128/2023

Denna förordning innehåller bestämmelser om genomförande av ersättning för ickeproduktiva investeringar ( investeringsersättning ) som avses i artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013. Investeringsersättningen utgör en del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 som godkänts av Europeiska kommissionen. Investeringsersättning kan beviljas och betalas under den tid som den strategiska planen är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

I denna förordning avses med

Investeringsersättning kan beviljas för sådan anläggning av våtmark, kedjor av små våtmarker, fåror i två nivåer, översvämningsområden och översvämningsplatåer av våtmarkstyp och sådant återställande av naturtillståndet i vattenfåror som utförs i enlighet med principerna om naturenlig vattenbyggnad. Investeringsersättning kan också beviljas för omvandling av odlade torvåkrar till våtmark eller områden som påminner om kärr. Ovannämnda torvåkrar ska vara ersättningsberättigande areal enligt 14 § i statsrådets förordning om allmänna förutsättningar för beviljande av vissa arealbaserade stöd för jordbruket (77/2023). Icke-ersättningsberättigande kantområden som är ändamålsenliga med tanke på höjningen av vattenytan och som ändras från torvåkerareal till våtmark eller områden som påminner om kärr kan godkännas som ersättningsberättigande.

Investeringsersättning beviljas inte för investeringsprojekt med den huvudsakliga avsikten att

Våtmarker och översvämningsområden som är föremål för investeringsersättning ska anläggas på naturligt lämpliga platser på åkrar, åkerkanter, skogsmarker eller impediment där över tio procent av våtmarkens eller översvämningsområdets ovanförliggande avrinningsområde utgörs av åker. Våtmarkerna och översvämningsområdena ska dessutom anläggas så att de så effektivt som möjligt binder de fasta partiklar och näringsämnen som forslas från avrinningsområdet och att de skapar mångsidiga livsmiljöer.

Med avvikelse från 1 mom. får åkern på ett avrinningsområde ovanför en våtmark som främjar naturens mångfald, en fåra i två nivåer, översvämningsplatåer, en torvåker som anläggs för att bekämpa klimatförändringen och fåror som ska restaureras vara mindre än tio procent.

En i 1 mom. avsedd våtmark ska anläggas genom uppdämning, om detta är möjligt. I våtmarker som anläggs på åkrar ska sådan åkerjord vars bördighetsklass för fosfor är god, hög eller mycket hög avlägsnas på det område som varaktigt kommer att vara täckt av vatten. Det ovan nämnda avlägsnandet gäller dock inte torvåkrar. Denna åtgärd får inte medföra väsentlig olägenhet för dräneringen av åkrar som odlas utanför våtmarksområdet, för vattentillgången på det nedanförliggande området eller för annan markanvändning. Våtmarken ska anläggas så att ett vattenområde som sedimenterar fasta partiklar kan tömmas på det slam som samlats där. Vid spridningen av slam som avlägsnas från våtmarken ska slammets stora fosforbindningsförmåga beaktas när beslut fattas om slammängd och spridningsplats. Ett våtmarksprojekt kan också förenas med sedimentering av fosfor med olika kemiska ämnen.

I ett våtmarksprojekt som gäller torvåkrar ska objektets vattenhushållning ändras så att grundvattennivån permanent stiger till en nivå som effektivt förhindrar nedbrytningen av torv.

Till ett våtmarksprojekt får också räknas områden som behövs för skötseln av det. Stränder och vattenfåror i våtmarken får skyddas genom odling av gräs, stenläggning eller planteringar.

Det ska föras bok över de åtgärder som vidtas under våtmarksprojektet.

När ett våtmarksprojekt har slutförts är den areal som är föremål för investeringsersättning inte längre sådan jordbruksmark som avses i 2 § 4 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022).

Arealen för den i 4 § 1 mom. avsedda våtmark som är föremål för investeringsersättning och som ska anläggas, inklusive översvämningsområden, ska utgöra minst en procent av det ovanförliggande avrinningsområdets areal. Våtmarker i det ovanförliggande avrinningsområdet som anläggs samtidigt eller redan befintliga våtmarker får inräknas i den minimiareal som nämns ovan. Till den totala arealen för våtmarksprojektet räknas förutom vatten- och översvämningsområden dessutom vallar och de kantområden som behövs med tanke på skötseln.

Arealen av ett våtmarksprojekt som är föremål för investeringsersättning får vara mindre än den areal som avses i 4 § 1 mom. och 5 §, om

Naturtillståndet i vattenfåror som är föremål för investeringsersättning får återställas genom att

En i 1 mom. avsedd vattenfåra ska restaureras i enlighet med principerna för naturenligt byggande i vattendrag. Restaureringsprojektet för en vattenfåra ska omfatta tillräckligt stora kantområden med tanke på skötseln av fåran.

För ett investeringsprojekt som är föremål för investeringsersättning ska det utarbetas en adekvat plan som stöder det vattenskydd som är projektets huvudsakliga mål, främjandet av naturens mångfald eller stävjandet av klimatförändringen. Planen ska innehålla

En plan för anläggning av våtmark ska dessutom innehålla utredning om

Kostnaderna för en åtgärd som ingår i ett investeringsprojekt kan ersättas, om åtgärden är motiverad för att målen för projektet ska uppnås. Även skäliga planeringskostnader kan ersättas. Om användningen av området ger ekonomisk vinst i form av skörd eller annat utnyttjande, ska denna vinst, med undantag av vinst från skogsbruk, beaktas som en faktor som minskar ersättningen.

För anläggning av våtmark kan ersättning beviljas förutom för de kostnader som avses i 1 mom. också för behövliga och skäliga kostnader som föranleds av

De kostnader som ersätts ska vara betalda av den som ansöker om ersättning samt vara slutliga, skäliga och verifierbara. En kostnad är slutlig, om den som ansöker om ersättning inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på basis av den.

Kostnaderna ersätts till högst de maximibelopp som anges i bilagan till denna förordning. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock när det gäller enstaka åtgärder avvika från maximibeloppen. Förutsättningarna är att

Arbete som utförs utan vederlag till förmån för ett investeringsprojekt kan godkännas som en sådan kostnad som ersätts.

Investeringsersättning beviljas inte för

Investeringsersättning beviljas inte för åtgärder för vilka det redan betalas något annat stöd i enlighet med ett av Europeiska unionen finansierat eller nationellt stödsystem eller för inkomstbortfall på grund av ett investeringsprojekt.

Investeringsersättning betalas enligt de godkända faktiska kostnaderna till högst följande belopp

Investeringsersättning för fåror som ska restaureras och för fåror i två nivåer betalas enligt de godkända faktiska kostnaderna till ett belopp av högst 21 euro per meter.

Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer de kostnader som angetts i ansökan och fastställer genom sitt beslut maximibeloppet av investeringsersättning för varje enskilt investeringsprojekt.

Vid valet av objekt som finansieras med investeringsersättning används urvalskriterier med hjälp av vilka investeringsprojektets betydelse för miljön bedöms. När ett investeringsprojekts betydelse för miljön bedöms i samband med beviljande av investeringsersättning beaktas

Ett investeringsprojekt får inte inledas förrän närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om beviljande av ersättning. Projektet ska genomföras inom två år från det att beslut om beviljande av ersättning har fattats. Av särskilda skäl kan närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja högst två års tilläggstid för genomförande av projektet.

När investeringsprojektet är slutfört, men senast året efter det år då projektet slutförts, ska den som genomfört projektet ingå ett i 48 § i statsrådets förordning om miljöstöd (78/2023) avsett avtal om skötsel av området.

Om ersättningsmottagaren efter det att investeringsprojektet inletts avviker på ett betydande sätt från den plan och de planerade åtgärder som har godkänts genom beslutet om ersättning, ska denne ansöka om ändring av ersättningsbeslutet. Kostnaderna för projektet kan godkännas som ersättningsberättigade bara om ansökan om ändring lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen innan kostnaderna för ändringen uppstår. Bara om det finns en särskilt grundad anledning kan ersättningsbeslutet ändras så att en ökning av kostnaderna för projektet kan godkännas.

Om finansieringen genomförs på ett sätt som avviker från ersättningsbeslutet eller om annan offentlig finansiering som inte omfattas av ersättningsbeslutet fås för investeringsprojektet, ska ändring sökas i ersättningsbeslutet till den del det gäller finansieringen.

Ersättning betalas ut i poster utifrån de faktiska kostnaderna på särskild ansökan. Utbetalningen förutsätter att den åtgärd som föranleder den ersättningsberättigade kostnaden har genomförts och att kostnaden har betalats. Alla betalningar som investeringen eller åtgärden föranleder ska vara gjorda innan ansökan om den sista ersättningsposten görs och projektet ska vara klart.

Utbetalningen av ersättning förutsätter att det finns en specificerad faktura över de kostnader som ersätts och ett verifikat över att fakturan har betalats eller, om betalningen inte grundar sig på faktura, ett specificerat kvitto. Varje offentlig eller annan upphandling ska framgå i detalj av betalningshandlingarna. Ersättningen betalas inte ut förrän utgiften har registrerats i bokföringen eller, när det gäller en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig, i anteckningarna.

Denna förordning träder i kraft den 31 januari 2023.