778/2019

Helsingfors den 19 juni 2019

Lag om ändring av utsökningsbalken

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 26 § 2 mom., 11 kap. 2 § 3 mom. och 12 kap. 2 §, av dem 11 kap. 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 864/2017 och 12 kap. 2 § sådan den lyder i lag 521/2009,

ändras 1 kap. 7, 8, 11–14, 24 och 25 §, det inledande stycket i 26 § 1 mom., 27 § 2 mom., det inledande stycket i 31 § 1 mom. samt 35 §, 2 kap. 28 § 1 mom., 3 kap. 1 §, 2 § 2 mom., 7 § 1 mom., 8 § 1 mom., 11 och 13–15 §, 19 § 2 mom., 33 §, 40 § 3 mom., 64 § 2 mom., 69 § och 108 § 2 mom., 4 kap. 83 § 2 mom., rubriken för 10 kap. samt 11 kap. 3 § 1 mom., 4, 10, 11 och 18 § samt 20 § 2 mom.,

av dem 1 kap. 11, 14 och 24 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 521/2009, 1 kap. 12 och 25 §, 27 § 2 mom. och 35 §, 3 kap. 64 § 2 mom. och 69 § samt 11 kap. 18 § och 20 § 2 mom. sådana de lyder i lag 521/2009, 3 kap. 1 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 323/2016 och 3 kap. 11 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 521/2009 och 323/2016, samt

fogas till 1 kap. nya 2 a, 2 b och 12 a §, till 3 kap. nya 14 a och 15 a §, till 10 kap. en ny 27 § och till 11 kap. en ny 2 a § som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

2 a §
Omfattande verkställighet, basverkställighet och specialverkställighet

Verkställigheten indelas i omfattande verkställighet, basverkställighet och specialverkställighet.

Vid omfattande verkställighet och specialverkställighet kan alla skyldigheter och säkringsåtgärder som avses i 1 och 2 § verkställas.

Basverkställighet är sådan verkställighet av en betalningsskyldighet i pengar som sker med hjälp av teknisk anslutning i det utsökningsregister och det informationssystem för utsökningen som avses i 24 § eller på något annat sätt med elektroniska metoder i sådana fall där behandlingen av en gäldenärs utsökningsärende inte förutsätter ett personligt sammanträffande med gäldenären. Vid basverkställighet kan gäldenären vara en fysisk person som inte är näringsidkare. Vid basverkställighet kan man

1) utmäta sådana inkomster och sådan egendom som inte behöver förvandlas till pengar,

2) utföra i 3 kap. 18 och 19 § avsedda interimistiska åtgärder,

3) göra en utsökningsutredning i ett enkelt ärende på det sätt som föreskrivs i 3 kap. 60 § 3 mom, 

4) utfärda ett i 3 kap. 95 § avsett intyg över hinder, om det har utfärdats ett sådant intyg i fråga om gäldenären vid omfattande verkställighet eller specialverkställighet under det senaste året,

5) utfärda ett i 3 kap. 107 § avsett intyg över hinder,

6) på begäran ge gäldenären betalningstid på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 6 §,

7) begränsa eller skjuta upp utmätning av lön på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 51 och 51 a §,

8) avbryta utmätningen för viss tid på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 52 §,

9) fastställa en betalningsplan för gäldenären på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 59 §,

10) förrätta utmätning av lön på grundval av ett betalningsavtal på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 60 §.

2 b §
Överföring av utsökningsärenden mellan basverkställighet och omfattande verkställighet

Utsökningsärenden som gäller en gäldenär ska utan onödigt dröjsmål överföras från basverkställighet till omfattande verkställighet, om verkställigheten förutsätter andra åtgärder än dem som ingår i behörigheten vid basverkställighet.

En gäldenärs utsökningsärenden kan överföras från omfattande verkställighet till basverkställighet efter det att åtgärderna inom omfattande verkställighet har utförts.

7 §
Utmätningsmän

Utmätningsmän är riksfogden, biträdande riksfogden, de ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna och under dem utsökningsöverinspektörerna och utsökningsinspektörerna. Utmätningsmän i landskapet Åland är landskapsfogden och under landskapsfogden utsökningsöverinspektörerna. I fråga om landskapsfogden tillämpas vad som föreskrivs om häradsfogden.

Utsökningsöverinspektören ska utföra de uppgifter som häradsfogden ålägger honom eller henne. Utsökningsinspektören ska utföra de uppgifter inom basverkställigheten som häradsfogden ålägger honom eller henne. Häradsfogden ska övervaka att utsökningsöverinspektörerna och utsökningsinspektörerna och de i 8 § avsedda andra tjänstemän som är underställda häradsfogden sköter sina uppgifter lagenligt och på tillbörligt sätt och att de följer de direktiv som givits dem.

Häradsfogden får överföra en uppgift som han eller hon gett en underlydande tjänsteman till en annan underlydande tjänsteman eller själv överta uppgiften.

I fråga om riksfogden, biträdande riksfogden och de ledande häradsfogdarna tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om häradsfogden. Riksfogden och biträdande riksfogden får dock inte själv överta, ge direktiv om verkställigheten av eller till någon annan överföra sådana utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas den ledande häradsfogdens eller häradsfogdens behörighet, och den ledande häradsfogden får inte själv överta, ge direktiv om verkställigheten av eller till någon annan överföra sådana utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av häradsfogdens behörighet. Riksfogden och biträdande riksfogden får dock fatta beslut om att överföra de utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av en ledande häradsfogdes eller häradsfogdes behörighet och den ledande häradsfogden fatta beslut om att överföra de utsökningsärenden avseende en enskild gäldenär som omfattas av en underlydande häradsfogdes behörighet mot den behöriga personens vilja, när det finns vägande skäl på grund av dennes sjukdom, arbetsmängd, dröjsmål i handläggningen av ärenden eller någon annan motsvarande omständighet. Beslutet ska motiveras.

8 §
Andra tjänstemän

En häradsfogde får vid behov ålägga också en annan underlydande tjänsteman att utföra verkställighetsuppdrag som ska skötas av en utsökningsöverinspektör eller utsökningsinspektör, om tjänstemannen uppfyller de behörighetsvillkor för utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer som uppdraget förutsätter. I fråga om tjänstemannen tillämpas då vad som föreskrivs om utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer.

11 §
Utsökningsverkets verkställighetsorganisation

För verkställighet som avses i denna lag finns Utsökningsverket, som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och vars ämbetsdistrikt är hela landet.

Vid Utsökningsverket finns regionala verksamhetsenheter för omfattande verkställighet. Bestämmelser om den regionala indelningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid Utsökningsverket finns det dessutom en riksomfattande verksamhetsenhet för basverkställighet och en riksomfattande verksamhetsenhet för specialverkställighet.

Utsökningsverket har ett verksamhetsställe i landskapet Åland. Med avvikelse från 2 mom. handläggs vid verksamhetsstället på Åland även de utsökningsärenden som avser basverkställighet vid verksamhetsenheten för omfattande verkställighet. Bestämmelser om Utsökningsverkets andra verksamhetsställen och deras uppgifter utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

Verksamheten ska ordnas så att den regionala tillgången till tjänster och de språkliga rättigheterna tillgodoses.

12 §
Ledningen av Utsökningsverket

Riksfogden leder Utsökningsverket och är chef för centralförvaltningen. Riksfogden avgör de administrativa ärenden som Utsökningsverket ska besluta om och som det inte föreskrivs eller i arbetsordningen bestäms att någon annan tjänsteman ska avgöra.

Riksfogden bistås av en biträdande riksfogde som är ställföreträdare för riksfogden. Biträdande riksfogden avgör med samma befogenheter som riksfogden de ärenden som biträdande riksfogden ska behandla.

Varje verksamhetsenhet ska ha en ledande häradsfogde som chef. Denne ska leda och utveckla enhetens verksamhet, svara för resultatet av enhetens verksamhet och följa och övervaka enhetligheten i utsökningsverksamheten.

12 a §
Utsökningsverkets centralförvaltning

Utsökningsverket har en centralförvaltning som ska svara för den administrativa styrningen och utvecklingen av samt tillsynen över utsökningsverksamheten. Centralförvaltningen svarar för verksamhetens resultat.

De i 1 mom. avsedda uppgifterna för Utsökningsverkets centralförvaltning är att

1) sörja för Utsökningsverkets verksamhetsförutsättningar och utveckla utsökningsverksamheten enligt de mål som överenskommits med justitieministeriet,

2) bistå justitieministeriet i den strategiska planeringen, budgetberedningen och lagberedningen,

3) upprätthålla och utveckla de informationssystem som används inom Utsökningsverket,

4) avgöra de fall av klagan och ersättningsyrkanden som gäller utsökningsmyndigheternas verksamhet och som ankommer på centralförvaltningen,

5) utveckla det internationella samarbetet inom utsökningsverksamhetens förvaltning,

6) sköta utsökningsverksamhetens övriga riksomfattande administrativa uppgifter.

Inom centralförvaltningen kan det finnas tjänster som ledande förvaltningsfogde och förvaltningsfogde.

Centralförvaltningen ska i sin verksamhet ta hänsyn till utmätningsmännens ställning som oberoende rättskipningsmyndigheter.

13 §
Arbetsordning

I Utsökningsverkets arbetsordning bestäms det om ordnandet av arbetet vid Utsökningsverket. Arbetsordningen fastställs av riksfogden. I arbetsordningen bestäms det närmare om

1) uppgiftsfördelningen mellan riksfogden och biträdande riksfogden,

2) Utsökningsverkets ledningsgrupp,

3) ordnandet av koncentreringen av sådana specialåtgärder som avses i 3 kap. 14 a § 2 mom.,

4) de ledande häradsfogdarnas uppgifter,

5) grunderna för hur fördelningen av uppgifterna och den övriga organiseringen av uppgifterna ska bestämmas.

Utsökningsverkets arbetsordning ska publiceras i Finlands författningssamling.

Utsökningsverkets centralförvaltning ska ha en arbetsordning, som ska fastställas av riksfogden. I centralförvaltningens arbetsordning bestäms det närmare om centralförvaltningens interna organisation, uppgifter och organiseringen av dem samt om beredningen och avgörandet av ärenden. En verksamhetsenhet kan ha en arbetsordning. Arbetsordningen ska fastställas av enhetens chef. I arbetsordningen för en verksamhetsenhet kan det bestämmas närmare om enhetens uppgifter och organiseringen av dem samt om enhetens interna kompetensfördelning.

14 §
Utnämning och behörighetsvillkor

Riksfogden och biträdande riksfogden utnämns av republikens president på framställning av statsrådet. Tjänsten som biträdande riksfogde tillsätts för fem år i sänder. Tjänsten tillsätts dock högst till utgången av den månad under vilken den som utnämns till tjänsten uppnår den avgångsålder som anges i 35 § i statstjänstemannalagen (750/1994).

Utöver det som föreskrivs i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen är behörighetsvillkoren för tjänsten som riksfogde och tjänsten som biträdande riksfogde annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt samt utmärkt förtrogenhet med utsökningsverksamhet.

De ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna, de ledande förvaltningsfogdarna och förvaltningsfogdarna utnämns av riksfogden. En tjänst som ledande häradsfogde och en tjänst som ledande förvaltningsfogde tillsätts för fem år i sänder. Tjänsten tillsätts dock högst till utgången av den månad under vilken den som utnämns till tjänsten uppnår den avgångsålder som anges i 35 § i statstjänstemannalagen.

Behörighetsvillkor för en tjänst som ledande häradsfogde och en tjänst som häradsfogde är annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, god förtrogenhet med utsökningsverksamhet eller i andra uppgifter förvärvad skicklighet för att kunna sköta tjänsten framgångsrikt samt de personliga egenskaper som krävs för uppgiften. En ledande häradsfogde ska dessutom ha sådan ledarförmåga som behövs för att sköta uppgiften.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsterna som ledande förvaltningsfogde och förvaltningsfogde utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om utnämning av utsökningsöverinspektörer och utsökningsinspektörer och om behörighetsvillkoren för dessa tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid Utsökningsverket kan det finnas även annan personal i tjänsteförhållande.

24 §
Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret

Utsökningens informationssystem är ett för skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk databehandling. Utsökningsverket sörjer för driften och utvecklandet av informationssystemet.

Till utsökningens informationssystem hör ett utsökningsregister, som förs och används med tanke på utförandet av utsökningsmyndigheternas uppgifter.

Syftet med informationssystemet och utsökningsregistret är att främja en ändamålsenlig och gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärendena, elektronisk kommunikation, utförandet av utsökningsförvaltningens lednings-, styrnings-, kontroll- och tillsynsuppgifter samt statistikföringen.

25 §
Personuppgiftsansvarig

Personuppgiftsansvarig för utsökningsregistret är Utsökningsverket. Utsökningsverkets centralförvaltning sörjer för den allmänna driften av registret och meddelar föreskrifter om hur uppgifterna tekniskt ska föras in och behandlas.

26 §
Registrets datainnehåll

I utsökningsregistret får det samlas och föras in


27 §
Rätt att behandla uppgifter

Tjänstemän vid Utsökningsverket får i utsökningsärenden eller utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning som de behöver det för att sköta sina tjänsteuppdrag, specialuppgifter dock endast till den del det är nödvändigt för de uppdragen. Tjänstemän vid justitieministeriet får i utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning det är nödvändigt för att de ska kunna sköta sina tjänsteuppdrag.

31 §
Intyg ur utsökningsregistret

Var och en har rätt att av en utsökningsmyndighet ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I intyget antecknas följande uppgifter som införts under de två år som föregår dagen för begäran:


35 §
Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning

Utsökningsverket kan besluta om upprättande av en teknisk anslutning och om utlämnande av uppgifter ur utsökningsregistret med hjälp av den, om den som tar emot uppgifterna enligt lag har rätt att få uppgifter av utsökningsmyndigheterna i elektronisk form. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas ska den som tar emot uppgifterna lägga fram utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

2 kap.

Utsökningsgrunder

28 §
Domstolens meddelande och utmätningsmannens intyg

Den domstol där talan enligt 26 § har väckts ska omedelbart underrätta utmätningsmannen om saken för anteckning i utsökningens informationssystem.


3 kap.

Allmänna bestämmelser om förfarandet

1 §
Ansökan om utsökning

Utsökning söks genom

1) en skriftlig ansökan eller ett elektroniskt meddelande till en utsökningsmyndighet,

2) en ansökan som görs i utsökningens e-tjänst,

3) ett elektroniskt meddelande via en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem, om Utsökningsverket har beviljat sökanden tillstånd till detta (informationssystemssökande).

En skriftlig ansökan ska undertecknas av sökanden eller, om sökanden inte själv har upprättat den, av den som upprättat ansökan.

Den som yrkesmässigt bedriver indrivningsverksamhet samt ett offentligt samfund ska lämna in ansökan om utsökning till en utsökningsmyndighet på det sätt som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten. En ansökan om utsökning som lämnats in på något annat sätt behandlas inte. En ansökan om utsökning som lämnats in på något annat sätt behandlas dock, om ansökan inte går att upprätta på det sätt som avses i de punkterna.

2 §
Innehållet i ansökan om utsökning

Om flera gäldenärer ansvarar för sökandens fordran eller någon del av den och ett annat utsökningsärende som gäller fordran redan är anhängigt eller anhängiggörs samtidigt, ska det i ansökan anges vem som är gäldenär i det ärendet.


7 §
Ingivande av utsökningsgrunden och av fordringsbevis i efterhand

Om ansökan har gjorts i elektronisk form men det till den ska fogas en skriftlig utsökningsgrund eller ett skriftligt fordringsbevis, ska handlingen ges in till en utsökningsmyndighet inom tre veckor efter det att ärendet blivit anhängigt. Samtidigt ska det uppges till vilken ansökan handlingen hänför sig.


8 §
Tidpunkt för anhängigblivande

Ett utsökningsärende blir anhängigt när ansökan om utsökning kommer in till en utsökningsmyndighet eller till utsökningens informationssystem, om det inte senare framkommer att det inte fanns förutsättningar för att ansökan skulle bli anhängig.


11 §
Fullmakt för ombud

En advokat, ett offentligt rättsbiträde, ett rättegångsbiträde med tillstånd och det ombud som en informationssystemssökande har uppgett i sin ansökan får företräda sin huvudman utan att visa upp en fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat. Andra ombud ska visa upp en av huvudmannen undertecknad fullmakt, om inte rätten att vara ombud kan anses vara otvivelaktig. För att lyfta medel och omhänderta egendom ska alla ombud ha en fullmakt som uttryckligen berättigar till detta, eller ska denna rätt anges i informationssystemsansökan.

En fullmakt kan sändas med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Om utmätningsmannen ifrågasätter fullmaktens äkthet ska denne kräva att ombudet sänder fullmakten i original.

Utsökningsverket kan på borgenärens begäran besluta att fullmakten ska registreras i utsökningens informationssystem i syfte att visa ombudets rätt att företräda sin huvudman, om det är uppenbart att verkställighetens tillförlitlighet inte blir lidande av det. Ombudet behöver då inte visa upp någon annan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat. En i informationssystemet registrerad fullmakt ska omedelbart återkallas om den som utfärdat fullmakten begär det.

Gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärenden
13 §
Ansvarig utmätningsman

Alla utsökningsärenden som gäller en och samma svarande behandlas av

1) en och samma häradsfogde och utsökningsöverinspektör eller utsökningsinspektör (ansvarig utmätningsman), eller

2) en och samma häradsfogde och en grupp av flera utsökningsöverinspektörer eller utsökningsinspektörer som i samarbete behandlar utsökningsärenden (indrivningsgrupp).

Ansvariga utmätningsmän i de fall som avses i 1 mom. 2 punkten är häradsfogden och den till indrivningsgruppen hörande utsökningsöverinspektör eller utsökningsinspektör som häradsfogden utsett till ansvarig utmätningsman i de utsökningsärenden som gäller svaranden i fråga.

En ansvarig utmätningsman är behörig i hela landet. Samma behörighet har en annan till indrivningsgruppen hörande utmätningsman när han eller hon utför verkställighetsåtgärder i utsökningsärenden som behandlas av indrivningsgruppen.

14 §
Bestämmande av ansvarig utmätningsman vid omfattande verkställighet

Ansvarig utmätningsman för en sådan svarande som är en fysisk person men som inte är näringsidkare är en utmätningsman på svarandens boningsort eller den ort där svaranden har sin hemvist.

Ansvarig utmätningsman för en svarande som är näringsidkare eller ett bolag eller någon annan sammanslutning är en utmätningsman på den ort där svarandens faktiska verksamhetsställe finns. Om svaranden inte har ett faktiskt verksamhetsställe i Finland, är utmätningsmannen på svarandens hemort ansvarig utmätningsman.

Om förrättningarna i sin helhet eller huvudsakligen hålls av någon annan utmätningsman än den som avses i 1 eller 2 mom. och det inte finns några andra anhängiga utsökningsärenden som gäller samma svarande, är en utmätningsman på förrättningsplatsen ansvarig utmätningsman.

Om svaranden inte har boningsort, hemvist, hemort eller verksamhetsställe i Finland eller om dessa inte är kända eller om det finns flera alternativ som uppfyller förutsättningarna i denna paragraf för bestämmande av ansvarig utmätningsman, är en utmätningsman på det verksamhetsställe där det är mest ändamålsenligt att verkställigheten sker ansvarig utmätningsman.

14 a §
Bestämmande av ansvarig utmätningsman vid annan verkställighet

Om utsökningsärenden som gäller en svarande behandlas vid en verksamhetsenhet för basverkställighet eller specialverkställighet, är en utmätningsman vid verksamhetsenheten ansvarig utmätningsman.

För att verkställigheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt får vissa verkställighetsåtgärder som kräver specialkunskaper (specialåtgärder) koncentreras till vissa utmätningsmän, som då i fråga om dessa åtgärder är ansvariga utmätningsmän. Närmare bestämmelser om dessa specialåtgärder utfärdas genom förordning av statsrådet.

När verkställigheten koncentreras ska svarandens faktiska möjligheter att bevaka sina intressen tryggas på tillbörligt sätt.

15 §
Byte av ansvarig utmätningsman

Den ansvarige utmätningsmannen ska överföra ärendet till en ny ansvarig utmätningsman, om en förändring sker i den omständighet enligt 14 eller 14 a § på basis av vilken den ansvarige utmätningsmannen bestäms. En icke-slutförd förrättning eller en verkställighet som annars snart upphör kan dock slutföras i form av handräckning, om det inte är mer ändamålsenligt att ärendet överförs.

Vid byte av ansvarig utmätningsman ska gäldenären underrättas om den nye ansvarige utmätningsmannen och dennes kontaktinformation.

15 a §
Förbud mot att söka ändring i fråga om bestämmande av ansvarig utmätningsman

Ändring får inte sökas särskilt i fråga om bestämmande av ansvarig utmätningsman.

19 §
Utförande av interimistiska åtgärder

En interimistisk åtgärd får utföras också av någon annan än den ansvarige utmätningsmannen. En utsökningsöverinspektör får utföra en interimistisk åtgärd i ett ärende där häradsfogden har uteslutande behörighet och en utsökningsinspektör i ett ärende där utsökningsöverinspektören har behörighet.


33 §
Meddelande om anhängighet

När en ansökan har kommit in till den ansvarige utmätningsmannen, ska svaranden utan dröjsmål ges ett meddelande om att ärendet har blivit anhängigt. Ett meddelande behöver inte ges om svarandens vistelseort inte har kunnat redas ut eller om det finns anledning att anta att meddelandet kännbart försvårar verkställigheten. Meddelandet ska innehålla

1) uppgift om vilken dag ärendet har blivit anhängigt och behövliga ärendehanteringsuppgifter,

2) uppgift om den ansvarige utsökningsöverinspektören eller utsökningsinspektören samt dennes kontaktinformation och även annan behövlig kontaktinformation,

3) uppgift om gäldenärens lagenliga rätt att genom ställande av säkerhet förhindra verkställigheten,

4) betalningsuppmaning, flyttningsuppmaning eller annan uppmaning att uppfylla den i utsökningsgrunden angivna skyldigheten,

5) en uppmaning att ta kontakt och uppgift om möjligheten att bli hörd,

6) uppgift om att utmätning av annat än periodisk inkomst kan förrättas utan förhandsmeddelande, och uppgift om gäldenärens rätt att anvisa egendom för utmätning eller eventuellt förhandsmeddelande om utmätning och kallelse till förrättningen,

7) annan information och andra meddelanden som anses behövliga.

Till en informationssystemssökande ges ett meddelande om anhängighet eller annat motsvarande meddelande i enlighet med respektive tillstånd.

40 §
Bevislig delgivning

Om delgivningen inte heller lyckas på det sätt som avses i 2 mom., ska en kopia av den handling som ska delges sändas under mottagarens adress, om en sådan adress är känd. Annan delgivning behöver inte vidtas. Handlingarna förvaras därefter vid Utsökningsverkets verksamhetsställe i fråga, där mottagaren kan få dem.

64 §
Allmän bestämmelse

Utsökningsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nedan angivna uppgifter, handlingar och material centralt och lämna ut dem till utmätningsmännen för användning i enskilda utsökningsärenden, om det är ändamålsenligt för verkställigheten att uppgifterna inhämtas centralt.

69 §
Allmän bestämmelse

Bestämmelser om offentligheten i fråga om utsökningsmyndigheternas handlingar finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utöver vad som i den lagen eller någon annan lag föreskrivs om utsökningsmyndigheternas rätt och skyldighet att lämna ut uppgifter, har utsökningsmyndigheterna trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut uppgifter i enlighet med 70–73 §. Uppgifter får också lämnas ut till en annan utsökningsmyndighet för handläggningen av ett utsökningsärende samt till justitieministeriet och Utsökningsverkets centralförvaltning för handläggningen av administrativa uppgifter. Bestämmelser om offentligheten i fråga om uppgifterna i utsökningsregistret och om utlämnande av dem finns i 1 kap.

108 §
Handräckning av andra myndigheter

En utsökningsöverinspektör får begära handräckning av andra myndigheter om ärendet är brådskande.

4 kap.

Utmätning

83 §
Betalningstidpunkt

Kontantbetalning anses ha skett när pengarna har betalats till en utsökningsmyndighet.

10 kap.

Självrättelse, verkställighetstvist, avbrytande av verkställighet och klagan

27 §
Anförande och avgörande av klagan

Klagan får anföras över att en utsökningsmyndighet har förfarit lagstridigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet. Klagan anförs hos Utsökningsverkets centralförvaltning.

Klagan avgörs av riksfogden eller en av riksfogden förordnad ledande förvaltningsfogde. Klagan som anförts över åtgärder av riksfogden eller biträdande riksfogden avgörs av justitieministeriet.

På klagan tillämpas vad som i 8 a kap. i förvaltningslagen föreskrivs om förvaltningsklagan.

11 kap.

Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande

2 a §
Hur behörig domstol bestäms

Ändring söks hos den tingsrätt inom vars domkrets den fysiska person som är svarande i utsökningsärendet har sin hemvist eller vanliga vistelseort.

Om svaranden i ett utsökningsärende är en juridisk person, söks ändring hos den tingsrätt inom vars domkrets den juridiska personen har sin hemort eller där den juridiska personens förvaltning huvudsakligen sköts.

Ändringssökande som gäller fast egendom kan också prövas av den tingsrätt inom vars domkrets den fasta egendomen finns.

Om ingen tingsrätt är behörig med stöd av 1–3 mom., söks ändring hos den tingsrätt inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har utförts.

3 §
Anförande och återkallande av besvär

Besvärsskriften ska lämnas in till Utsökningsverket senast den sista dagen av den i 5 och 6 § föreskrivna tiden före tjänstetidens utgång. Besvärsskriften får lämnas in skriftligen eller som elektroniskt meddelande. Om besvären försenas går besvärsrätten förlorad.


4 §
När besvären blir anhängiga

Besvären blir anhängiga i den behöriga tingsrätten när besvärsskriften har kommit in till Utsökningsverket. Besvärshandlingarna och kopior av utsökningshandlingarna i ärendet ska genast skickas till tingsrätten. Samtidigt ska utmätningsmannen till tingsrätten lämna en redogörelse för huruvida besvärsskriften har kommit in inom föreskriven tid.

Om besvärsskriften inom föreskriven tid har lämnats in till den behöriga tingsrätten, anses besvären ha blivit anhängiga på korrekt sätt. Besvärsskriften eller en kopia av den ska genast skickas till den utmätningsman som fattat beslutet eller utfört åtgärden.

10 §
Häradsfogdens utlåtande

Om det i besvärsskriften begärs att verkställigheten ska avbrytas, ska häradsfogden utan dröjsmål skicka sitt utlåtande om avbrottet till tingsrätten. Till övriga delar ska häradsfogden skicka sitt utlåtande om besvären inom två veckor från det att besvärsskriften kom in. Tingsrätten kan av grundad anledning förlänga denna tid.

11 §
Utlåtandets innehåll

Häradsfogden ska i sitt utlåtande redogöra för verkställighetsåtgärderna och ge ett motiverat ställningstagande till de yrkanden som framställs i besvärsskriften och de omständigheter som yrkandet grundar sig på. Vidare ska i utlåtandet uppges parterna i utsökningsärendet, i vilket skede verkställigheten befinner sig samt om verkställigheten eventuellt avbrutits och när avbrottet upphör. Till utlåtandet ska på lämpligt sätt fogas de berördas delgivningsadresser och övriga kontaktinformation.

18 §
Anvisning om anförande av klagan

Om det i besvärsskriften ingår en anmälan om att utmätningsmannen har vidtagit en oriktig tjänsteåtgärd eller underlåtit att utföra en åtgärd, och anmälan inte kan prövas som en ändringsansökan, ska tingsrätten till denna del lämna besvären utan prövning och anvisa den som anfört besvär att anföra klagan över saken hos Utsökningsverkets centralförvaltning.

20 §
Rättegångskostnader

Om en utomståendes besvär godkänns, kan det på den utomståendes yrkande bestämmas att staten helt eller delvis ska ersätta dennes skäliga rättegångskostnader, om det med beaktande av omständigheterna kan anses oskäligt att den utomstående ska bära kostnaderna. Det kan bestämmas att staten ska ersätta rättegångskostnaderna också för en part i utsökningen, om det i saken har skett ett uppenbart fel som borde ha rättats genom självrättelse. Innan det bestäms att staten ska ersätta kostnaderna ska Utsökningsverkets centralförvaltning höras.


Denna lag träder i kraft den 1 december 2020.

Genom denna lag upphävs lagen om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland (619/2012) och lagen om Riksfogdeämbetet (519/2009).

Vad som i 1 kap. 14 § 3 mom. föreskrivs om tillsättande av en tjänst som ledande häradsfogde för viss tid gäller inte en tjänsteman som utnämns till tjänsten när den tillsätts första gången, om tjänstemannen i fråga vid ikraftträdandet av denna lag är utnämnd till en ordinarie tjänst som ledande häradsfogde.

På besvär som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas 11 § 2 § 3 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag. Lagens 11 kap. 2 a § tillämpas inte på besvär som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av lagen.

Vid ikraftträdandet av denna lag ombildas tjänsterna vid utsökningsverken och Riksfogdeämbetet till gemensamma tjänster vid Utsökningsverket. Sådan ombildning av tjänsten som avses här kräver inte den till tjänsten utnämnda tjänstemannens samtycke.

RP 71/2018
LaUB 22/2018
RSv 296/2018

Helsingfors den 19 juni 2019

Republikens President
Sauli Niinistö

Justitieminister
Anna-Maja Henriksson

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.