451/2015

Utfärdad i Helsingfors den 16 april 2015

Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom grundläggande yrkesutbildning

I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut

upphävs i undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom grundläggande yrkesutbildning (4/2013) 5 § 3 mom. och 18 § 3 mom.,

ändras 1§ 1 mom., 2 och 3 §, 5 § 2 mom. 3 punkten, 7—9 §, 11 § 5 mom. samt 14, 15, 21 och 24 §,

av dem 2 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 751/2013 samt 5 § 2 mom. 3 punkten och 9 § sådana de lyder i förordning 143/2014, samt

fogas till förordningen nya 15 a och 24 a § som följer:

1 §
Allmänna grunder för antagning av studerande

I fråga on grunderna för antagning av studerande gäller utöver bestämmelserna i 27 § lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) vad som bestäms i denna förordning.


2 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen avsedd för personer som slutfört den grundläggande utbildningen eller gymnasiets lärokurs eller slutfört tidigare studier som motsvarar någon av dessa utbildningar.

Förordningen tillämpas inte vid antagning av studerande till

1) utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen,

2) grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning,

3) grundläggande yrkesutbildning på främmande språk,

4) grundläggande yrkesutbildning som ordnas på basis av en särskild utbildningsuppgift inom specialundervisning enligt 20 § 2 mom. i lagen om grundläggande yrkesutbildning,

5) grundexamen i flygledning.

Förordningen tillämpas inte heller om den sökande efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesinriktad grundexamen, någon annan yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.

3 §
Ansökningsmål inom utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen

Studerande antas till utbildningarna för yrkesinriktade grundexamina som anges i bilagan till undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (835/2014).

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan studerande antas till utbildningar för följande kompetensområden inom grundexamina:

1) i grundexamen inom hantverk och konstindustri kompetensområdet för produktplanering och produkttillverkning samt kompetensområdet för miljöplanering och miljöbyggande,

2) i grundexamen i visuell framställning kompetensområdet för grafisk planering, kompetensområdet för bild- och mediekonst samt kompetensområdet för fotografering,

3) i grundexamen i musik kompetensområdet för musik, kompetensområdet för musikteknologi och kompetensområdet för pianostämning,

4) i grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen kompetensområdet för skobranschen, kompetensområdet för textilvård, kompetensområdet för textilteknik och kompetensområdet för beklädnad,

5) i grundexamen i grafisk kommunikation kompetensområdet för tryckeriteknik och kompetensområdet för layout,

6) i grundexamen i logistik kompetensområdet för transportservice,

7) i grundexamen inom byggnadsbranschen kompetensområdet för schaktningsmaskintransport,

8) i grundexamen inom lantbruksbranschen kompetensområdet för djurskötsel och kompetensområdet för pälsdjursuppfödning,

9) i grundexamen inom skogsbranschen kompetensområdet för montering av skogsmaskiner och kompetensområdet för körning av skogsmaskiner,

10) i grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen kompetensområdet för akutvård.

Studerande kan även antas till av utbildningsanordnaren angivna, andra än i 1 och 2 mom. avsedda ansökningsmål inom utbildningarna för grundexamen i hantverk och konstindustri, grundexamen i audiovisuell kommunikation, grundexamen i visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik samt grundexamen i textil- och beklädnadsbranschen

Studerande kan dessutom antas till i gymnasielagen (629/1998) avsedd gymnasieutbildning i samband med antagningen till ansökningsmål som avses i 1—3 mom. På antagningen av studerande till gymnasieutbildning tillämpas i det fallet undervisningsministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande i gymnasieutbildningen (856/2006). Blir sökanden inte antagen till ett i detta moment avsett ansökningsmål som studerande i både utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och gymnasieutbildning, antas sökanden som studerande i den utbildning som han eller hon enligt grunderna för antagning av studerande blir antagen till förutsatt att han eller hon inte har undanbett sig sådan antagning i sin ansökan.

2 kap.

Antagning av studerande i fråga om sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen

5 §
Urvalskriterier

För sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ges poäng på följande grunder:


3) påbyggnadsundervisning som omfattar minst 1 100 timmar, minst 20 studieveckor lång utbildning som orienterar och förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade, utbildning för invandrare som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning i huslig ekonomi som ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning, handledande utbildning som avses i lagen om grundläggande yrkesutbildning och omfattar minst 30 kompetenspoäng eller slutförd linje på ett läsår vid en folkhögskola eller utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och som omfattar minst 25 kurser,


7 §
Urvalspoäng som ges till sökande utan utbildningsplats

En sökande som inte har utbildningsplats i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen eller i gymnasieutbildning när ansökningstiden går ut ges åtta urvalspoäng.

8 §
Urvalspoäng för slutförande av lärokursen för den grundläggande utbildningen under ansökningsåret

En sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen under året för ansökning till grundläggande yrkesutbildning eller under de sex månader som föregår slutet av ansökningstiden ges sex urvalspoäng.

9 §
Urvalspoäng för slutförda studier

En sökande som slutfört påbyggnadsundervisning som omfattar minst 1 100 timmar efter den grundläggande utbildningen, minst 20 studieveckor lång utbildning som orienterar och förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade, utbildning för invandrare vilken förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning i huslig ekonomi som ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning, handledande utbildning som avses i lagen om grundläggande yrkesutbildning och omfattar minst 30 kompetenspoäng eller slutfört en linje på ett läsår vid en folkhögskola eller utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och som omfattar minst 25 kurser ges sex urvalspoäng.

11 §
Urvalspoäng för betonade vitsord

Om den sökande inte har studerat ett enda betonat ämne i den grundläggande utbildningen, används som det medeltal för betonade ämnen som avses i 3 mom. ett medeltal som beräknas enligt bestämmelserna i 10 §.

14 §
Urvalspoäng för idrottsmässiga meriter

En utbildningsanordnare som har som utbildningsuppgift att ordna yrkesutbildning för idrottare kan ge en sökande till sådan utbildning 1—3 urvalspoäng på basis av idrottsmässiga meriter.

15 §
Urvalspoäng för inträdes- eller lämplighetsprov

Om utbildningsanordnaren ordnar ett inträdes- eller lämplighetsprov, ska alla sökanden kallas till provet.

Om den sökande i sin ansökan som ansökningsönskemål angett flera i 3 § 1 eller 2 mom. avsedda ansökningsmål inom grundläggande yrkesutbildning, kallas han eller hon med avvikelse från 1 mom. till inträdes- eller lämplighetsprov för det ansökningsmål som står först i ordningen av ansökningsönskemålen. Det antal poäng som en utbildningsanordnare ger för ett inträdes- eller lämplighetsprov används då också i andra utbildningsanordnares motsvarande ansökningsmål.

För inträdes- eller lämplighetsprovet ger utbildningsanordnaren sökanden 0—10 urvalspoäng.

Utbildningsanordnaren ska informera sökandena på förhand om hurudana avsnitt inträdes- eller lämplighetsprovet omfattar och hur de olika avsnitten poängsätts.

15 a §
Antagning av studerande på basis av inträdes- eller lämplighetsprov

Utbildningsanordnaren får besluta att antagningen av studerande till utbildning som leder till grundexamen inom hantverk och konstindustri, grundexamen i audiovisuell kommunikation, grundexamen i visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik, grundexamen i cirkus eller grundexamen i idrottsinstruktion sker på basis av utbildningsanordnarens eget inträdes- eller lämplighetsprov. I detta fall tillämpas inte 4 §, 5 § 2 och 4 mom., 7—14 § och 15 § 2 mom. och inte heller 22 och 23 §.

21 §
Poäng för arbetserfarenhet, ansökningsönskemål, kön, idrottsmässiga meriter och inträdes- eller lämplighetsprov

Vid antagning av studerande som slutfört gymnasiets lärokurs till grundläggande yrkesutbildning tillämpas bestämmelserna i 12—15 § och 15 a § i fråga om arbetserfarenhet, ansökningsönskemål, könstillhörighet, idrottsmässiga meriter och inträdes- eller lämplighetsprov.

24 §
Påvisande av att den sökande behärskar undervisningsspråket

En sökande kan inte antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda och förstå ansökningsmålets undervisningsspråk i tal och skrift.

En sökande vars modersmål är något annat än ansökningsmålets undervisningsspråk anses ha tillräckliga färdigheter i undervisningsspråket, om han eller hon

1) har ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, som slutförts på ansökningsmålets undervisningsspråk finska, svenska eller samiska,

2) har avlagt lärokursen i det andra inhemska språket som A-språk med minst vitsordet 7 i den grundläggande utbildningen och detta språk är ansökningsmålets undervisningsspråk,

3) har avlagt lärokursen i finska eller svenska som andra språk med minst vitsordet 7 i den grundläggande utbildningen och detta språk är ansökningsmålets undervisningsspråk,

4) har slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen på ansökningsmålets undervisningsspråk,

5) har slutfört hela gymnasiets lärokurs i modersmål och litteratur antingen med finska som modersmål, med svenska som modersmål, med samiska som modersmål, med finska som andra språk, med svenska som andra språk, med finska för samiskspråkiga eller med finska för teckenspråkiga, och språket i fråga är ansökningsmålets undervisningsspråk,

6) har slutfört hela gymnasiets lärokurs i det andra inhemska språket, och detta språk är ansökningsmålets undervisningsspråk,

7) har avlagt samtliga delprov i språkexamen i finska eller svenska enligt lagen om allmänna språkexamina (964/2004) på minst kunskapsnivå 3 eller har avlagt provet i muntlig och skriftlig färdighet i finska eller svenska i språkexamen för statsförvaltningen enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) på minst nöjaktig kunskapsnivå och språket i fråga är ansökningsmålets undervisningsspråk,

8) har godkänts i det i 24 a § avsedda nationella språkprovet i ansökningsmålets undervisningsspråk,

9) enligt utbildningsanordnarens bedömning har tillräckliga språkkunskaper, när ansökningsmålets undervisningsspråk är något annat än finska eller svenska.

24 a §
Nationellt språkprov

Med avseende på ansökningsmål vars undervisningsspråk är finska eller svenska ordnas ett nationellt enhetligt språkprov i syfte att bedöma om sökande vars modersmål inte är detsamma som undervisningsspråket och som inte uppfyller förutsättningarna i 24 § 2 mom. 1—8 punkten uppfyller kravet på tillräckliga färdigheter att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utbildningsanordnaren kallar alla ovan avsedda sökande till det nationella språkprovet. Om en sökande i sin ansökan angett flera ansökningsönskemål, kallas han eller hon till språkprovet för det ansökningsmål som står först i ordningen av ansökningsönskemålen.

Det nationella språkprovet anses vara avlagt med godkänt resultat, om den språkkunskap som visas i provet motsvarar nivå B1.1 enligt nivåskalan för språkkunskaper.

Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklande och förvaltning av det nationella språkprovet.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna i 2 §, 3 § 1—3 mom. samt 5 och 9 § träder dock i kraft den 1 augusti 2015.

Denna förordning tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2016 eller därefter. På utbildning som inleds före nämnda tidpunkt tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 2 §, 3 § 1—3 mom. samt 5 och 9 § vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2015 eller därefter. På utbildning som inleds före nämnda tidpunkt tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande.

Helsingfors den 16 april 2015

Undervisnings- och kommunikationsminister
Krista Kiuru

Direktör
Mika Tammilehto

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.