Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

607/2023

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadstekniska och funktionella krav för fjäderfästallar vid byggande som understöds

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 12 § 4 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) samt 13 § 5 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), sådant det lyder i lag 1328/2022:

1 §Tillämpningsområde

Utöver vad som i övrigt anges i bestämmelser om planering och uppförande av byggnader och om byggnaders brandsäkerhet ska denna förordning iakttas i fråga om fjäderfästallar vid sådant nybyggande, sådan utvidgning jämförbar med nybyggande och sådan omfattande grundlig renovering som understöds enligt lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) och lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007).

2 §Definitioner

I denna förordning avses med

1) 

fjäderfä höns och kalkoner som hålls för produktion,

2) 

höns fågel av arten Gallus gallus ,

3) 

värphöns värpmogna höns som hålls för produktion av ägg avsedda som livsmedel,

4) 

moderhöna en höna i föräldraled;

5) 

broiler höns som hålls för köttproduktion,

6) 

kalkon fågel av arten Meleagris gallopavo ssp ,

7) 

djurutrymme den del av ett uppfödningsstall för fjäderfä där djuren hålls,

8) 

hönseri för frigående höns ett för värphöns avsett hönseri som inte är ett burhönseri,

9) 

golvhönseri ett hönseri för frigående höns där hönsen hålls fria på ströbädd eller gallersektion och där hönsen har fri tillgång till ströbad, sittpinnar, värpreden och utfodringsplats,

10) 

hönseri med flervåningssystem ett hönseri för frigående höns där hönsen hålls fria på nätgolv i flera våningar samt ströbädd och där hönsen har fri tillgång till ströbad, sittpinnar, värpreden och utfodringsplats,

11) 

utomhusrastgård ett rastområde med nätinhägnad utomhus där fjäderfä får röra sig fritt,

12) 

värprede ett avskilt, för äggläggning avsett utrymme, vars golvmaterial inte är av rutnät i metall som kan komma i kontakt med hönsen,

13) 

tillgänglig yta ett för värphöns avsett område som är minst 300 millimeter brett och har en lutning på högst 14 procent med minst 450 millimeter fri höjd och till vilken reden inte räknas,

14) 

ppm en ämneskoncentration som miljondel.

3 §Allmänna krav

Vid planering och byggande av fjäderfästallar tillämpas de föreskrifter som ingår i Finlands byggbestämmelsesamling, de krav på hållning av fjäderfä som ingår i djurskyddslagstiftningen, de villkor för stöd som ingår i lagstiftningen för jordbruk och landsbygdsnäringar och miljöförvaltningens miljöskyddskrav med nedan nämnda kompletteringar.

I fråga om brandsäkerhet omfattas fjäderfästallar av bestämmelserna i jord- och skogsbruksministeriets förordning om brandtekniska krav för byggnader som understöds (265/2019). För att vid elavbrott kunna upprätthålla produktionen och fåglarnas välbefinnande ska det finnas ett reservkraftssystem.

Vid grundlig renovering vars kostnad är under 50 procent av kostnaden för en lika stor nybyggnad och vid sådan utvidgning som utgör mindre än 500 kvadratmeter eller under 50 procent av den befintliga byggnadens areal, är det möjligt att göra undantag från denna förordning om inte annat följer av djur- och arbetarskyddsbestämmelserna eller andra bestämmelser.

Om fåglarna utfodras enbart med hjälp av en automatisk utfodringsanordning, ska den vara försedd med larmsystem.

4 §Planering av konstruktioner i djurutrymmen

Konstruktioner och anordningar i djurutrymmen ska planeras så att de är energisnåla och tåliga mot fjäderfähållningens påfrestningar.

Materialet i de invändiga konstruktionerna och anordningarna i djurutrymmen ska vara sådant att risken för att fåglarna ska skada sig är så liten som möjligt. De inre ytorna samt utfodrings- och dricksanordningarna ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras. Vid ytbehandling får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos fjäderfä.

Utfodrings- och dricksanordningarna ska byggas och placeras så att fåglarnas foder och vatten inte kommer åt att bli förorenade.

5 §Dimensionering av djurutrymmen

Av brandsäkerhetsskäl får vägen från djurutrymmet till den närmaste utgångsdörren vara högst 45 meter lång. I ett över 100 kvadratmeter stort djurutrymme ska det finnas minst två dörrar genom vilka fåglarna kan föras ut. Dörröppningen för en utgångsdörr ska ha en bredd på minst 0,9 meter och en höjd på minst 2,0 meter.

Den inre höjden i ett nytt djurutrymme ska vara minst 2,7 meter.

Värpredets längd, bredd och höjd mäts från konstruktionens inre yta.

Den tillgängliga ytan i djurutrymmen för fjäderfä motsvarar den inre ytan i det utrymme där fåglarna kan röra sig fritt. Golvytan i värpreden räknas dock inte som tillgänglig yta.

6 §Hönseri för frigående höns

Hönserier för frigående höns omfattar golvhönserier och hönserier med flervåningssystem. I hönserier för frigående höns med ströbädd eller nätgolv ska värpreden, sittpinnar och övrig inredning byggas och placeras så att foder, vatten eller gödsel inte faller ner på hönsen. Minst en tredjedel av golvytan eller minst 0,025 kvadratmeter per höna ska utgöras av ströbädd. Ströet på ströbädden kan vara t.ex halm, såg- eller kutterspån, barkströ, sand eller torv. Golvets lutning får vara högst 12 procent.

Den största tillåtna djurtätheten är nio värphöns per tillgänglig kvadratmeter nätgolv eller ströbädd. Värpreden räknas inte som tillgänglig yta. Den fria höjden mellan våningsplanen med nätgolv i ett hönseri med flervåningssystem ska vara minst 450 millimeter

Per varje påbörjad grupp på sju värphöns eller per varje påbörjad grupp på fem moderhöns ska det finnas minst ett för en höna avsedd värprede. Värpreden kan vara avsedda för en eller flera hönor. Ett rede som är avsett för en höna ska ha en yta på minst 0,075 kvadratmeter där den kortare sidan är minst 240 millimeter lång. I ett gemensamt rede ska det finnas minst en kvadratmeter golvyta per 120 höns eller moderhöns. Den totala ytan i ett gemensamt rede ska vara minst 0,14 kvadratmeter, den kortare sidan minst 350 millimeter lång och den genomsnittliga höjden minst 350 millimeter, dock genomgående över 200 millimeter.

Fodertråg med rak kant ska ha minst 100 millimeter kant per höna och om runda fodertråg används, ska det finnas minst 40 millimeter ytterkant per höna. Vattentråg med rak kant ska ha minst 25 millimeter kant per höna och om runda vattentråg används, ska det finnas minst 10 millimeter ytterkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.

I ett hönseri för frigående höns ska det finnas sittpinnar för hönsen att sitta på. Längden på sittpinnarna ska vara minst 150 millimeter per höna och mittlinjeavståndet mellan pinnarna minst 300 millimeter.

7 §Utomhusrastgårdar för fjäderfä

Om fjäderfäna har möjlighet till utomhusvistelse, ska rastgården byggas så att det i dåligt väder är möjligt för dem att komma i skydd. Den väg som leder ut från djurutrymmet ska vara trygg för fjäderfä. I värphönserier ska utgångsöppningarna vara jämt placerade och ha en bredd på minst 400 millimeter och en höjd på minst 350 millimeter. Öppningarnas sammanlagda bredd ska vara minst två meter per 1 000 höns.

Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är hållbart och lämpligt för fjäderfä och stängslet ska dimensioneras så att fåglarna inte kan ta sig utanför rastgården.

Rastgårdens yta ska vara minst lika stor som den tillgängliga yta fåglarna har inomhus. Rastgårdens golv ska vara vattengenomtränglig eller täckdikas.

Fåglarnas utfodrings- och dricksplatser ska finnas inomhus eller på någon annan plats där fodret och vattnet kan skyddas mot vilda fåglar, gnagare och andra skadedjur. Utfodrings- och dricksanordningar i rastgårdar ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras.

8 §Uppfödningsstallar för broilrar

Djurtätheten i uppfödningsstallar för broilrar fastställs enligt de allmänna djurskyddsbestämmelserna.

Belysningen ska i minst 80 procent av den tillgängliga ytan i ett sådant stall uppgå till minst 20 lux mätt i ögonhöjd på fåglarna.

Broilrar ska ha kontinuerlig tillgång till dricksvatten. Om vattentråg med rak kant används, ska tråget ha minst 10 millimeter kant per broiler och om runda tråg används, ska det finnas minst 5 millimeter kant per broiler.

Broilrar under sju veckor ska ha minst en vattennippel per 20 fåglar och broilrar över sju veckor minst en vattennippel per 15 fåglar.

Om fodertråg med rak kant används, ska tråget ha minst 30 millimeter kant per broiler och om runda tråg används, ska det finnas minst 20 millimeter kant per broiler. Om tillgången till foder är kontinuerlig, ska kantlängden på ett runt fodertråg vara åtta millimeter per broiler om broilrarna är under sju veckor gamla.

9 §Uppfödningsstallar för kalkoner

Djurutrymmet i ett uppfödningsstall för kalkoner ska dimensioneras så att alla kalkoner har en egen liggplats oberoende av storlek eller ålder.

Kalkonerna ska ha kontinuerlig tillgång till dricksvatten. Om ett runt vattentråg används, ska tråget ha minst 12 millimeter kant per kalkon.

Om ett fodertråg med rak kant används, ska tråget ha minst 50 millimeter kant per kalkon och om runda fodertråg används, ska det finnas minst 30 millimeter kant per kalkon.

10 §Ventilation och inomhusklimat

Ventilationen i djurutrymmen ska planeras utgående från de i tabell 1 i bilagan angivna maximi- och minimivolymerna för ventilation samt tillräcklig ventilation och temperaturen även vid fuktigt och hett väder. Halterna av för djur skadliga gaser och luftföroreningar i djurutrymmet får endast tillfälligt överskrida följande gränsvärden:

1) 

koldioxid 3 000 ppm

2) 

ammoniak i hönserier för frigående höns 18 ppm

3) 

svavelväte 0,5 ppm

4) 

organiskt damm 5 mg/m³.

I uppfödningsstallar för broilrar får ammoniakhalten inte vara mer än 20 ppm mätt i huvudhöjd på broilrarna.

Ventilationen och temperaturen i djurutrymmet ska gå att reglera även under längre kalla perioder. Ventilation ska gå att ordna också i händelse av en störning i ventilationssystemets funktion. Om djurutrymmet är försett med ett elstyrt uppvärmnings- eller ventilationssystem, ska ett larmsystem installeras som varnar fjäderfänas skötare om elavbrott och om för låg eller hög temperatur.

11 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 31 mars 2023.

Denna förordning tillämpas på ansökningar om beviljande av stöd som har blivit anhängiga den 3 april 2023 eller därefter.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadstekniska och funktionella krav för byggande av fjäderfästallar som understöds (533/2012).

Helsingfors den 29 mars 2023

Jord- och skogsbruksministerAntti KurvinenProjektchefMaarit Hellstedt

Bilaga

Tabell 1. Värme- och fuktavgivning från fjäderfä samt ventilationsvolymer i inomhusklimat, för användning när ventilation planeras

Vikt [kg]

Ålder [veckor]

Rekommenderad temperatur
[°C]

Relativ
fuktighet
högst
[%]

Värme-avgivning
[W/fågel]

Fukt-avgivning
[g/h]

Ventila-tion, min. [m 3 /h]

Ventila-tion, max. [m 3 /h]

Höna

≥ 2,0

> 16

18–24

70

10

5

0,5

6,0

Broiler
- " -
- " -
- " -
- " -

1,7
1,0
0,5
0,1
0,05

35 dygn
25 dygn
16 dygn
5 dygn
1 dygn

21
23
27
31
34

70
70
70
70
70

10
10
5
1

5
5
2,5
1

0,8
0,5
0,3
0,1

5,0
3,0
2,5
0,5

Kalkon

≥ 10
< 10

> 5
≤ 5

16
25

75
75

60
20

40
15

4,0
2,0

40
20

Till början av sidan