1602/2015

Vid prövning av kyrkomötets förslag som gäller kyrkolag kan ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet rättas. Rättelse kan göras efter det att kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande i ärendet eller tagit initiativ till detta.

För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 4 mom.

Församlingar i vilka majoritetsspråket bland de närvarande medlemmarna är svenska hör till Borgå stift.

Församlingar med något annat språk än finska eller svenska som majoritetsspråk för de närvarande medlemmarna hör till det stift som församlingen anvisas när den grundas.

En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas närvarande medlemmar tillhör.

Kyrkostyrelsen beslutar om

Mellan evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk och de föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som särskilt föreskrivs, genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtalas om lönesättningen och andra villkor i anställningsförhållandet för dem som är anställda hos en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen, oberoende av det som i denna lag bestäms om dessa eller i andra författningar som gäller församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

I tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli kan enligt samtycke anställas en person som inte har sökt tjänsten, om hans eller hennes behörighet har utretts.

Bestämmelserna om prövotid gäller inte en tjänst som kyrkoherde, biskop, prästassessor, kontraktsprost eller ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli.

Tjänsteförhållandet för en biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli eller en avdelningschef vid kyrkostyrelsen kan inte ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid.

Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består, om arbetsgivaren har en grund enligt 52 § för att säga upp tjänsteförhållandet. Kyrkoherdar, biskopar, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och kyrkostyrelsens avdelningschefer kan inte permitteras. I fråga om permittering av en innehavare av en annan prästtjänst eller en lektorstjänst i församlingen ska ett utlåtande begäras av domkapitlet. Trots permitteringen får tjänsteinnehavaren ta något annat arbete för permitteringstiden.

När arbetsgivaren säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

Kyrkostyrelsen beslutar om avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli beslutar om interimistisk avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning.

Den kyrkliga samfälligheten ska sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond samt kyrkans pensionsfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen.

Den kyrkliga samfälligheten skall dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska delta i finansieringen av utgifterna för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond så som föreskrivs i 22 kap. 7 och 8 §.

På bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bokföringslagen (1336/1997). På revision tillämpas lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015) till den del något annat inte föreskrivs i denna lag eller i kyrkoordningen.

På revisorn i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför ett revisionsuppdrag enligt bestämmelserna i denna lag och kyrkoordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Kyrkans ombud vid kyrkomötet är

Ombuden ska vara medlemmar av kyrkan. Ett av de lekmannaombud som avses i 1 mom. 3 punkten ska väljas av församlingarna på Åland.

Domkapitlet utser inom sig ett prästerligt ombud i stället för biskopen, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen har förhinder. Domkapitlet i ärkestiftet utser ett prästerligt ombud endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i kyrkomötet.

På kyrkomötet ankommer

Kyrkomötets ordförande och de övriga ombuden är jäviga att delta i beslut som rör dem personligen.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett kyrkomötesombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Närmare bestämmelser om behandlingen av dessa finns i kyrkoordningen.

Ett förslag av ett utskott som till alla delar har godkänts i den första behandlingen ska i dess helhet upptas till andra behandling i ett särskilt plenum i den form som det blivit godkänt i den första behandlingen, om ärendet gäller

Förslaget godkänns om det vid andra behandlingen får minst tre fjärdedelar av de röster som ges.

Medlemmar av biskopsmötet är biskoparna i stiften.

Biskopsmötet ska

Medlemmar av kyrkostyrelsen är

Kyrkostyrelsens mandatperiod är fyra år.

Lekmannamedlemmarna ska vara valbara till lekmannaombud vid kyrkomötet.

I fråga om kyrkostyrelsens sektioner och ämbetskollegiet bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen. Medlemmar av ämbetskollegiet är den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna.

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen, att

I kyrkoordningen finns närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. 8 punkten.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar för kyrkans räkning, om inte något annat följer av 19 kap.1 § 2 mom. eller 14 § i detta kapitel.

Kyrkostyrelsen ska ge sitt beslut enligt 1 mom. 11 punkten inom fyra månader efter det att en ansökan har anlänt till kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs.

Sektioner, ämbetskollegiet, direktioner och kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden på kyrkostyrelsens vägnar.

Ett beslut av ämbetskollegiet, en direktion eller en tjänsteinnehavare kan överföras till kyrkostyrelsen för avgörande på det sätt som anges i kyrkoordningen, om inte överföringen av ärendet särskilt förbjuds i denna lag eller i kyrkoordningen.

Bestämmelser om en direktions sammansättning, val av direktion, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

Kyrkostyrelsen samt dess sektioner och direktioner är beslutföra när mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Ämbetskollegiet är beslutfört när minst tre medlemmar är närvarande.

Kyrkans centralfond är kyrkans gemensamma fond, vars tillgångar i enlighet med centralfondens budget används för

Helsingfors är hemort för kyrkans centralfond.

Kyrkans pensionsfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter dess uppgifter så som föreskrivs särskilt. Tillgångarna i kyrkans pensionsfond används för betalning av pensioner och familjepensioner.

Helsingfors är hemort för kyrkans pensionsfond.

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans centralfond betala

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans pensionsfond betala

Vid försenad betalning av de avgifter som anges i 7 och 8 § ska på dem betalas en årlig dröjsmålsränta enligt en räntesats som kyrkomötet bestämmer. Räntesatsen får vara högst sex procentenheter högre än respektive referensränta som Finlands Bank uppger med stöd av 12 § i räntelagen (633/1982). En ändring i referensräntan ska beaktas från ingången av det kalenderår som följer på ändringen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan befria en församling och en kyrklig samfällighet från skyldigheten att betala dröjsmålsränta.

En avgift som en församling eller kyrklig samfällighet åläggs att betala med stöd av 7 § 1 och 2 punkten samt 8 § 2 punkten är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av en sådan avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Församlingar och kyrkliga samfälligheter beviljas komplettering av skatteintäkterna och understöd enligt prövning ur kyrkans centralfond. I fråga om dessa understöd föreskrivs närmare i kyrkoordningen.

Kyrkans centralfond fördelar den årliga finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter på församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.

Kyrkostyrelsen har rätt att använda en sådan del av finansieringen som kyrkomötet beslutat för skötseln av de lagstadgade uppgifter för kyrkostyrelsen som gäller förvaltandet av kyrkans gemensamma medlemsregister.

Fördelningen av finansieringen på församlingar och kyrkliga samfälligheter anges närmare i kyrkoordningen.

Finansinspektionen har tillsyn över den placeringsverksamhet som kyrkans pensionsfond bedriver. I fråga om Finansinspektionens behörighet och tillsynsavgift föreskrivs särskilt genom lag.

Närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds ekonomi, om betalning av avgifter till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen.

På revisionen av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). På skötseln av ekonomin tillämpas i övrigt bestämmelserna om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet i denna lag och i kyrkoordningen.

Närmare bestämmelser om hur ekonomiförvaltningen ska ordnas finns i ekonomistadgan, som godkänns av kyrkostyrelsen.

I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans arbetsmarknadsverk som bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har i uppgift att för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen förhandla och genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras tjänst samt om samarbete inom arbetarskyddet enligt vad som föreskrivs särskilt. Arbetsmarknadsverket sköter även de övriga uppgifter som enligt lag hör till den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Arbetsmarknadsverket kan ge rekommendationer i frågor som inte kan avtalas genom tjänstekollektivavtal.

Arbetsmarknadsverkets beslutanderätt i frågor som avses i 1 och 2 mom. utövas av dess delegation, om inte beslutanderätten i en instruktion har getts till något av delegationens organ eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Bestämmelser om delegationens sammansättning, val av delegationen, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 28 eller 29 § eller 24 kap. Sekretessbelagda är även handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer.

Beslut om att bestämma och ta ut de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen.

I reglementet eller instruktionen för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i arbetsordningen för ett domkapitel och i reglementet för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under denna.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har rätt att av kyrkostyrelsen, ett domkapitel samt av myndigheter inom en församling och kyrklig samfällighet få sådana upplysningar som verket behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt 22 kap. 14 §.

En förtroendevald har rätt att av kyrkliga myndigheter få sådana upplysningar samt för påseende sådana handlingar som han eller hon anser vara behövliga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess.

En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av kyrkliga myndigheter få de upplysningar samt för påseende de handlingar som revisorn anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget.