735/2017

Priset per enhet för gymnasieutbildning i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasieutbildning i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller studerande enligt 20 § 3 mom. i gymnasielagen (629/1998) som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen i gymnasiet.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts att ordna utbildning enligt gymnasielagen vid en internatskola, höjs priset per enhet i fråga om studerande som får inkvartering och måltider vid internatskolan med ett belopp som är 44 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för gymnasieutbildning.

När den årliga höjning av kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindexet som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms är viktningen av förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet 62 procent, viktningen av förändringen i konsumentprisindexet 15 procent och viktningen av förändringen i partiprisindexet 23 procent.

År 2015 är poängtalet för yrkesutbildningsindex 100. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. justeras regelbundet, minst vart åttonde år.

Vid dimensioneringen av det anslag för yrkesutbildning enligt 9 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som anvisas för yrkesutbildningens finansår beaktas den höjning av kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för finansåret samt skillnaden mellan den faktiska förändringen i kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindex året före året som föregår finansåret och den förändring i kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för nämnda år. Uppskattningen av förändringen i kostnadsnivån ska grunda sig på de nyaste tillgängliga uppgifterna.

Om en studerande med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning den 20 januari, kan de studerandeår enligt 32 b § i den lagen som bestäms utifrån den studerandes studierätt inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 januari till och med den sista juli året i fråga. Om en studerande räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning den 20 september, kan studerandeåren inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 augusti till och med den sista december året i fråga. Studerandeåren kan dock räknas som grund för finansieringen efter det datum som den studerande har avslutat gymnasieutbildningen.

Om de studerandeår som bestäms utifrån den studerandes studierätt med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av yrkesutbildningen den 20 januari eller den 20 september, kan den studerande inte under samma tidpunkt räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning.

När utbildning enligt gymnasielagen inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet från och med ingången av den månad då utbildningen inleddes. När en utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen. Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar de fall då utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

Anordnaren av utbildningen eller verksamheten ska lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifterna om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansieringen. Uppgifterna ska lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter på det sätt som anges i 2–4 mom.

Uppgifter om kostnaderna och inkomsterna i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar, samt museer, teatrar och orkestrar ska årligen lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter för insamling av kostnadsuppgifter, senast före utgången av april månad följande år, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

Uppgifterna om verksamhetens omfattning ska lämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter inom 10 dagar från statistikföringsdagen, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

Utbildningsanordnarna ska årligen lämna undervisnings- och kulturministeriet uppgifterna om antalet elever och prestationer för bestämmande av finansieringen för den undervisning och utbildning som avses i 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och den verksamhet som avses i 19 § i den lagen. Uppgifterna lämnas på Statistikcentralens blanketter enligt situationen  på statistikföringsdagen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–4 mom. ska anordnaren av yrkesutbildning lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansieringen. Uppgifterna ska lämnas genom Utbildningsstyrelsens system eller genom någon annan datainsamling på det sätt som ministeriet bestämmer.