388/2020

Helsingfors den 27 maj 2020.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om växtsortlistan

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 6 och 8 § i utsädeslagen (600/2019):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande av för produktion av jordbruks- och trädgårdsväxter avsedda sorter av stråsäd, foder- och vallväxter, betor, olje- och spånadsväxter, potatis samt köksväxter för upptagande i växtsortlistan, om förutsättningarna för godkännande samt om förfaranden som ska iakttas. Denna förordning innehåller dessutom bestämmelser om uppgifter som ska publiceras i växtsortlistan och om upprätthållande av sorter.

I bilaga 1 till denna förordning uppräknas de växtarter över vilkas sorter nationell växtsortlistan förs. I köksväxter upptagandet av sorten i Europeiska unionens (EU) gemensamma sortlista motsvarar upptagandet i den nationella växtsortlistan.

2 kap.

Undersökning av sortkännetecken och sortens odlingsvärde

2 §
Särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet

En sort anses vara:

1) särskiljbar från andra sorter, oberoende av om sorten har upptäckts i naturen eller förädlats, om den på basis av ett eller flera för sorten utmärkande viktiga kännetecknen klart kan särskiljas från andra sorter av samma art som är kända i medlemsstaterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i tredje land. Sortens kännetecken ska vara sådana att det utgående från dem är möjligt att identifiera sorten exakt och skilja den från andra sorter,

2) stabil, om de väsentliga kännetecknen enligt sortbeskrivningen är stabila och oföränderliga när sorten odlas eller uppförökas i flera generationer eller till slutet av den reproduktionscykel som förädlaren har avsett,

3) tillräckligt enhetlig, om de växter som utgör sortens växtbestånd, med mycket få avvikelser, är genetiskt identifierbara och sinsemellan lika vad de yttre kännetecknen beträffar.

Som sorter vilka är kända i sådana situationer som avses ovan i 1 mom. 1 punkten betraktas i medlemsstaterna inom EES alla de sorter som när en ansökan om godkännande av en ny växtsort har lämnats in för behandling

a) har nämnts i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter eller grönsaksväxter; eller

b) har godkänts eller för vilken det ansökts om godkännande i Finland eller någon annan medlemsstat inom EES för certifiering och marknadsföring eller för användning som standardutsäde av grönsaksväxter.

Sorten anses dock inte vara känd, om de ovannämnda förutsättningarna inte längre gäller i alla medlemsstater inom EES när beslutet om godkännande av den nya sorten fattas.

En sort anses vara särskiljbar, stabil och enhetlig om den vid en sortundersökning uppfyller kriterierna i de provningsriktlinjer som Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) utfärdat för arten (bilaga 2) eller om dessa saknas kriterierna i de provningsriktlinjer som den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) utfärdat för arten (bilaga 3).

Om de provningsriktlinjer som CPVO utfärdat för arten tillämpas vid en sortundersökning, ska det hänvisas till alla sortegenskaper. Om de provningsriktlinjer som UPOV utfärdat för arten tillämpas vid en sortundersökning, ska det hänvisas till åtminstone de egenskaper som märkts med en asterisk (*) i kraven. Man kan låta bli att hänvisa till sortegenskaperna, om observationen av en egenskap omöjliggörs genom att en annan egenskap uttrycks eller om de miljöförhållanden under vilka undersökningen utförs hindrar att en egenskap uttrycks. Om CPVO:s eller UPOV:s provningsriktlinjer saknas, tillämpas gällande nationella bestämmelser på arten.

3 §
Sortens odlingsvärde

En sorts odlings- eller bruksvärde ska anses vara tillfredsställande, om sorten och dess odlingsegenskaper eller skördens bruksegenskaper bedömda i sin helhet och jämfört med andra sorter som godkänts för växtsortlistan innebär en klar förbättring av sorturvalet. Om några av sortens egenskaper är utmärkta kan man bortse från svagheter i vissa egenskaper vid bedömningen.

4 §
Undersökning av sortkännetecken

Vid sortundersökning utreds sortens särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet. Undersökningen görs utgående från växtmaterial som den sökande har tillhandahållit. Utgående från undersökningen uppgörs en sortbeskrivning som ska beskriva sorten sådan som dess kännetecken framgår av de generationer av utsäde som marknadsförs.

I fråga om hybridsorter ska sortundersökning göras också beträffande de föräldralinjer som används till framställning av utsäde för certifiering. Detta gäller ej utsäde av sockerbeta.

5 §
Undersökning av sortens odlingsvärde

I odlingsvärdesförsök utreds sortens odlings- och bruksvärde. Försöken ska utföras så att åtminstone följande egenskaper kan utredas:

1) avkastningsförmåga,

2) sjukdomsresistens,

3) reaktioner på miljöfaktorer,

4) kvalitetsegenskaper,

5) alternativitet om både vår- och höstformer av en växt finns, samt

6) beträffande gräsväxter också produktionsrytmen.

Varje sort ska ingå i försöken i åtminstone två år. Beträffande mångåriga växter ska försöken dock fortgå till dess alla egenskaper som undersöks har noterats åtminstone en gång. Det är möjligt att en sort undersöks bara delvis eller inte alls undersöks, om den redan har genomgått officiella odlingsvärdesförsök i växt- och klimatförhållanden som motsvarar de finländska förhållandena eller om motsvarande försök med sorten samtidigt utförs i någon annan medlemsstat inom EES.

Resultaten från odlingsvärdesförsök får publiceras bara i form av sammandrag. De undersökningsmetoder som har använts ska anges i samband med undersökningsresultaten. Förädlaren kan förbjuda att uppgifter om hans sort publiceras, om sorten inte godkänns för införande i växtsortlistan.

6 §
Förfaranden i anslutning till sortundersökningar

För godkännande för upptagande i växtsortlistan ska en sorts kännetecken och odlingsvärde klarläggas i officiella undersökningar där det ingår ett tillräckligt antal motsvarande sorter som är kända i medlemsstaterna inom EES och i tredje land.

Om förädlaren har uppgett att en vall- och foderväxtsort inte är avsedd att odlas som foderväxt, ska undersökning av odlingsvärdet inte krävas. Undersökningsresultat beträffande övervintrande vallväxtsorters övervintringsegenskaper i Finland eller under förhållanden som motsvarar växtförhållandena i Finland ska dock visas.

Undersökning av odlingsvärdet ska inte heller krävas, om utsäde av en sort är avsett att framställas för marknadsföring i någon annan medlemsstat inom EES som har godkänt sorten med beaktande av dess odlingsvärde.

Om det för undersökningen av hybridsorter eller syntetiska sorter är nödvändigt att deras nedärvning eller föräldralinjer undersöks, ska undersökningsresultaten och beskrivningarna av föräldralinjerna behandlas konfidentiellt, om förädlaren begär detta.

3 kap.

Växtsortlistan

7 §
Ansökan om att en sort upptas i växtsortlistan

Ansökan om upptagande i växtsortlistan görs skriftligen och riktas till Livsmedelsverket. Om sökanden önskar kan ett ansökningsförfarande i två steg tillämpas, där ansökan om inledande av registreringen i växtsortlistan lämnas innan resultaten från sortens odlingsvärdesförsök är klara. Växtsortsnämnden bedömer och avgör om sorten ska godkännas för växtsortlistan först när sökanden efter att försöksresultaten är klara har lämnat Livsmedelsverket en ansökan om slutförande av registreringen i växtsortlistan. Vid ett ansökningsförfarande i två steg registreras datumet för den första ansökningen som ansökningsdag för sorten i växtsortlistan.

I ansökan ska åtminstone följande uppgifter ingå:

1) sökandens namn, hemort och adress samt ett eventuellt ombuds namn, hemort och adress,

2) sökandens rätt till sorten,

3) sortens kännetecken och särskiljbarhet från andra sorter,

4) uppgifter om de undersökningar och försök som har utförts med sorten,

5) det namn som är avsett att användas för sorten och den beteckning som har använts i fråga om förädlingsprodukten,

6) namnet på den som svarar för att sorten upprätthålls, om det är någon annan än sökanden,

7) om det för sorten i fråga i någon annan medlemsstat inom EES har ansökts om godkännande för växtsortslistan eller växtförädlarrätt, medlemsstatens namn och beslut som gäller ansökan. I sådana fall dessutom det föreslagna sortnamnet och beslutet,

8) om det är fråga om en genetiskt modifierad sort.

8 §
Godkännandet av en sort för upptagande i växtsortlistan

Efter det att växtsortsnämnden har kontrollerat att resultaten från de undersökningar som avses i 4 och 5 § är tillgängliga, ska den avgöra om sorten i ansökan uppfyller kraven för godkännande för växtsortlistan.

När nämnden godkänner en sort för upptagande i växtsortlistan fastställer den det namn som ska användas för sorten med hänsyn till vad som i 24 § lagen om växtförädlarrätt (1279/2009) bestäms om godkännande av sortnamn. Genom sitt beslut fastställer nämnden också sortbeskrivningen och det utlåtande om sortens odlingsegenskaper som Naturresursinstitutet gett och som godkännandet av sorten baserar sig på.

Vid godkännandet av sorter från andra medlemsstater inom EES ska samma krav tillämpas som vid godkännandet av inhemska sorter.

9 §
Införande av uppgifter i växtsortlistan

Om utsäde och förökningsmaterial av en sort marknadsförs också i någon annan stat under ett annat namn än det som växtsortsnämnden har fastställt, ska också detta namn uppges i växtsortlistan.

I växtsortlistan ska namnet på den som upprätthåller sorten uppges. Om flera aktörer ansvarar för upprätthållandet av en sort, är det inte nödvändigt att publicera namnen. Om namnen inte publiceras ska Livsmedelsverket föra en offentlig förteckning över de aktörer som ansvarar för upprätthållandet av sorten.

Genetiskt modifierade sorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska tydligt märkas som sådana i växtsortlistan. En genetiskt modifierad sort som införs i sortlistan ska uppfylla kraven i 10 § i utsädeslagen. De som marknadsför utsäde av en genetiskt modifierad sort ska i marknadsföringen av sorten tydligt ange att sorten är genetiskt modifierad.

Ursprungssorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska tydligt märkas som sådana i växtsortlistan.

10 §
Information om växtsortlistan

Livsmedelsverket ska utan dröjsmål informera de andra medlemsstaterna inom EES och kommissionen om ansökningar om godkännande av sorter för upptagande i växtsortlistan, återtagande av ansökningar, sorter som godkänts och ändringar som gjorts i växtsortlistan.

11 §
Strykande av sorter i växtsortlistan

En sort ska strykas ur växtsortlistan, om godkännandet av sorten återkallas i enlighet med 9 § i utsädeslagen eller när godkännandets giltighetstid har löpt ut.

Sorten får dock certifieras och marknadsföras i två år efter det att godkännandets giltighetstid har löpt ut. Tiden räknas från den 30 juni det år då växtsortlistan publicerades. I fråga om höstsorter räknas tiden från och med den 31 oktober det år då växtsortlistan publicerades.

Om strykningen av sorten ur växtsortlistan sker på begäran av sortägaren, ska i följande växtsortlista för sortens vidkommande införas anteckningen "sortägaren har strukit sorten ur växtsortlistan".

4 kap.

Upprätthållande av sorter

12 §
Upprätthållande av godkända sorter

Upprätthållandet av sorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska ha ordnats i enlighet med ett ändamålsenligt program för upprätthållande som överenskoms med Livsmedelsverket.

Den som ansvarar för upprätthållandet av en sort ska föra ett register där det är möjligt att kontrollera situationen beträffande upprätthållandet. Registret ska omfatta alla generationer av sorten som föregår basutsäde eller förökningsmaterialet. Upprätthållandet ska kunna övervakas med hjälp av de anteckningar som upprätthållaren gör.

Livsmedelsverket kan ålägga den som ansvarar för upprätthållandet att sända prov på sorten eller själv ta prov. Sortägaren är skyldig att betala kostnaderna för kontroll av upprätthållandet av sorten.

Om en sort upprätthålls i en annan medlemsstat inom EES, kan Livsmedelsverket be den behöriga myndigheten i denna stat om hjälp vid kontrollen av en omständighet som gäller upprätthållande av sorten. Livsmedelsverket ger administrativ hjälp vid kontrollen av att en sort upprätthålls, om den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat inom EES begär detta.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

13 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 31 maj 2020.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista för växtsorter (51/04).

Rådets direktiv 2002/53/EG (32002L0053); L 193, 20.7.2002, s. 1
Rådets direktiv 2002/55/EG (32002L0055) ; L 193, 20.7.2002, s.33
Kommissionens direktiv 2003/90/EG (32003L0090); L 254, 8.10.2003, s.7
Kommissionens direktiv 2003/91/EG (32003L0091); L 254 8.10.2003, s.11

Helsingfors den 27 maj 2020.

Jord- och skogsbruksminister
Jari Leppä

Specialsakkunnig
Kati Lassi

Bilaga 1

Förteckning över växtarter vilkas sorter växtsortlistan förs

Standardnamn Vetenskapligt namn
 1. Stråsädd:
Havre Avena sativa L.
Naken havre Avena nuda L.
Korn Hordeum vulgare L.
Råg Secale cereale L.
Vete Triticum aestivum L.
Rågvete xTriticosecale Wittm. ex A. Camus
Bovete Fagopyrum esculentum Moench
Speltvete Triticum spelta L.
 2. Baljväxter
Ärt Pisum sativum L.
Bondböna Vicia faba L.
Fodervicker Vicia sativa L.
Luddvicker Vicia villosa Roth.
Lupin Lupinus L.
Getruta Galega L.
 3. Gräsväxter
Timotej Phleum pratense L.
Hundäxing Dactylis glomerata L.
Engelskt rajgräs Lolium perenne L.
Westerwoldiskt rajgräs
Italienskt rajgräs Lolium multiflorum L.
Ängssvingel Festuca pratensis L.
Rödsvingel Festuca rubra L.
Ängsgröe Poa pratensis L.
Rödven Agrostis capillaris L.
Rödklöver Trifolium pratense L.
Vitklöver Trifolium repens L.
Blålusern Medicago sativa L.
Foderlosta Bromus inermis L.
Rörsvingel Festuca arundinacea L.
Rörflen Phalaris arundinacea L.
Fjällgröe Poa alpina L.
Alsikeglöver Trifolium hybridum L.
Fårsvingel Festuca ovina L.
Festulolium Festuca pratensis Hudson * Lolium multiflorum L.
 4. Olje- och spånadsväxter
Raps Brassica napus L. var. oleifera
Rybs Brassica rapa L. var. oleifera
Lin Linum usitatissimum L.
Svartsenap Brassica nigra (L.) Koch
Gulsenap Sinapis alba L.
Sareptansenap Brassica juncea (L.) Czern.
Kummin Carum carvi L.
Solros Helianthus annuus L.
Hampa Cannabis sativa L.
Vallmo Papaver somniferum L.
Oljedådra Camelina sativa (L.) Crantz
Standardnamn Vetenskapligt namn
 5. Potatis Solanum tuberosum L.
 6. Beta
Sockerbeta Beta vulgaris L.
Foderbeta Beta vulgaris L.

Bilaga 2

Förteckning över de arter som ska överensstämma med Gemenskapens växtsortsmyndighets (CPVO) provningsprotokoll

Lantbruksväxter

Vetenskapligt namn Standardnamn CPVO:s protokoll
Festuca arundinacea Schreb. Rörsvingel TP 39/1, 1.10.2015
Festuca filiformis Pourr. Finsvingel TP 67/1, 23.6.2011
Festuca ovina L. Fårsvingel TP 67/1, 23.6.2011
Festuca pratensis Huds. Ängssvingel TP 39/1, 1.10.2015
Festuca rubra L. Rödsvingel TP 67/1, 23.6.2011
Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Hårdsvingel TP 67/1, 23.6.2011
Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs TP 4/2, 19.3.2019
Lolium perenne L. Engelskt rajgräs TP 4/2, 19.3.2019
Lolium x hybridum Hausskn. Hybridrajgräs TP 4/2, 19.3.2019
Pisum sativum L. (partim) Ärt TP 7/2 Rev. 2, 15.3.2017
Poa pratensis L. Ängsgröe TP 33/1, 15.3.2017
Vicia faba L. Bondböna TP 8/1, 19.3.2019
Vicia sativa L. Fodervicker TP 32/1, 19.4.2016
Brassica napusL. var. napobrassica (L.) Rchb Kålrot TP 89/1 11.3.2015
Raphanus sativus L. var.oleiformisPers. Oljerättika TP 178/1, 15.3.2017
Brassica napus L. (partim) Raps TP 36/2, 16.11.2011
Cannabis sativa L. Hampa TP 276/1, Partial rev., 21.3.2018
Glycine max (L.) Merr. Sojaböna TP 80/1, 15.3.2017
Gossypiums pp. Bomull TP 88/1, 19.4.2016
Helianthus annuus L. Solros TP 81/1, 31.10.2002
Linum usitatissimum L. Lin TP 57/2, 19.3.2014
Sinapis alba L. Vitsenap TP 179/1, 15.3.2017
Avena nuda L. Naken havre TP 20/2, 1.10.2015
Avena sativaL. (myös A. byzantina K. Koch) Havre och rödhavre TP 20/2, 1.10.2015
Hordeum vulgare L. Korn TP 19/5, 19.3.2019
Oryza sativa L. Ris TP 16/3, 1.10.2015
Secale cereale L. Råg TP 58/1, 31.10.2002
Sorghum bicolor (L.) Moench Durra/Sorghum TP 122/1, 19.3.2019
Sorghum sudanense (Piper) Stapf. Sudangräs TP 122/1, 19.3.2019
Sorghum bicolor (L.) Moenchx Sorghum su­ danense (Piper) Stapf Hybrider som uppkommit genom korsning av Sorghum bicolor- och Sorghum sudanense TP 122/1, 19.3.2019
xTriticosecale Wittm. ex A. Camus Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Triticummed en art av släktet Secale TP 121/2 rev.1, 16.2.2011
Triticum aestivum L. Vete TP 3/5, 19.3.2019
Triticum durum Desf. Durumvete TP 120/3, 19.3.2014
Zea mays L. (partim) Majs TP 2/3, 11.3.2010
Solanum tuberosum L. Potatis TP 23/3, 15.3.2017

Köksväxter

Vetenskapligt namn Standardnamn CPVO:s protokoll
Allium cepa L. (Cepa gruppen) Lök TP 46/2, 1.4.2009
Allium cepa L. (Aggregatum gruppen) Schalottenlök TP 46/2, 1.4.2009
Allium fistulosum L. Piplök TP 161/1, 11.3.2010
Allium porrum L. Purjolök TP 85/2, 1.4.2009
Allium sativum L. Vitlök TP 162/1, 25.3.2004
Allium schoenopraesum L. Gräslök TP 198/2, 11.3.2015
Apium graveolens L. Selleri TP 82/1, 13.3.2008
Apium graveolens L. Rotselleri TP 74/1, 13.3.2008
Asparagus officinalis L. Sparris TP 130/2, 16.2.2011
Beta vulgaris L. Rödbeta, inklusiveCheltenhambeta TP 60/1, 1.4.2009
Beta vulgaris L. Mangold TP 106/1, 11.3.2015
Brassica oleracea Foderkål TP 90/1, 16.2.2011
Brassica oleracea L. Blomkål TP 45/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L. Vinterbroccoli eller broccoli TP 151/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L. Brysselkål TP 54/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L. Kålrabbi TP 65/1 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L. Savojkål, vitkål och rödkål TP 48/3 Rev., 15.3.2017
Brassica rapa L. Kinesisk kål TP 105/1, 13.3.2008
Capsicum annuum L. Chilipeppar eller paprika TP 76/2 Rev., 15.3.2017
Cichorium endivia L. Frisesallat och escarolesallat TP 118/3, 19.3.2014
Cichorium intybus L. Industricikoria TP 172/2, 1.12.2005
Cichorium intybus L. Storbladig cikoria TP 154/1, Rev., 19.3.2019
Cichorium intybus L. Cikorisallat TP 173/1, 25.3.2004
Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum.et Nakai Vattenmeloner TP 142/2, 19.3.2014
Cucumis melo L. Melon TP 104/2, 21.3.2007
Cucumis sativus L. Slanggurka och druvgurka TP 61/2, Rev. 2., 19.3.2019
Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa TP 155/1, 11.3.2015
Cucurbita pepo L. Pumpa TP 119/1 Rev., 19.3.2014
Cynara cardunculus L. Kronärtskocka och kardon TP 184/2, 27.2.2013
Daucus carota L. Morot och fodermorot TP 49/3, 13.3.2008
Foeniculum vulgare Mill. Fänkål TP 183/1, 25.3.2004
Lactuca sativa L. Trädgårdssallat TP 13/6 Rev. 15.2.2019
Solanum lycopersicum L. Tomat TP 44/4 Rev. 3, 21.3.2018
Petroselinum crispum (Mill.)Nyman ex A. W. Hill Persilja TP 136/1, 21.3.2007
Phaseolus coccineus L. Rosenböna TP 9/1, 21.3.2007
Phaseolus vulgaris L. Buskböna och störböna TP 12/4, 27.2.2013
Pisum sativum L. (partim) Märgärt, spritärt och sockerärt TP 7/2 Rev. 2, 15.3.2017
Raphanus sativus L. Rädisa, rättika TP 64/2 Rev., 11.3.2015
Rheum rhabarbarum L. Rabarber TP 62/1, 19.4.2016
Scorzonera hispanica L. Svartrot TP 116/1, 11.3.2015
Solanum melongena L. Aubergine/Äggplanta TP 117/1, 13.3.2008
Spinacia oleracea L. Spenat TP 55/5 Rev. 2, 15.3.2017
Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat TP 75/2, 21.3.2007
Vicia faba L. (partim) Bondböna TP Härkäpapu/1, 25.3.2004
Zea mays L. (partim) Sockermajs och popmajs TP 2/3, 11.3.2010
Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner;Solanum lycopersicum L. x Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner;Solanum lycopersicum L.x Solanum peruvianum (L.) Mill.;Solanum lycopersicum L. xSolanum cheesmaniae (L. Ridley) Fosberg; Solanum pimpinellifolium L.x Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner Tomatjordstammar TP 294/1 Rev. 3, 21.3.2018
Cucurbita maxima Duchesnex Cucurbita moschata Duchesne Arthybrider av Cucurbita maxima Duch. x Cucurbita moschata Duch.som andvänds som grundstammar TP 311/1, 15.3.2017

Dessa protokoll finns på CPVOs webbplats (www.cpvo.europa.eu).

Bilaga 3

Förteckning över de arter som ska överensstämma UPOVs provningsprotokoll

Lantbruksväxter

Vetenskapligt namn Standardnamn UPOV:s protokoll
Beta vulgaris L. Foderbeta TG/150/3, 4.11.1994
Agrostis canina L. Brunven TG/30/6, 12.10.1990
Agrostis gigantea Roth Storven TG/30/6, 12.10.1990
Agrostis stolonifera L. Krypven TG/30/6, 12.10.1990
Agrostis capillaris L. Rödven TG/30/6, 12.10.1990
Bromus catharticus Vahl Plattlosta TG/180/3, 4.4.2001
Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs TG/180/3, 4.4.2001
Dactylis glomerata L. Hundäxing TG/31/8, 17.4.2002
xFestulolium Asch. et Graebn. Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium TG/243/1, 9.4.2008
Phleum nodosum L. Vildtimotej TG/34/6, 7.11.1984
Phleum pratense L. Timotej TG/34/6, 7.11.1984
Lotus corniculatus L. Käringtand TG 193/1, 9.4.2008
Lupinus albus L. Vitlupin TG/66/4, 31.3.2004
Lupinus angustifolius L. Blålupin TG/66/4, 31.3.2004
Lupinus luteus L. Gullupin TG/66/4, 31.3.2004
Medicago doliata Carmign. Pigglusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago italica (Mill.) Fiori Skivlusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago littoralis Rohde ex Loisel. Mattlusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago lupulina L. Humlelusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago murex Willd. Klotlusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago polymorpha L. Tagglusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago rugosa Desr. Rynklusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago sativa L. Blålusern TG/6/5, 6.4.2005
Medicago scutellata (L.) Mill. Snäcklusern TG 228/1. 5.4.2006
Medicago truncatula Gaertn. Tornlusern TG 228/1, 5.4.2006
Medicago x varia T. Martyn Lusern TG 6/5, 6.4.2005
Trifolium pratense L. Rödklöver TG/5/7, 4.4.2001
Trifolium repens L. Vitklöver TG/38/7, 9.4.2003
Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört TG/319/1, 5.4.2014
Arachis hypogaea L. Jordnöt TG/93/4, 9.4.2014
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs TG/185/3, 17.4.2002
Carthamus tinctorius L. Safflor TG/134/3, 12.10.1990
Papaver somniferum L. Vallmo TG/166/4, 9.4.2014

Köksväxter

Vetenskapligt namn Standardnamn UPOV:s protokoll
Brassica rapa L. Rova TG/37/10, 4.4.2001

Dessa riktlinjer finns på UPOVs webbplats (www.upov.int).

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.