708/2015

Helsingfors den 11 juni 2015

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 11 och 18 §, 19 § 2 mom., 20 § 2 mom., 21 §, 22 § 5 mom., 23 § 3 mom., 24 §, 25 § 2 mom., 26 § 3 mom., 31 §, 37 § 4 mom., 40 § 3 mom., 49 §, 50 § 4 mom., 59 § samt bilagorna 9 och 12 som följer:

11 §
Minimikrav för en miljöförbindelse

På en gårdsbruksenhet ska de bestämmelser om användning av fosfor iakttas som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006).

Vid användning av växtskyddsmedel ska de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) iakttas. På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av den som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel, eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har sådan i 28 § 4 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 (366/2007) avsedd utbildning som fortfarande är i kraft. 

På en gårdsbruksenhet ska en växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel testas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, om när gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor i yrkesmässig användning ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på det sätt som avses i 28 § 3 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, behöver utrustningen inte testas på nytt förrän fem år efter testningen.

Vid bestämmande av åtgärdens basnivå i en miljöförbindelse ska de minimikrav som ställs på användningen av gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i denna paragraf iakttas.

18 §
Balanserad användning av näringsämnen

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en odlingsplan som gäller hela förbindelseperioden och en årlig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesspecifika anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i utbildning om miljöersättningen.

Jordbrukaren ska göra upp en femårig odlingsplan under det första förbindelseåret senast den 30 april och precisera den med en årlig odlingsplan före vegetationsperiodens början. Det första förbindelseåret ska odlingsplanen göras upp senast den 15 juni. På gårdsbruksenheten ska det tas jordprover av de åkrar som odlas och av skiften som består av permanent gräsmark som används som åker och utföras markkarteringar av dem med tanke på odlingsplaneringen och uppföljningen. Jordbrukaren ska i de skiftesvisa anteckningarna föra in grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Jordbrukaren ska en gång under förbindelseperioden göra ett kvalitetstest för åkermark före utgången av det tredje förbindelseåret. Testet görs genom att en utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel ska delta i den endagsutbildning om systemet för miljöersättning som ordnas av de lokala samarbetsområdenas landsbygdsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna och intressentgrupper. Kravet på utbildning kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen. Jordbrukaren ska delta i utbildningen en gång under programperioden 2014–2020, antingen innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det på en åker och en sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid kanten mot vattendraget. En skyddsremsa kan vara högst tio meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett 10 km2 stort avrinningsområde. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas i genomsnitt högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal.

Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

1) det mellan åkern och vattendraget finns i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken,

2) åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse får årligen använda högst den i bilagorna 2—5 angivna mängd kväve och den i bilagorna 6–8 angivna mängd fosfor per hektar åker och sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden (fosforutjämning). Utjämningsperioden får omfatta högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, jordens bördighet eller mullhalt och skördenivån.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). På en gårdsbruksenhets samtliga åkerarealer och sådana arealer som består av permanent gräsmark som används som åker ska enligt typ av stallgödsel användas samma grund för beräkning av näringsämnena i stallgödsel. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av den sammanlagda fosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.  

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 och 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11—13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt när det gäller användning och behandling av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015).

19 §
Placering av flytgödsel i åker

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 10 § 1—3 och 7—9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

20 §
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 7 § 5 mom. samt 10 § 1—9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

21 §
Hantering av avrinningsvatten

Genomförande av en åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten kräver att det på det ersättningsberättigande skiftet har byggts regelbar dränering, regelbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten. Åtgärden kan genomföras i hela landet, om skiftet har omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013.

Om skiftet inte har omfattats av ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 1 mom., kan åtgärden genomföras endast på ett sådant skifte som på basis av en analys har konstaterats bestå till största delen av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord. Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som ligger på sur sulfatjord endast, om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden (styrningsområde I).

Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5—1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0.

Åtgärden ska genomföras på det ersättningsberättigande skiftet varje år under hela förbindelseperioden.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 5 §, 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

22 §
Miljövårdsvallar

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

23 §
Växttäcke vintertid

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 12 §, 4 mom. och 13 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

24 §
Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda ersättningsberättigande jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften med certifierad sättpotatis som är i myndighetsövervakad produktion, där det är möjligt att genomföra åtgärden. Ett skifte för produktion av sättpotatis ska täckas helt och hållet. Skiftenas areal kan variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett skifte med sådana växter där det används täckmaterial som berättigar till ersättning.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 12 § 1, 2 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

25 §
Åkernaturens mångfald

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

26 §
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 § 2 och 3 mom. samt 12 § i denna förordning och när det gäller användningen av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs och 12 § 1, 2 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

31 §
Plan

Ett miljöavtal enligt 27 § 1—3 punkten ska grunda sig på en skriftlig plan där de skiftesspecifika åtgärderna ska anges för varje avtalsår.

Planen ska innehålla åtminstone följande uppgifter och handlingar:

1) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet och målsättningarna för skötseln av avtalsområdet,

2) en allmän beskrivning av det planerade projektet samt målen för projektet, enligt vilken det går att bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för jordbrukets vattenvård,

3) en karta över planeområdet

a) av vilken skiftets gränser och läge på en grundkarta framgår, om det är fråga om ett avtal om skötsel av våtmarker eller skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet och om skiftena inte är befintliga basskiften,

b) av vilken ändringar av basskiftet eller justeringar av dess gränser framgår, om det skifte som avtalet gäller har delats eller slagits samman eller om dess gränser har justerats den våren då ansökan lämnas in,

4) en skötselplan där det i enlighet med miljöavtalets villkor beskrivs specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och andra åtgärder för varje skifte och tidtabellen för genomförande av dem årligen samt en beskrivning hur åtgärderna främjar att miljöavtalets målsättningar uppnås, 

5) om det är fråga om ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar ska planen innehålla en redogörelse för det tilltänkta områdets art av massförekomst i fråga om fåglar och när massförekomsten uppträder, det växtbestånd som är avsett att anläggas på området och åtgärderna beträffande det samt växtbeståndets lämplighet för den fågelart eller de fågelarter som massförekomsten gäller, en plan över utfodring av fåglarna, utfodringens beskaffenhet och när utfodring planeras ske samt vid behov bevis för skördeskada,

6) om det är fråga om ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar och avtalsområdet gränsar till odlingsområden som andra än mottagaren av ersättning besitter, ska de som besitter de här angränsande områdena ge sitt skriftliga samtycke och samtycket ska bifogas till ansökan,

7) en kopia av skötseldagboken eller av de skiftesvisa anteckningarna för en tidigare avtalsperiod, om det område som avtalet önskas gälla eller en del av det tidigare har ingått i ett avtal som krävt en plan och det har varit ett villkor för avtalet i fråga att skötseldagbok ska föras.

37 §
Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet

Som krav som gäller miljöavtalets basnivå ska för alla områden som miljöavtalet gäller i åtgärden iakttas det tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs. Om avtalet gäller permanent gräsmark, som inte används som åkermark, ska som krav som gäller åtgärdens basnivå iakttas även 12 § i denna förordning samt 12 § 3 mom. och 14 och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

40 §
Upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar

Som krav som gäller miljöavtalets basnivå ska i åtgärden iakttas 11 och 12 § i denna förordning, det andra föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 och det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs, 11 §, 12 § 1 och 4 mom. samt 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och 11§ i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

49 §
Åkerarealer som ingår i en miljöstödsförbindelse och för vilka miljöersättning inte betalas

Miljöersättning betalas inte

1) för trädgårdsland, permanenta växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal,

2) för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 23 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller 41 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013,

3) för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam och arealer med sådan hampa som inte berättigar till grundstöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut. 

I fråga om en gårdsspecifik åtgärd betalas miljöersättning inte för permanent gräsmark som inte används som åkermark, träda, skyddszoner, naturvårdsåkrar med vall, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller tran-, gås- och svanåkrar.

50 §
Betalning av miljöersättning för skiftesspecifika åtgärder

Jordbrukaren betalas inte för den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om jordbrukaren har befriats från kravet på arealer med ekologiskt fokus enligt artikel 46.4 i stödförordningen.  Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 4 punkten betalas miljöersättning för miljövårdsvallar inte för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Miljöersättning betalas för naturvårdsåkrar med vall enligt den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om dessa i styrningsområde II utgör högst 20 procent och i andra områden högst 5 procent av ersättningstagarens ersättningsberättigande åkerareal i styrningsområdet i fråga.


59 §
Övergångsbestämmelser

På sådana avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, i vilka avtalsområdet utgörs av åker, som avses i 39 § 1 mom. 3, 8 och 11 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd för jordbruket som ett led i basåtgärderna har anlagt en naturvårdsåker och 2015 väljer en åtgärd som avses i 14 § 4 mom. i denna förordning kan naturvårdsåkern beaktas som en i åtgärden avsedd flerårig vallväxtlighet. Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd har anlagt en ovannämnd naturvårdsåker som består av ängsväxter, kan jordbrukaren vid ansökan om ersättning uppge åkern som en i 14 § 4 punkten underpunkt c avsedd naturvårdsåker med vall, men inte som en i 14 § 7 punkten underpunkt c avsedd mångfaldsåker. En gröngödslingsvall som har anlagts före 2015 kan vara skiftad efter anläggningen sammanlagt högst tre år.

Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket i enlighet med lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och detta avtal inte innehåller något villkor om anpassning av avtalet på grund av ändringar i lagstiftningen, kan jordbrukaren för sin miljöförbindelse välja en motsvarande skiftesspecifik åtgärd enligt denna förordning, men för denna åtgärd betalas inte miljöersättning för en areal som omfattas av ett avtal om specialstöd innan avtalet om specialstöd har upphört.

Om jordbrukaren har ett sådant gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket, vars avtalsperiod upphör den 31 maj eller den 30 juni, börjar avtalsperioden för ett nytt motsvarande miljöavtal enligt denna förordning den 1 maj.

Om vid fosforgödsling av ett skifte har använts fosforutjämning som pågår när en miljöstödsförbindelse ingås, kan utjämningsperioden avslutas när fosforutjämningen är positiv, om fosfor inte längre kan spridas på skiftet på det sätt som avses i denna förordning. På skiftet får då inte längre spridas mer fosfor. Om på skiftet före den 1 maj 2015 har lagrats gödselmedel eller organiskt gödselfabrikat kan detta spridas på skiftet även om de fosformängder som avses i 18 § 5 mom. överskrids.


Denna förordning träder i kraft den 16 juni 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Helsingfors den 11 juni 2015

Näringsminister
Olli Rehn

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga 9

Kommuner i styrningsområde I

Alajärvi förutom området i tidigare Lehtimäki kommun, Alavieska, Björneborg, Brahestad, Bötom, Eura, Euraåminne, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Harjavalta, Honkajoki, Huittinen, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki, Kankaanpää, Kannus, Karleby, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kempele, Kjulo, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kumo, Kurikka, Kärsämäki, Laihela, Laitila, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lavia, Limingo, Lumijoki, Luvia, Malax, Merijärvi, Muhos, Mynämäki, Nakkila, Nivala, Nokia, Nykarleby, Nystad, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Pyhäranta, Påmark, Pöytyä, Raumo, Sastamala, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Storkyro, Storå, Säkylä, Tavastkyro, Toholampi, Tyrnävä, Uleåborg förutom områdena i tidigare Haukipudas, Kiiminki och Ylikiiminki kommuner, Ulvsby, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå, Ylivieska, Östermark.

Bilaga 12

Kommuner i styrningsområde III

De kommuner som avses i bilaga 10 och 11 samt Alajärvi, Alavieska, Alavus, Bötom, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Honkajoki, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki, Kannus, Karleby, Karvia, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kurikka, Kärsämäki, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Malax, Nivala, Nykarleby, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Reisjärvi, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Soini, Storkyro, Storsjön, Storå, Toholampi, Vasa, Vetil, Vindala, Vörå, Ylivieska, Östermark.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.