1532/2015

Rättelser till förordningen.

Helsingfors den 17 december 2015

Statsrådets förordning om ändring av kärnenergiförordningen

I enlighet med statsrådets beslut

upphävs i kärnenergiförordningen (161/1988) 10 § 1 punkten och 144 §, sådana de lyder i förordning 732/2008,

ändras 1 § 1 mom. 13 punkten, 6 § 3 mom., 36 § 1 mom. 11 och 12 punkten, 37 § 3 mom., 113 § 2 mom., 122 § och det inledande stycket i bilaga A,

av dem 1 § 1 mom. 13 punkten, 6 § 3 mom. och det inledande stycket i bilaga A sådana de lyder i förordning 755/2013, 36 § 1 mom. 11 och 12 punkten sådana de lyder i förordning 732/2008 och 113 § 2 mom. sådant det lyder i förordning 473/1996, samt

fogas till 1 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i förordningarna 473/1996, 430/2004, 732/2008 och 755/2013, nya 14—22 punkter, till förordningen ett nytt 3 a kap., till 36 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i förordningarna 732/2008 och 755/2013, en ny 13 punkt samt till förordningen nya 146—148 § som följer:

1 §

I denna förordning avses med:


13) egenbesiktningsorgan tillståndshavarens separata besiktningsenhet vars ställning har ordnats så att den personal som utför besiktningar organisatoriskt och verksamhetsmässigt har åtskilts från tillståndshavarens övriga personal och vars verksamhet uppfyller de särskilda krav som ställts av Strålsäkerhetscentralen, och som av Strålsäkerhetscentralen har godkänts för att som egenbesiktning utföra besiktningar av tryckbärande anordningar, stål- och betongkonstruktioner och mekaniska anordningar i kärnanläggningar;

14) kärnavfallsanläggning kärnanläggning som används för inkapsling av använt kärnbränsle eller hantering av annat kärnavfall för placering i slutförvar samt en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle eller annat kärnavfall; med kärnavfallsanläggning avses dock inte sådana utrymmen som slutgiltigt har stängts och där kärnavfall har placerats permanent på det sätt som Strålsäkerhetscentralen har godkänt,

15) slutförvaringsanläggning en anläggningshelhet i vilken ingår utrymmen för slutförvaring av avfallsförpackningar samt hjälputrymmen under och ovan markytan i anslutning till dessa,

16) årsdos summan av den effektiva dos som förorsakas av yttre strålning under en period på ett år och den effektiva kollektiva dosen av radioaktiva ämnen som upptas i kroppen under samma period,

17) förväntad driftstörning sådan avvikelse från normala driftlägen som kan antas inträffa en eller flera gånger under en tid av hundra driftår,

18) olycka antagna olyckor, spridning av antagna olyckor och allvarliga olyckor,

19) antagen olycka sådan avvikelse från normala driftslägen som kan antas förekomma mera sällan än en gång under en tid av hundra driftår, med undantag för spridning av antagna olyckor, och som kärnanläggningen förutsätts klara av utan allvarliga bränsleskador, även om enstaka anordningar i system som är viktiga med tanke på säkerheten skulle vara ur funktion på grund av underhållsarbeten eller fel; antagna olyckor delas in i två klasser utifrån initialhändelsens frekvens enlig följande:

a) antagna olyckor av klass 1 är olyckor som kan antas inträffa mera sällan än en gång per hundra driftår, men minst en gång per tusen driftår,

b) antagna olyckor av klass 2 är olyckor som kan antas inträffa mera sällan än en gång per tusen driftår,

20) spridning av antagna olyckor

a)en olycka där en förväntad driftstörning eller antagen olycka av klass 1 är förenad med en gemensam felorsak i det system som är nödvändigt för genomförande av en säkerhetsfunktion,

b) en olycka som orsakas av en kombination av flera fel som på basis av en sannolikhetsbaserad riskanalys identifierats som betydande, eller

c) en olycka som orsakas av en sällsynt yttre händelse och som kraftverket förutsätts klara av utan allvarliga bränsleskador,

21) allvarlig olycka en olycka där en betydande del av det bränsle som finns i reaktorn eller av det använda bränsle som finns i bränslebassängen eller bränslelagret förlorar sin ursprungliga konsistens,

22) hot som påverkar planeringsgrunderna sådant hot om lagstridig verksamhet som används som grund för planering och utvärdering av de skyddsarrangemang som tillståndshavaren ansvarar för.


6 §

Slutförvaring av synnerligen lågaktivt avfall är lagring av kärnavfall med en genomsnittlig aktivitetskoncentration av relevanta radionuklider som inte överstiger värdet 100 kilobecquerel per kilogram och en totalkoncentration av relevanta radionuklider som inte överstiger de värden som anges i 1 mom., i ett utrymme som är avsett att utgöra slutförvar.

3 a kap.

Begränsning av strålexponering och utsläpp av radioaktiva ämnen

22 a §

Den exponering för strålning som personalen vid ett kärnkraftverk, sådan gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i kärnenergilagen samt vid en kärnavfallsanläggning utsätts för under arbetet samt den exponering för strålning som befolkningen i omgivningen utsätts för av de nämnda anläggningarna och driften av dem ska hållas så låg som det med praktiska åtgärder är möjligt. De anläggningar som avses ovan och driften av dem ska planeras och genomföras på så sätt att personalens och befolkningens exponering för strålning kan begränsas på det sätt som anges i 2 § i strålskyddslagen (592/1991). Bestämmelser om strålningsarbete finns i 9 kap. i strålskyddslagen och om maximivärden för personalens exponering för strålning i 2 kap. i strålskyddsförordningen (1512/1991).

22 b §

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av normal drift av ett kärnkraftverk eller av en annan kärnanläggning som är försedd med en kärnreaktor är 0,1 millisievert.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av en förväntad driftstörning är 0,1 millisievert.

Gränsvärdet för den årsdos för en individ i befolkningen som orsakas av utsläpp till följd av en antagen olycka av klass 1 är 0,1 millisievert, 5 millisievert vid en antagen olycka av klass 2 och 20 millisievert vid spridning av en antagen olycka.

Utsläpp av radioaktiva ämnen till följd av en allvarlig olycka vid ett kärnkraftverk får inte ge upphov till något behov av omfattande skyddsåtgärder för befolkningen och inte heller långvariga begränsningar i användningen av mark- och vattenområden.

I syfte att begränsa de långvariga konsekvenserna är gränsvärdet för utsläpp av cesium-137 till luften 100 terabecquerel. Risken för att gränsvärdet överskrids ska vara ytterst liten.

Risken för ett sådant utsläpp som i ett tidigt skede av olyckan kräver skyddsåtgärder med tanke på befolkningen ska vara ytterst liten.

22 c §

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av normal drift eller en förväntad driftstörning vid sådan gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i kärnenergilagen är 0,1 millisievert.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av en olyckssituation vid ovannämnd verksamhet är 1 millisievert.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av sannolika utvecklingsförlopp efter placeringen i slutförvar av sådant kärnavfall som uppkommer vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i kärnenergilagen är 0,1 millisievert.

Gränsvärdet för årsdosen för en individ i befolkningen till följd av sådant kärnavfall som uppkommer vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som avses i 1 mom. i sådana situationer då de isolerande strukturerna hos slutförvaringssystemet försvagas till följd av osannolika händelser eller mänsklig aktivitet är 1 millisievert.

22 d §

Årsdosen för en individ i befolkningen till följd av normal drift av en kärnavfallsanläggning ska vara betydelselöst liten.

Bestämmelserna om kärnkraftverk i 22 b § 2—6 mom. tillämpas också på kärnavfallsanläggningar.

Under en granskningsperiod efter tillslutningen av slutförvaringsanläggningen, under vilken den strålning som människor exponeras för kan bedömas tillräckligt tillförlitligt och vilken ska vara minst flera tusen år lång, ska

1) årdosen för de personer som utsätts för den starkaste stålningen underskrida 0,1 millisievert och

2) den genomsnittliga årsdosen för andra människor vara betydelselöst liten.

Under de granskningsperioder som följer på den i 3 mom. avsedda perioden ska långtidsmedelvärdena av de mängder radioaktiva ämnen som läcker ut i biosfären från kärnavfallet som slutförvaras underskrida de maximivärden som Strålsäkerhetscentralen fastställer särskilt för varje radionuklid. Gränsvärdena ska anges så att

1) strålningseffekterna av slutförvaringen får vara högst lika stora som de strålningseffekter som förorsakas av naturliga radioaktiva ämnen i jordskorpan och

2) de vidsträckta strålningseffekterna förblir betydelselöst små.

36 §

Vid ansökan om drifttillstånd ska sökanden till Strålsäkerhetscentralen lämna in:


11) en utredning om hur säkerhetskraven uppfylls;

12) ett program för hantering av åldrande samt

13) en plan för nedläggning av kärnanläggningen.


37 §

Strålsäkerhetscentralen ska begära utlåtande av inrikesministeriet om de utredningar som avses i 35 § 1 mom. 6 punkten och 36 § 1 mom. 7 punkten.


113 §

Tillståndshavaren ska skriftligen ansöka om godkännande av ett provningsorgan enligt 1 mom. för sin uppgift.

122 §

Uppgifter, befogenhet och ansvar för kärnanläggningens ansvarige föreståndare och dennes ställföreträdare samt annan personal som behövs för driften av kärnanläggningen ska fastställas i en av Strålsäkerhetscentralen godkänd instruktion.

Bestämmelserna i 1 mom. ska också tillämpas på annan användning av kärnenergi om Strålsäkerhetscentralen kräver det.

146 §

Strålsäkerhetscentralen svarar för att ett hot som påverkar planeringsgrunderna konstateras. Innan ett hot som påverkar planeringsgrunderna fastställs ska Strålsäkerhetscentralen höra inrikesministeriet, den delegation som avses i 56 § 2 mom. i kärnenergilagen samt de tillståndshavare vilkas skyddsarrangemangsförpliktelser kan påverkas av hotet.

Polisstyrelsen svarar för att de hotbilder som gäller lagstridig verksamhet som riktar sig mot användningen av kärnenergi konstateras.

147 §

I en situation där lagstridig verksamhet som riktar sig mot en kärnanläggning eller mot kärnmaterial eller kärnavfall konstateras förekomma eller det finns anledning att misstänka sådan, övergår ledningsansvaret till polisen när en behörig polisman meddelar att han eller hon övertar ledningsansvaret.

148 §

Den som enligt beredskapsplanen är beredskapschef för ett kärnkraftverk leder de räddningsåtgärder som hör till egen beredskap. Räddningsverksamheten leds av en räddningsmyndighet efter att denne fått kännedom om en olycka eller någon annan farlig situation.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

Helsingfors den 17 december 2015

Näringsminister
Olli Rehn

Överinspektör
Johanna Juvonen

BILAGA A

De strecksatser som finns i denna bilaga är huvudsakligen sammanfattningar av rubrikerna för strecksatserna i kategori 0 i bilaga I (nedan förteckningen) till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1382/2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.