lämnar större rum för myndigheternas prövning och även i övrigt gör det möjligt att avsluta en sådan placering, delvis också i situationer där det inte skulle vara möjligt att fatta ett ordinarie beslut om omhändertagande och ta barnet från det enskilda hem där det placerats. Socialarbetaren hade inom ramen för sin prövningsrätt kunnat anse att det enligt 81 § 5 mom. i barnskyddslagen inte fanns förutsättningar att fortsätta placeringen av barnet i det enskilda hemmet hos mormodern. Socialarbetaren hade börjat förbereda ett omhändertagande av barnet. Förutsättningarna för ett beslut om att omhänderta barnet skulle bedömas enbart utgående från föräldrarnas omständigheter och möjligheter att vårda och uppfostra barnet. Eftersom barnets föräldrar var oförmögna att svara för omsorgen om barnet, fanns det under dessa förhållanden förutsättningar att omhänderta barnet enligt 40 § i barnskyddslagen.

Barnskyddslagen 40 § och 81 §

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Irma Telivuo, Anne E. Niemi, Eija Siitari, Tuomas Lehtonen och Janne Aer. Föredragande Elina Ranz.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.