65/2018

Helsingfors den 12 januari 2018.

Finansministeriets förordning om systemriskbuffertkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 10 kap. 4 § 9 mom. och 6 a § 6 mom. i kreditinstitutslagen (610/2014):

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs det om närmare definitioner av de i 10 kap. 6 a § i kreditinstitutslagen (610/2014, nedan lagen) avsedda faktorerna som anknyter till grunderna för fastställande av ett i 10 kap. 4 § 1 och 3 mom. i lagen avsett systemriskbuffertkrav (nedan buffertkrav), om de uppgifter som ska fogas till beslutet och om offentliggörande av beslutet samt om de uppgifter som ska fogas till en underrättelse om ett beslut att ta i bruk buffertkravet.

2 §
Indikatorer som anknyter till grunderna för fastställande av ett buffertkrav

Sådana ändringar i de grunder som avses i 10 kap. 6 a § 3 mom. i lagen som utgör delfaktorer för en strukturell systemrisk bedöms med följande indikatorer:

Riskfaktor Indikator Definition
Kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer i kreditgivning, upplåning och andra centrala bankfunktioner Andelen bostadslån som beviljats inhemska hushåll av alla lån som kreditinstitutssektorn beviljat den privata sektorn Lån som kreditinstituten beviljat inhemska hushåll för köp av bostad (bostadslån) i förhållande till banklån och skuldebrevslån som kreditinstituten beviljat inhemska hushåll, företag och andra privata finansiella institut
Kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer i kreditgivning, upplåning och andra centrala bankfunktioner Kreditinstitutens fordringar på företag i byggnads- och fastighetsplaceringsbranschen i förhållande till kreditinstitutens alla fordringar Kreditinstitutens lån till sektorerna byggnader och byggnadsarbeten och fastighetstjänster i förhållande till kreditinstitutens alla fordringar
Kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer i kreditgivning, upplåning och andra centrala bankfunktioner Kreditinstitutens inhemska statslånefordringar i förhållande till kreditinstitutens alla fordringar Av kreditinstituten ägda skuldebrevslån som inhemska offentliga samfund emitterat i förhållande till kreditinstitutens alla fordringar med undantag av posten övriga fordringar
Inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten De inhemska kreditinstitutens interbankskulders andel av kreditinstitutssektorns alla skulder Interbankinlåningar som inhemska kreditinstitut tagit emot och deras skulder till den nationella centralbanken i förhållande till kreditinstitutssektorns sammanlagda balansomslutning
Kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska bank- och finansieringssystem, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden Kreditinstitutssektorns finansieringsunderskott De lån som kreditinstituten beviljat hushåll och företag i euroområdet och den privata sektorn utanför euroområdet i förhållande till de inlåningar som hushåll och företag i euroområdet och aktörer inom den privata sektorn utanför euroområdet gjort i kreditinstituten
Kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i Europeiska unionens medlemsstaters och andra länders finansieringssystem Utländska bankers dotterbolags och filialers sammanräknade balansräkning i förhållande till bruttonationalprodukten Den sammanräknade balansräkningen för utländska kreditinstituts filialer och dotterbolag i landet i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten
Kreditinstitutssektorns storlek och koncentration mätt enligt kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration i kreditgivningen och mottagandet av insättningar från allmänheten Kreditinstitutssektorns balansräkning i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten Inhemska kreditinstituts konsoliderade fordringar och i landet verksamma kreditinstituts utländska filialers och dotterbolags fordringar i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten
Kreditinstitutssektorns storlek och koncentration mätt enligt kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration i kreditgivningen och mottagandet av insättningar från allmänheten De fem största kreditinstitutens sammanräknade balansräkningar i förhållande till hela kreditinstitutssektorns sammanräknade balansräkning De fem största kreditinstitutens sammanräknade balansräkningar i förhållande till hela kreditinstitutssektorns sammanräknade balansräkning
Kreditinstitutssektorns betydelse vid förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn De lån som de inhemska kreditinstituten beviljat hushåll och företag i förhållande till hushållens och företagens alla skulder Andelen lån som inhemska kreditinstitut beviljat inhemska hushåll, icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen, företag och bostadssamfund av nämnda sektorers alla konsoliderade lån
Skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper Hushållssektorns skulder i förhållande till hushållens disponibla inkomster Hushållens och icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållens lån i förhållande till dessa sektorers disponibla bruttoinkomst justerad med ändringar i pensionsrätterna
Skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper Företagens skuldsättningsgrad i förhållande till bruttonationalprodukten Inhemska företags konsoliderade låneskulder och emitterade skuldebrevslån i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten

De i 1 mom. avsedda indikatorerna ska basera sig på siffror eller statistiker om EU-länder eller siffror eller statistiker som är jämförbara mellan euroländer och som beräknats på lika grunder och som har samlats av Europeiska centralbanken, Europeiska systemrisknämnden, Eurostat eller andra motsvarande internationella organisationer. Om fullständiga och jämförbara uppgifter inte finns tillgängliga om den i 1 mom. nämnda indikatorn, får Finansinspektionen använda annan tillgänglig tillräckligt jämförbar information för att beräkna den behövliga indikatorn.

Finansinspektionen får av särskilda skäl vid bedömningen av delfaktorer för en strukturell systemrisk beakta andra än i 1 mom. avsedda indikatorer, som ska definieras i enlighet med de grunder som anges i 2 mom.

Finansinspektionen ska på sin webbplats hålla information tillgänglig om hur de indikatorer som avses i denna paragraf och andra uppgifter som gäller dem har närmare definierats.

3 §
Ställandet av nivån på ett buffertkrav

Ett buffertkrav kan ställas på högst 3 procent om Finansinspektionen på basis av en helhetsbedömning av de i 2 § 1 mom. avsedda indikatorerna som beskriver delfaktorer för en systemrisk och systemriskens storlek kan bedöma att den i 10 kap. 6 a § 2 mom. 1 punkten i lagen avsedda strukturella systemrisken som riktas mot inhemska kreditinstitut är större än den på motsvarande sätt bedömda uppskattade systemrisken som i medeltal riktas mot andra EU-länders kreditinstitut eller kreditinstitut i andra länder i euroområdet eller om systemrisken på basis av minst tre indikatorer som beskriver Finland är högre än långtidsmedeltalet.

Ett buffertkrav kan ställas på över 3 och högst 5 procent om Finansinspektionen på basis av en helhetsbedömning av de i 2 § 1 mom. avsedda indikatorerna som beskriver delfaktorer för en systemrisk och systemriskens storlek kan bedöma att den i 10 kap. 6 a § 2 mom. 1 punkten i lagen avsedda strukturella systemrisken som riktas mot inhemska kreditinstitut är avsevärt större än den på motsvarande sätt bedömda uppskattade systemrisken som i medeltal riktas mot andra EU-länders kreditinstitut eller kreditinstitut i andra länder i euroområdet eller om systemrisken på basis av minst tre indikatorer som beskriver Finland är avsevärt högre än långtidsmedeltalet.

4 §
Offentliggörande av beslut om buffertkrav

När Finansinspektionen har beslutat om ställande, ändring eller bibehållande av ett buffertkrav ska den offentliggöra följande uppgifter:

1) buffertkravets belopp samt dess eventuella ändring jämfört med ett befintligt krav,

2) när buffertkravet träder i kraft samt, om beslutet träder i kraft tidigare än 12 månader från det att beslutet fattades, grunderna för tidigareläggningen av ikraftträdandet,

3) de i 2 § avsedda faktorer som används som grund för beslutet och värdet på de indikatorer som beskriver dessa faktorer, någon annan storhet eller definition,

4) Europeiska systemrisknämndens offentliga rekommendationer, anvisningar eller varningar som beaktats vid beslutsfattandet samt, till den del som de inte beaktats, orsakerna till detta,

5) motiveringar för varför andra verktyg eller åtgärder för makrotillsyn som Finansinspektionen har tillgång till inte är tillräckliga eller lämpliga för att förhindra de risker som begränsas med hjälp av systemriskbufferten.

Finansinspektionen ska senast dagen efter beslutet på sin webbplats offentliggöra de i 1 mom. nämnda uppgifterna om beslutet om buffertkravet.

5 §
Informationsskyldighet

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 3 §.

6 §
Informationsskyldighet i fråga om buffertkrav

De i 65 d § i lagen om Finansinspektionen avsedda underrättelserna ska utöver de ovan i 2 § 1 mom. avsedda uppgifterna också innehålla åtminstone följande uppgifter:

1) de risker som hotar det finansiella systemet,

2) motiveringar för varför omfattningen av en i 1 punkten avsedd risk kan utgöra ett hot mot det finansiella systemets stabilitet,

3) motiveringar för varför ställandet av buffertkravet anses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd,

4) en uppskattning av de positiva och negativa verkningarna av ställandet av buffertkravet på EU:s inre marknads funktion.

7 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 17 januari 2018.

Helsingfors den 12 januari 2018.

Finansminister
Petteri Orpo

Konsultativ tjänsteman
Miki Kuusinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.