19.8.2008/1987

Utlänning - Uppehållstillstånd på grund av familjeband - Resedokument som förutsättning för uppehållstillstånd - Asylsökande

Utlänningsverket hade ansett att eftersom det hade konstaterats att A:s pass var förfalskat och A således saknade giltigt resedokument, existerade inte den förutsättning för att bevilja uppehållstillstånd om vilken bestäms i 35 § 1 mom. i utlänningslagen. Utlänningsverket hade ansett att sökanden inte i samband med handläggningen av sin asylansökan kunde beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband, trots att han hade lagt fram grunder som talade för att det kunde finnas förutsättningar att bevilja honom uppehållstillstånd med stöd av 50 § 1 mom. i utlänningslagen.

Förvaltningsdomstolen konstaterade att en ändringssökande vars besvär över ett asylbeslut är anhängiga vid en domstol inte kan anses skyldig att vända sig till myndigheterna i sitt hemland för att ansöka om nationellt pass. A:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband borde inte ha avslagits på den grunden att A inte hade visat upp något giltigt resedokument. På dessa grunder ansåg förvaltningsdomstolen att frågan om förutsättningarna att bevilja A uppehållstillstånd på grund av familjeband skulle tas till ny prövning sedan förvaltningsdomstolen nu med sitt beslut hade avgjort frågan om internationellt skydd. Till denna del återvisade förvaltningsdomstolen därför ärendet till Utlänningsverket för ny handläggning.

I 94 § 3 mom. i utlänningslagen bestäms om skyldighet att i samband med asylförfarande pröva och avgöra om uppehållstillstånd kan beviljas även på andra grunder, såsom familjeband. Om uppehållstillstånd i en sådan situation söks även på grund av familjeband, strider det mot allmänna flyktingrättsliga principer att förutsätta att asylsökanden i det skedet ska vända sig till den stat som är hans hemland för att få det behövliga resedokumentet. Detta hindrar dock inte i sig en administrativ myndighet att avslå ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband med hänvisning till att sökanden saknar giltigt resedokument. Sökandens ställning kan vid behov tryggas så, att myndigheten med stöd av 98 § 4 mom. i utlänningslagen i det skedet avhåller sig från att fatta ett beslut om att avvisa sökanden. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade Migrationsverket besvärstillstånd och konstaterade att Utlänningsverket på ovan nämnda grunder hade kunnat behandla och ta ställning till A:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband och tillämpa den allmänna bestämmelsen i 35 § 1 mom. i utlänningslagen om att ett giltigt resedokument är en förutsättning för beviljande av uppehållstillstånd.

Eftersom A dock i högsta förvaltningsdomstolen hade meddelat att han hade lyckats skaffa sig ett giltigt resedokument, fanns det inte någon grund för högsta förvaltningsdomstolen att omedelbart ta upp och avgöra frågan huruvida A skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband. Eftersom saken hade kommit i ett nytt läge, fanns det med hänsyn till det ovan anförda inte grunder för högsta förvaltningsdomstolen att ändra förvaltningsdomstolen slutsats att till ovan nämnda delar återvisa ärendet till Utlänningsverket för ny handläggning.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.