Miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med miljöministeriets beslut föreskrivs med stöd av 38 § 4 mom., 61 § 2 mom. och 118 § 3 mom. i bygglagen (751/2023), av dem 38 § 4 mom. och 61 § 4 mom. sådana de lyder i lag 897/2024, som följer:
1 kap.Klimatdeklaration för byggnader
1 §Definitioner
I denna förordning avses med
beräkningsperiod den tidsperiod för vilken koldioxidsnålhet beräknas,
biogent kollager kol som är bundet vid organiskt material genom fotosyntes från atmosfären och som är avsett att vara lagrat i en produkt eller ett material i minst hundra år och där skörden av det organiska materialet inte varaktigt har försämrat ekosystemets kolsänka och materialets biogena råvaror har producerats på ett ansvarsfullt sätt,
karbonatisering en kemisk reaktion där koldioxid från atmosfären binds i kasserat cementbaserat byggmaterial under högst hundra år, och
tekniskt kollager koldioxid som har upptagits från atmosfären eller industrin och som är avsedd att vara lagrad i en produkt eller ett material i minst hundra år.
2 §Beräkning av koldioxidsnålhet
Den beräkning av en byggnads och en byggplats koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck som ingår i en klimatdeklaration ska grunda sig på en sådan i 38 § i bygglagen (751/2023) avsedd metod för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet om vilken det föreskrivs närmare i denna förordning.
Beräkningen av koldioxidsnålhet ska omfatta en beräkning av både koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket.
I beräkningen ska ingå
tillverkning av byggprodukter,
transport av byggprodukter,
verksamhet på byggarbetsplatsen,
utbyte av byggprodukter under byggnadens brukstid,
byggnadens energianvändning,
rivning av byggnaden,
transport av rivningsavfall,
behandling av rivningsavfall,
bortskaffning av rivningsavfall, och
eventuella klimatfördelar som kan uppstå i samband med byggprojektet.
Den ansvariga person som det avtalats om i bygglovet eller vid det inledande mötet ska i sammanfattningsdelen av inspektionsprotokollet för bygget göra en anteckning om att bygget motsvarar klimatdeklarationen.
3 §Föremål för beräkning av koldioxidsnålhet
Föremål för beräkningen av koldioxidsnålhet är byggnader och byggplatser. Beräkningen av byggnaders och byggplatsers koldioxidsnålhet ska omfatta i byggnaden och på byggplatsen använda i bilaga I avsedda byggprodukter som ingår i områdesdelarna, byggnadsdelarna och modulerna samt tekniska system. Beräkningen av koldioxidsnålhet får dock inte omfatta sådana tillfälliga utrymmen, ställningar eller skydd som behövs på byggarbetsplatsen.
Beräkningen av koldioxidsnålhet ska grunda sig på de material som ingår i de byggprodukter som avses i bilaga I och på mängduppgifter om materialen.
Beräkningen av koldioxidsnålheten hos installationstekniska system ska grunda sig på de mängduppgifter i den nationella utsläppsdatabasen som beskriver typiska byggnader. De typiska mängduppgifter i den nationella utsläppsdatabasen som beskriver installationstekniska system kan helt eller delvis ersättas med faktiska mängduppgifter.
4 §Längden på beräkningsperioden för koldioxidsnålhet
Beräkningsperioden för koldioxidsnålhet under användningsfasen av nya byggnader är 50 år från uppförandet.
5 §Uppgifter som ska användas vid beräkningen av koldioxidsnålhet
Beräkningen av nya byggnaders koldioxidsnålhet ska grunda sig antingen på uppgifter om koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck i den nationella utsläppsdatabas som avses i 15 § i bygglagen eller på uppgifter om miljöegenskaper som fastställts med tillämpning av en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen ska basera sig på sådan produktions-, återvinnings- och energiteknik som är i bruk vid beräkningstidpunkten samt på sådana framtida ändringar som gäller energi eller behandling av bygg- och rivningsavfall och som är kända vid beräkningstidpunkten.
2 kap.Koldioxidfotavtryck
6 §Beräkning av koldioxidfotavtryck
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att koldioxidfotavtrycket från en ny byggnads livscykel beräknas för klimatdeklarationen. Biogena och fossila växthusgasutsläpp (kgCO2e) som orsakas före, under och efter användningen av en byggnad samt upptaget av utsläpp räknas enligt formeln
C fotavtryck = GWP tillverkning + GWP utbyte + GWP avfallsbehandling + GWP bortskaffning + GWP transport + GWP byggarbetsplats + GWP driftsenergi
där
C fotavtryck är koldioxidfotavtrycket från en byggnads livscykel,
GWP tillverkning är nettoutsläppen av växthusgaser från råvaruförsörjning (A1), transport (A2) och tillverkning (A3) av byggprodukterna,
GWP utbyte är växthusgasutsläpp från utbyte av byggprodukter (B4),
GWP avfallsbehandling är växthusgasutsläpp från behandling av bygg- och rivningsavfall som uppkommer på byggarbetsplatsen (A5), vid utbyte av byggprodukter (B4) och på rivningsarbetsplatsen (C3),
GWP bortskaffning är växthusgasutsläpp från bortskaffning av bygg- och rivningsavfall (A5, B4, C4),
GWP transport är växthusgasutsläpp från transport av byggprodukter från tillverkningsplatsen till byggarbetsplatsen (A4, B4) och transport av bygg- och rivningsavfall från rivningsplatsen till avfallsbehandlingen (A5, B4, C2),
GWP byggarbetsplats är växthusgasutsläpp från energi som förbrukas på byggarbetsplatsen (A5), vid utbyte av byggprodukter (B4) och på rivningsarbetsplatsen (C1),
GWP driftsenergi är växthusgasutsläpp från energi som förbrukas under byggnadens brukstid (B6).
7 §Tillverkning av byggprodukter
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från tillverkningen av de byggprodukter som ingår i byggnaders bärande eller kompletterande konstruktioner, de viktigaste delarna av de installationstekniska systemen eller konstruktionerna på byggplatsen (GWP tillverkning ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen ska omfatta koldioxidfotavtrycket från tillverkningen av de byggnadsdelar och byggprodukter som avses i bilaga 1.
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från tillverkningen av byggprodukter omfattar dock inte
retroaktivt koldioxidfotavtrycket från tillverkning av gamla byggprodukter som rivs på byggplatsen,
retroaktivt koldioxidfotavtrycket från tillverkning av gamla byggprodukter som blir kvar på byggplatsen,
koldioxidfotavtrycket från tillverkning eller förberedelse för återanvändning av från annat håll överblivna eller återanvända byggprodukter eller volymelement, eller
koldioxidfotavtrycket från förberedelse för användning av naturmaterial som utnyttjas direkt från byggplatsen.
8 §Utbyte av byggprodukter
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från utbyte av byggprodukter (GWP utbyte ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod. Kalkyleringen av koldioxidfotavtrycket från utbyte ska omfatta alla de utbyten av byggprodukter som enligt 3 § ingår i föremålet för beräkningen och som sker under beräkningsperioden på 50 år.
Beräkningen ska omfatta koldioxidfotavtrycket från tillverkning, transport och installation av en byggprodukt samt rivning, transport och avfallsbehandling av den utbytta produkten. Beräkningen omfattar dock inte större renoveringar som en byggnad genomgår under sin livscykel eller utbyten av byggprodukter till följd av oväntade skador.
Om produkter eller material som avses i 7 § 3 mom. 2–4 punkten byts ut i en byggnad under beräkningsperioden på 50 år, ska beräkningen av utbytet av dem grunda sig på antagandet att de byts ut mot motsvarande produkter och material som är allmänt tillgängliga på marknaden vid beräkningstidpunkten.
9 §Behandling av bygg- och rivningsmaterial
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från behandling av bygg- och rivningsmaterial i byggplatsfasen, vid utbyte av byggprodukter och i slutet av livscykeln (GWP avfallsbehandling ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen ska omfatta koldioxidfotavtrycket från avfallsbehandlingen av byggnader, konstruktioner och material som rivs. En byggnad eller konstruktion som flyttas bort från byggplatsen och återanvänds någon annanstans ingår dock inte i beräkningen.
Den antagna mängden bygg- och rivningsavfall från en ny byggnad är densamma som mängden byggprodukter i byggfasen. Fasen för behandling bygg- och rivningsavfall ska inbegripa ett växthusgasutsläpp som motsvarar byggproduktens biogena eller tekniska koldioxidinnehåll.
10 §Bortskaffning av bygg- och rivningsavfall
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från bortskaffning av bygg- och rivningsavfall i byggplatsfasen, vid utbyte av byggprodukter och i slutet av livscykeln (GWP bortskaffning ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen ska omfatta sådant bygg- och rivningsavfall som avses i 9 §. Beräkningsperioden för global uppvärmning eller nedkylning som orsakas av växthusgaser eller andra faktorer från bygg- och rivningsavfall är 100 år. Beräkningsperioden börjar efter det att den i 4 § avsedda beräkningsperioden på 50 år upphört.
11 §Transport
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från transporter i byggfasen eller rivningsfasen (GWP transport ) ska omfatta koldioxidfotavtrycket från alla transporter som behövs under byggnadens livscykel i anknytning till byggande, utbyte av byggnadsdelar och rivning samt till behandlingen av bygg- och rivningsavfallet. Beräkningen ska grunda sig antingen på tabellvärdena i den nationella utsläppsdatabasen eller alternativt på en projektspecifik kalkylering.
Om beräkningen görs projektspecifikt ska den grunda sig på en separat kalkyl för varje transport. Den projektspecifika kalkyleringen ska grunda sig på följande formel:

där
GWP transport är växthusgasutsläpp från transport av byggprodukter från tillverkningsplatsen till byggarbetsplatsen (A4, B4) och transport av bygg- och rivningsavfall från rivningsplatsen till avfallsbehandlingen (A5, B4, C2), kgCO 2 e,
Last tur är lastens vikt under turresan, ton,
Avstånd tur är turresans längd i kilometer mätt enligt uppgifterna vid beräkningstidpunkten, km,
GWP tonkm,tur är växthusgasutsläpp enligt den nationella utsläppsdatabasen eller som räknas ut enligt en allmänt accepterad enhetlig metod och som uppkommer per tonkilometer med den valda transportformen, det valda bränslet och lastens fyllnadsgrad under turresan, kgCO 2 e/tonkm,
Last retur är lastens vikt under returresan, ton,
Avstånd retur är returresans längd i kilometer mätt enligt uppgifterna vid beräkningstidpunkten, km,
GWP tonkm,retur är växthusgasutsläppen enligt den nationella utsläppsdatabasen eller som räknas ut enligt en allmänt accepterad enhetlig metod och som uppkommer per tonkilometer med den valda transportformen, det valda bränslet och lastens fyllnadsgrad under returresan, kgCO 2 e/tonkm.
Beräkningen omfattar dock inte transport av byggmaskiner, byggarbetarnas resor till byggarbetsplatsen eller transporter i anslutning till användningen av byggnaden.
12 §Verksamhet på byggarbetsplatsen
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från verksamhet på byggarbetsplatsen ska omfatta det koldioxidfotavtryck som den energi som förbrukas ger upphov till
på byggarbetsplatsen och vid utbyte av byggprodukter,
på byggarbetsplatsen och byggarbetsplatsen för utbyte av byggprodukter vid eventuell rivning och röjning, samt
vid rivning i slutet av byggnadens livscykel.
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från verksamheten på byggarbetsplatsen ska grunda sig antingen på tabellvärdena i den nationella utsläppsdatabasen eller alternativt på en projektspecifik kalkylering.
Beräkningen av det projektspecifika koldioxidfotavtrycket från köpt energi och bränslen för verksamheten på byggarbetsplatsen ska grunda sig på en separat kalkyl för varje energiform. Den projektspecifika kalkylen ska grunda sig på följande formel:

där
GWP byggarbetsplats är växthusgasutsläpp från verksamhet på byggarbetsplatsen,
E är den mängd köpt energi som förbrukas i olika verksamheter och maskiner på byggarbetsplatsen, kWh eller MJ,
GWP E är växthusgasutsläpp enligt den nationella utsläppsdatabasen eller som räknas ut enligt en allmänt accepterad enhetlig metod och som uppkommer från förbrukningen av köpt energi och bränsle, kgCO 2 e/kWh eller kgCO 2 e/MJ.
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från tillfälliga lokaler på byggarbetsplatsen ska omfatta all energi som förbrukas vid dessa. I fråga om sådana tillfälliga lokaler och hjälpfunktioner på en byggarbetsplats som betjänar flera olika byggnader ska beräkningen grunda sig på en fördelning av koldioxidfotavtrycket från användningen av dem på byggarbetsplatsen i förhållande till nettoarealen för de byggprojekt som de tillfälliga lokalerna betjänar.
13 §Byggnadens energianvändning
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från energiförbrukningen under byggnadens brukstid (GWPdriftsenergi) ska göras för beräkningsperioden på 50 år. Kalkyleringen av koldioxidfotavtrycket från energianvändningen ska grunda sig på den sammanlagda summan av koldioxidfotavtrycket från de olika energiformer som använts under beräkningsperiodens alla år enligt följande formel:

där
GWP driftsenergi är växthusgasutsläpp från användningen av energi under byggnadens brukstid,
E är byggnadens kalkylerade förbrukning av köpt energi för varje energiform som förbrukas i byggnaden, räknad enligt miljöministeriets förordning om nya byggnaders energiprestanda (1010/2017), kWh,
GWP E,i är specifika växthusgasutsläpp på årsnivå enligt den nationella utsläppsdatabasen och som uppkommer från förbrukningen av köpt energi och inbegriper den nationella utsläppsdatabasens presumtion om den framtida minskningen i utsläpp från energiformen i fråga, kgCO 2 e/kWh,
i är kalkyleringsåret,
t är beräkningsperiodens längd.
Byggnadens energianvändning ska beräknas börja det planerade ibruktagningsåret för byggnaden, dock senast inom fem år från ansökan om bygglov. Beräkningen av energianvändningen inbegriper dock inte retroaktivt tidigare energianvändning i byggnader som eventuellt rivs på byggplatsen.
3 kap.Koldioxidhandavtryck
14 §Beräkning av koldioxidhandavtryck
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att koldioxidhandavtrycket från en ny byggnads livscykel beräknas för klimatdeklarationen. Beräkningen av koldioxidhandavtrycket ska endast omfatta sådana växthusgasutsläpp som undvikits eller upptagits och som inte skulle uppstå utan byggprojektet.
Beräkningen av växthusgasutsläpp (kgCO2e) som undvikits eller upptagits före, under och efter användningen av en byggnad ska omfatta koldioxidhandavtryckets följande delfaktorer:
växthusgasutsläpp som undvikits genom återanvändning av byggnadsdelar och byggprodukter (GWP återanvändning ),
växthusgasutsläpp som undvikits genom återvinning av materialen i byggnadsdelar och byggprodukter (GWP återvinning ),
växthusgasutsläpp som undvikits genom ett överskott av förnybar energi som produceras i byggnaden eller på byggplatsen (GWP förnybar energi ),
växthusgasutsläpp som undvikits genom byggprodukters långvariga biogena eller tekniska kollager (GWP kollager ), och
koldioxid som upptagits från atmosfären genom karbonatisering (GWP karbonatisering ).
Om någon av koldioxidhandavtryckets delfaktorer som avses i 2 mom. saknar betydelse med tanke på byggprojektets koldioxidsnålhet, behöver den inte beräknas. Koldioxidhandavtryckets delfaktorer räknas inte samman och de dras inte av från koldioxidfotavtrycket.
15 §Återanvändning
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från återanvändning av byggnadsdelar och byggprodukter (GWP återanvändning ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket ska omfatta sådana byggnadsdelar och byggprodukter som ingår i beräkningen enligt 9 § av koldioxidfotavtrycket från behandling av bygg- och rivningsavfall.
16 §Återvinning
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från materialåtervinning av byggnadsdelar och byggprodukter (GWP återvinning ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket ska omfatta sådana byggnadsdelar och byggprodukter som ingår i beräkningen enligt 9 § av koldioxidfotavtrycket från behandling av bygg- och rivningsavfall.
17 §Överskott av förnybar energi
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från byggnadens överskott av förnybar energi som producerats i byggnaden, på byggplatsen eller genom sådan energiproduktion i närheten av byggplatsen till vilken det finns en fast överföringsförbindelse ska grunda sig på en kalkylering enligt miljöministeriets förordning om nya byggnaders energiprestanda samt på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod samt på en kalkylering enligt formeln

där
GWP förnybar energi är växthusgasutsläpp som undvikits genom byggnadens överskott av förnybar energi,
E levererad el är mängden levererad förnybar överskottsel som överstiger byggnadens balansgräns, minskad med transformatorförlusterna inom byggnadens balansgräns, kWh,
GWP levererad el är växthusgasutsläpp från produktion av el som levereras till energinätet och som överstiger byggnadens balansgräns, kgCO 2 e/kWh,
GWP el som ersätts är växthusgasutsläpp från produktion av el där den presumtiva utsläppsutvecklingen för energiformerna enligt den nationella utsläppsdatabasen har beaktats, kgCO 2 e/kWh,
E levererad värme är mängden levererad överskottsvärmeenergi som överstiger byggnadens balansgräns, minskad med transmissionsförlusterna inom byggnadens balansgräns, kWh,
GWP levererad värme är växthusgasutsläpp från produktion av värme som levereras till energinätet och som överstiger byggnadens balansgräns, kgCO 2 e/kWh,
GWP värme som ersätts är växthusgasutsläpp från produktion av värmeenergi där den presumtiva utsläppsutvecklingen för energiformerna enligt den nationella utsläppsdatabasen har beaktats, kg CO 2 e/kWh,
E levererad kyla är mängden levererad överskottskylenergi som överstiger byggnadens balansgräns, minskad med transmissionsförlusterna inom byggnadens balansgräns, kWh,
GWP levererad kyla är växthusgasutsläpp från produktion av kyla som levereras till energinätet och som överstiger byggnadens balansgräns, kgCO 2 e/kWh,
GWP kyla som ersätts är växthusgasutsläpp från produktion av kylenergi där den presumtiva utsläppsutvecklingen för energiformerna enligt den nationella utsläppsdatabasen har beaktats, kgCO 2 e/kWh.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från överskottet av förnybar energi som levererats till el- eller fjärrvärmenätet under byggnadens brukstid ska grunda sig på en beräkning av den överskjutande mängden förnybar energi i kilowattimmar under beräkningsperioden på 50 år.
Beräkningen av koldioxidfotavtrycket från en byggnad ska omfatta koldioxidfotavtrycket under livscykeln för den anläggning som behövs för produktionen av överskottet av förnybar energi samt koldioxidfotavtrycket under livscykeln för den anläggning för energiproduktion i närheten som behövs för produktionen av överskottet av förnybar energi.
18 § Byggprodukters kollager
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från byggprodukters biogena eller tekniska kollager (GWP kollager ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter om materialens koldioxidinnehåll som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket ska omfatta de byggnadsdelar och byggprodukter som ingår i beräkningen enligt 9 § av koldioxidfotavtrycket från behandling av bygg- och rivningsavfall och som är avsedda att finnas kvar som en del av byggnaden eller byggplatsen i minst 100 år.
Kol som ingår i fossila eller mycket långsamt förnybara material ingår inte i byggprodukters kollager, om det inte ingår i det tekniska kollagret. Biflöden och produktionsavfall från tillverkning av produkter samt material som används i förpackningar, byggarbetsplatsens byggställningar, gjutformar och skydd inkluderas dock inte i det biogena eller tekniska kollagret.
19 §Karbonatisering
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från karbonatisering av cementbaserade material (GWP karbonatisering ) ska grunda sig antingen på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen eller på uppgifter som fastställts enligt en allmänt accepterad enhetlig metod.
I fråga om karbonatiseringen ska beräkningen omfatta endast de byggnadsdelar och byggprodukter som ingår i beräkningen enligt 9 § av koldioxidfotavtrycket från behandling av bygg- och rivningsavfall och som efter materialåtervinning utanför byggnadens livscykel vid ett nytt användningsställe påverkar upptaget av växthusgaser.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket från karbonatisering ska grunda sig på samma typer av cement som använts vid beräkningen av koldioxidfotavtrycket. Karbonatisering antas ske endast i fråga om de cementbaserade produkter som kommer i kontakt med luften under beräkningsperioden enligt 10 § 2 mom.
4 kap.Resultatframställning i klimatdeklarationen
20 §Klimatdeklarationens innehåll
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att klimatdeklarationen innehåller åtminstone följande uppgifter i interoperabelt och maskinläsbart format:
permanent byggnadsbeteckning,
byggnadens användningskategori eller användningskategorier,
uppvärmd nettoarea för en ny byggnad,
byggplatsens areal,
resultaten av beräkningen av koldioxidsnålhet separat för varje användningskategori samt summan av dessa sammanräknade,
det planerade antalet användare av byggnaden,
byggnadens kalkylerade förbrukning av köpt energi,
huvudsakligt byggmaterial i de bärande konstruktioner som ingår i beräkningen,
byggnadens målsatta livslängd,
vid beräkningen tillämpade kalkylprogram,
datum för klimatdeklarationen,
namnet på den som upprättat deklarationen.
21 §Resultatframställning av beräkningen av koldioxidsnålhet i klimatdeklarationen
Klimatdeklarationen ska innehålla resultaten av beräkningen av koldioxidsnålhet separat fördelade på varje fas av en byggnads livscykel både för byggnaden och för byggplatsen enligt följande tabell:
Koldioxidfotavtryck | ||
Byggnad | Byggplats | |
A1–A3 Tillverkning av byggprodukter | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
A4 Transport | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
A5 Verksamhet på byggarbetsplatsen | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
B4 Utbyte av byggprodukter | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
B6 Energianvändning | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
C1 Rivning | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
C2 Transport av rivningsavfall | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
C3 Behandling av rivningsavfall | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
C4 Bortskaffning av rivningsavfall | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
Koldioxidfotavtryckets slutsumma | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
kgCO 2 e sammanlagt | kgCO 2 e sammanlagt |
Koldioxidhandavtryck | ||
Byggnad | Byggplats | |
Återanvändning | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
Återvinning | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
Överskott av förnybar energi | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
Produkternas påverkan på kollagren | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
Karbonatisering | kgCO 2 e/m 2 /a | kgCO 2 e/m 2 /a |
kgCO 2 e avser växthusgaser uttryckta i kilogram koldioxidekvivalenter och avrundade symmetriskt med en decimals noggrannhet, | ||
m 2 avser byggnadens uppvärmda nettoarea, | ||
a avser den 50 år långa beräkningsperiodens längd i år. | ||
Om någon av koldioxidhandavtryckets delfaktorer har bedömts sakna betydelse, lämnas fältet tomt. |
22 §Fördelning av resultaten av klimatdeklarationen på olika användningskategorier
Resultaten av beräkningen av nya byggnaders koldioxidsnålhet ska fördelas på de i 38 § 1 mom. 1–9 punkten i bygglagen avsedda användningskategorierna för byggnader.
Om en ny byggnad har fler än en användningskategori, ska klimatdeklarationen innehålla resultaten av beräkningen i förhållande till nettoarean för utrymmena i de olika användningskategorierna enligt följande:
påverkan från byggprodukter och system i konstruktioner mellan utrymmen som hör till olika användningskategorier fördelade på de olika användningskategorierna,
påverkan från byggprodukter och system som gemensamt betjänar olika användningskategorier fördelade på de användningskategorier de betjänar,
påverkan från transporter enligt 11 § fördelade på de olika användningskategorierna,
påverkan från byggarbetsplatser enligt 12 § fördelade på de olika användningskategorierna, och
påverkan från energianvändningen i utrymmena enligt 13 § fördelade på de olika användningskategorierna.
Om nettoarean för ett utrymme i en byggnad är mindre än 10 procent av hela byggnadens nettoarea eller om nettoarean för ett utrymme som ingår i en byggnad är mindre än 50 kvadratmeter, får utrymmet räknas in i den användningskategori som har den största arean. Om det i byggnaden finns utrymmen som inte ingår i beräkningen i enlighet med 3 §, behöver deras andel av den påverkan som avses i 2 mom. inte beräknas. Resultaten av beräkningen av byggplatsens koldioxidsnålhet får inte fördelas på de olika användningskategorierna.
5 kap.Förteckning över byggprodukter
23 §Uppgörande av en förteckning över byggprodukter
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att det vid ansökan om bygglov görs upp en förteckning över byggprodukter i interoperabelt och maskinläsbart format.
Den ansvariga person som det avtalats om i bygglovet eller vid det inledande mötet ska i sammanfattningsdelen av inspektionsprotokollet för bygget göra en anteckning om att bygget motsvarar förteckningen över byggprodukter.
24 § Innehållet i förteckningen över byggprodukter
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att förteckningen över byggprodukter innehåller åtminstone följande uppgifter:
permanent byggnadsbeteckning,
byggnadens användningskategori eller användningskategorier,
i byggnaden och på byggplatsen använda byggprodukter i enlighet med 25 §,
i byggnaden och på byggplatsen utnyttjade byggprodukter eller byggnadsdelar i enlighet med 26 §,
datum för förteckningen över byggprodukter, samt
namnet på den som upprättat förteckningen över byggprodukter.
I förteckningen över byggprodukter ska uppgifterna om de produkter som används vid byggandet anges separat för byggnaden och byggplatsen.
25 §Byggprodukter som ska ingå i förteckningen över byggprodukter
Förteckningen över byggprodukter ska innehålla uppgifter på minst huvudritningsnivå om kända byggprodukter som ingår i områdesdelar, byggnadsdelar och moduler och som används i byggnaden och på byggplatsen. Förteckningen ska i fråga om byggnaden omfatta åtminstone följande kända produkter som ingår i byggnadsdelar och moduler:
bottenbjälklag,
stomme,
fasader,
dörrar och fönster,
yttre plan och balkonger,
takkonstruktioner,
innerväggar,
rumsytor,
rumsutrustning, och
rökkanaler.
Förteckningen ska i fråga om byggplatsen, av de produkter som ingår i områdesdelarna och byggnadsdelarna, omfatta åtminstone områdets konstruktioner, beläggningar, stöd samt grunder. Förteckningen över byggprodukter ska grunda sig på antal, massa eller andra mängduppgifter.
Förteckningen innehåller dock inte sådana byggprodukter som har funnits på byggplatsen före ansökan om bygglov och som inte har återanvänts i byggprojektet i fråga eller som i samband med byggandet avlägsnas från byggplatsen.
26 §Återvinning av byggprodukter och material
I förteckningen över byggprodukter ska i samband med slutsynen anges antal, massa eller andra mängduppgifter när det gäller återanvända och från annat håll överblivna byggprodukter samt återvunnet material som har utnyttjats i de i 25 § avsedda byggnadsdelar som ingår i förteckningen över byggprodukter, om de minskar koldioxidfotavtrycket från byggnaden mer än obetydligt.
Mängduppgifterna om återanvända och från annat håll överblivna byggprodukter samt återvunnet material ska grunda sig antingen på byggnadens faktiska bygglösningar, på produktspecifika materialuppgifter som fastställts med hjälp av en allmänt accepterad metod eller på uppgifter i den nationella utsläppsdatabasen.
6 kap.Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
27 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
På ansökningar om bygglov som var anhängiga vid ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535/EU (32015L1535); EUT L 241, 17.9.2015, s. 1
Helsingfors den 23 december 2024
Miljö- och klimatministerKai MykkänenSpecialsakkunnigMaria Tiainen
Bilaga 1
Ingår i beräkningen av koldioxidsnålhet | Ingår inte i beräkningen av koldioxidsnålhet | ||
Byggnad | Byggplats | ||
Områdesdelar | – Markdelar | – Schakt och kanaler | |
– Stöd | – Utrustning på området | ||
– Beläggningar | – Produktförpackningar | ||
– Områdets konstruktioner | – Tillfälliga utrymmen, ställningar och skydd som behövs på byggarbetsplatsen | ||
– Röjningar | – Träd, annan växtlighet, jordmån och vattendrag | ||
– Konstruktioner eller byggnader som rivs för ett nybygge | |||
Byggnadsdelar | – Bottenbjälklag | – Grunder | – Separata spikar, skruvar, lim, tätningar, fogningar och andra fästen som inte hör till produkterna |
– Stomme | – Rökventilationskonstruktioner | ||
– Fasader, dörrar och fönster | – Produktförpackningar | ||
– Yttre plan och balkonger | |||
– Takkonstruktioner | |||
Moduler | – Innerväggar (mellanväggar, dörrar, trappor) | – Lister och hörnförstärkningar | |
– Rumsytor (golv, innertak, väggar) med ytbehandling | – Räcken | ||
– Rumsutrustning (fasta inventarier) | – Rumsskyltar | ||
– Rökkanaler och eldstäder | – Separata spikar, skruvar, lim, tätningar, fogningar och andra fästen som inte hör till produkterna | ||
– Produktförpackningar | |||
Installationsteknik | – Värmesystemets huvuddelar | – Sådana installationstekniska delar utanför byggnaden som inte betjänar byggnaden utan byggplatsen (t.ex. områdesbelysning eller elsystem för skyddstak utomhus) | – Datatekniska system |
– Vatten- och avloppssystemets huvuddelar | – System för husautomation | ||
– Ventilationssystemets huvuddelar | – Reservströmssystem | ||
– Kylsystemets huvuddelar | – Separata maskiner och anordningar | ||
– Sprinklersystemets huvuddelar | – Produkters och anordningars förpackningar | ||
– Elsystemets huvuddelar | |||
– Hissar och rulltrappor |