235/2015

Utfärdad i Helsingfors den 19 mars 2015

Statsrådets förordning om miljöersättning

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs det om verkställigheten av det stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk, nedan miljöersättning, som avses i artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen. Miljöersättningen utgör en del av det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 som Europeiska kommissionen har godkänt.  Ersättning kan beviljas och betalas under den tid som utvecklingsprogrammet är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) miljöförbindelse en förbindelse som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014),

2) jordbrukare en aktiv jordbrukare som avses i 2 § 4 punkten i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

3) åker åker som avses i artikel 4.1 f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, nedan cstödförordningen, samt areal med permanenta grödor som avses i artikel 4.1 g i stödförordningen,

4) permanent gräsmark areal som avses i artikel 4.1 h i stödförordningen,

5) ettåriga trädgårdsväxter växter som avses i bilagan till statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015), dock inte kummin,

6) fleråriga trädgårdsväxter växter som avses i bilaga 1,

7) basskifte ett i geografiskt hänseende enhetligt odlingsområde eller annat område som jordbrukaren odlar och besitter och som avgränsas av en kommungräns, en gräns för äganderätt, en stödregionsgräns, en gräns för ett avtalsområde, ett vattendrag, ett gräns- eller utfallsdike, en väg eller en skog eller någon annan motsvarande gräns,

8) jordbruksskifte ett enhetligt område som hör till ett basskifte och på vilket en växtart eller en blandning av flera växtarter odlas i ett visst syfte och som betraktas som en i 3 § 1 punkten i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren avsedd icke odlad åker som sköts eller som tillfälligt inte odlas eller som tillfälligt används för annat än jordbruk,

9) Naturaområde ett område som avses i 64 § i naturvårdslagen (1096/1996),

10) förgröningsstöd stöd som avses i artiklarna 43—46 i stödförordningen.

2 kap.

Allmänna förutsättningar för miljöförbindelser

3 §
Miljöförbindelse

En miljöförbindelse börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås. Förbindelseåret och förbindelseperioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april.

En förbindelse som en jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av miljöersättning, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

4 §
Ersättningsberättigande areal inom systemet med miljöförbindelser

En miljöförbindelse kan ingås för ett basskifte som består av åker och som 2014 berättigade till kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. En förbindelse kan även ingås för ett sådant basskifte som består av permanent gräsmark och som används som åkermark. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet som kan räknas till minimiarealen är 0,01 hektar.

En miljöförbindelse kan förutom för den areal som avses i 1 mom. ingås för åkerareal som 2013 berättigade till miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag eller de stöd som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Ersättningsberättigande areal inom systemet med miljöförbindelser är också åkerareal som omfattade jordbruksskiften 2013 eller 2014 och som 2014 berättigade varken till miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag och

1) för vilka det har betalts miljöstöd för jordbruket eller kompensationsersättning under något av åren mellan 1995 och 2013,

2) som har anmälts i stödansökan under något av åren mellan 1995 och 2004,

3) som 2004 har anmälts på blankett nummer 175 som har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet, eller

4) som har omfattats av ett tjugoårigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt 10 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

Den areal som omfattas av miljöförbindelsen är fortfarande ersättningsberättigande fastän miljöersättning inte söks för den eller arealen arrenderas eller säljs till någon annan jordbrukare, om arealen förblir åker.

Icke odlad areal godkänns inte som ersättningsberättigande areal. Åkerskiften, som är icke odlad åker som sköts eller som tillfälligt inte odlas, betraktas inte som icke odlad areal. Som ersättningsberättigande areal godkänns inte heller ett åkerskifte, i fråga om vilket rätten till ersättning har flyttats till ett annat skifte som inte är ersättningsberättigat i de fall som avses i 2 mom.

5 §
Åkerareal som berättigar till ersättning efter prövning

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren inbegripa åkerareal som inte berättigar till varken miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995), förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Icke ersättningsberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som ersättningsberättigande endast om ersättningsberättigande åkerarealer som avses i 4 § 1—2 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning. 

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren utöver areal som avses i 1 mom. inbegripa åkerareal i fråga om vilken en förbindelse att inte odla som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) har upphört att gälla 2010 eller efter det.

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren inbegripa åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingått en förbindelse från en annan jordbrukare

1) som inte har ingått någon miljöförbindelse,

2) som eller vars make eller maka är över 65 år,

3) som har bedrivit jordbruk eller trädgårdsodling på den gårdsbruksenhet som han eller hon har haft i sin besittning innan besittningen av den överfördes till den jordbrukare som ingått en förbindelse,

4) som under vegetationsperioden före besittningsöverföringen själv har odlat den åkerareal som överförs,

5) vars åkerarealer som överförs uppgår till mer än 2 hektar sammanlagt, och

6) vars eventuella arrendeavtal med mottagaren beträffande de åkerarealer som överförs omspänner åtminstone hela förbindelseperioden.

Om det är fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sammanslutning, förutsätts det i de fall som avses i 3 mom. 2 punkten att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare är över 65 år. Husbehovsodling betraktas inte som sådant bedrivande av jordbruk eller trädgårdsodling som avses i 3 mom. 3 punkten. Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingått en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses i 3 mom. härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från denne jordbrukares död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen ska den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs.

Högst fem hektar ersättningsberättigande arealer enligt 1—4 mom. och arealer som är ersättningsberättigande och har övergått till jordbrukaren från en annan jordbrukare som inte har ingått en förbindelse om miljöersättning får med beaktande av anslagen i statsbudgeten fogas till en miljöförbindelse under 2016, 2017 och 2018. Om en areal som omfattas av en förbindelse är mindre än fem hektar, kan den areal som ska fogas till förbindelsen vara högst en hektar. Om den areal som ska fogas till förbindelsen överskrider maximistorleken, får jordbrukaren ingå en ny miljöförbindelse 2016—2020 i samband med den årliga stödansökan inom gränserna för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte ingås, ska de ovan nämnda arealerna odlas utan ersättning i enlighet med förbindelsevillkoren.

6 §
Fogande av areal som inte berättigar till ersättning till ett ersättningsberättigande basskifte

Till ett basskifte som omfattas av en miljöförbindelse kan med beaktande av anslagen i statsbudgeten på ansökan av jordbrukaren varje år fogas högst 0,1 hektar sådan åkerareal eller sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åkermark, för vilken jordbrukaren inte tidigare har haft rätt till miljöersättning.

7 §
Fogande av ersättningsberättigande areal till en miljöförbindelse

Till miljöförbindelsen kan fogas sådan areal som en annan jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som har godkänts som ersättningsberättigande.

8 §
Byte av ersättningsberättigandet

En jordbrukare kan genomföra ett byte av ersättningsberättigandet mellan ersättningsberättigande areal som avses i 4 och 5 § och icke ersättningsberättigande areal. En förutsättning är att ersättningsberättigandet byts för hela basskiftet. Basskiftet kan i samband med bytet delas. Ersättningsberättigandet får inte bytas, om den areal som bytet gäller är mindre än 0,5 hektar per lägenhet.

Ersättningsberättigandet får inte bytas, om bytet leder till att den ersättningsberättigande arealen ökar. Ersättningsberättigandet får inte bytas mellan olika ersättningsområden, om det ersättningsbelopp per hektar som betalas ut skulle öka på grund av bytet av ersättningsområde. Ersättningsberättigandet får bytas endast så att bytet är bestående. Ersättningsberättigandet får bytas endast mellan arealer som jordbrukaren äger.

På förfarandet vid ansökan om byte av ersättningsberättigande tillämpas 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013).

9 §
Avförande av ersättningsberättigande areal ur en miljöförbindelse

Om det uppges att ett ersättningsberättigande skifte som omfattas av en miljöförbindelse efter det första förbindelseåret är icke odlat eller det vid tillsyn konstateras att det är icke odlat, förloras rätten till ersättning för skiftet. Även i fråga om areal som omfattats av en miljöförbindelse och som tas ur jordbruksanvändning på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015), förloras rätten till ersättning. En jordbrukare ska återbetala en ersättning som har utbetalats för areal.

10 §
Miljöförbindelse och förbindelse om ekologisk produktion

En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare får ingå också en miljöförbindelse om de ersättningsberättigande skiften som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion. Jordbrukaren får dock inte för skiften som ingår i en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion välja följande skiftesspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser:

1) alternativt växtskydd för trädgårdsväxter,

2) gröngödslingsvall i anslutning till den åtgärd som gäller åkernaturens mångfald.

11 §
Minimikrav för en miljöförbindelse

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse får årligen använda högst den i bilagorna 2—5 angivna mängd kväve och den i bilagorna 6—8 angivna mängd fosfor per hektar åker och sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker. I fråga om mängden fosfor får fosforutjämning tillämpas. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden (fosforutjämning). Utjämningsperioden omfattar högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, jordens bördighet eller mullhalt och skördenivån.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). På en gårdsbruksenhets samtliga åkerarealer och sådana arealer som består av permanent gräsmark som används som åker ska enligt typ av stallgödsel använda samma grund för beräkning av näringsämnena i stallgödsel. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av den sammanlagda fosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av. 

Växtskyddsmedel ska användas och lagras på det sätt som anges i 6 och 7 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011). På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av den som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har sådan utbildning som avses i 28 § 4 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 (366/2007) och som är i kraft. 

På en gårdsbruksenhet ska en växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel testas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. Traktorsprutor i yrkesmässig användning ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på det sätt som avses i 28 § 3 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013, behöver utrustningen inte testas på nytt förrän om fem år efter testningen.

12 §
Öppen jordbruksmark

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska hålla åkerareal som omfattas av en förbindelse öppen på det sätt som föreskrivs i 6 § i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare.

13 §
Gårdsspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska på gårdsbruksenhetens samtliga åkerskiften och sådana skiften som består av permanent gräsmark som används som åker iaktta den åtgärd som gäller balanserad användning av näringsämnen. Att jordbrukaren förbinder sig till åtgärden är en förutsättning för en förbindelse till de skiftesspecifika åtgärderna inom systemet med miljöförbindelser.

14 §
Skiftesspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse kan för förbindelseperioden välja följande skiftesspecifika åtgärder för en ersättningsberättigande areal:

1) placering av flytgödsel i åker,

2) återanvändning av näringsämnen och organiskt material,

3) hantering av avrinningsvatten:

a) reglerbar dränering,

b) reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten,

4) miljövårdsvallar,

a) skyddszoner,

b) fleråriga miljövallar,

c) naturvårdsåkrar med vall,

5) användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis,

6) växttäcke vintertid,

7) åkernaturens mångfald,

a) gröngödslingsvallar,

b) fånggrödor,

c) mångfaldsåkrar,

d) saneringsgrödor,

8) alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

15 §
Val och begränsning av skiftesspecifika åtgärder

När jordbrukaren ingår en förbindelse ska han eller hon uppge de skiftesspecifika tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. För ett skifte som används för odling av trädgårdsväxter är det möjligt att välja endast en av de åtgärder som avses i 14 § 5 och 8 punkten. En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja sådana skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 7 punkten underpunkt a och 14 § 8 punkten. Sådana skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 5 och 8 punkten kan inte väljas för skiften på vilka det odlas kummin. Om en skiftesspecifik åtgärd som avses i 14 § 5 eller 8 punkten har valts för ett skifte, är det inte möjligt att för skiftet välja en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten underpunkt b.

Åtgärder som avses i 14 § 1 och 2 punkten kan inte väljas samtidigt. Skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 4 punkten underpunkt a och 14 § 3 punkten underpunkt a eller b kan inte väljas samtidigt.

16 §
Val och byte av en skiftesspecifik åtgärd under förbindelseperioden

En jordbrukare kan välja en ny skiftesspecifik åtgärd under förbindelseperioden, om miljöförbindelsen anpassas på basis av den miljörådgivning som avses i artikel 15 i landsbygdsförordningen och rådgivaren förordar anpassningen. När en jordbrukare börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen för dem kan han eller hon välja en åtgärd som avses i 14 § 5 eller 8 punkten.

Det är möjligt att byta skiftesspecifik åtgärd om

1) jordbrukaren upphör med att odla trädgårdsväxter eller börjar odla sådana på minst 1 hektar eller utökar den årliga odlingen av dem till minst 1 hektar,

2) en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten eller till en del av den sker under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs,

3) jordbrukaren inleder ekologisk produktion och ingår en förbindelse om den eller lägger ned sådan produktion, eller

4) miljöförbindelsen anpassas på basis av den miljörådgivning som avses i artikel 15 i landsbygdsförordningen och rådgivaren förordar anpassningen.

Jordbrukaren ska underrätta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni under året i fråga. Om anmälan om byte görs senare kan genomförandet av den nya åtgärden inledas vid ingången av följande förbindelseår, varvid miljöersättning i enlighet med ändringen betalas från och med denna tidpunkt.

17 §
Frångående av en skiftesspecifik åtgärd

En skiftesspecifik åtgärd kan frångås om en förbindelse överförs på det sätt som avses i artikel 47.2 i landsbygdsförordningen. En vald skiftesspecifik åtgärd som avses i 14 § 8 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter kan frångås, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till mindre än 1 hektar.

3 kap.

Detaljerade villkor för miljöförbindelser

18 §
Balanserad användning av näringsämnen

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en odlingsplan som gäller hela förbindelseperioden och en årlig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesspecifika anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i utbildning om miljöersättningen.

Jordbrukaren ska göra upp en femårig odlingsplan under det första förbindelseåret senast den 30 april och precisera den med en årlig odlingsplan före vegetationsperiodens början. Det första förbindelseåret ska odlingsplanen göras upp senast den 15 juni. På gårdsbruksenheten ska det tas jordprover av de åkrar som odlas och av skiften som består av permanent gräsmark som används som åker och utföras markkarteringar av dem med tanke på odlingsplaneringen och uppföljningen. Jordbrukaren ska i de skiftesvisa anteckningarna föra in grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Jordbrukaren ska en gång under förbindelseperioden göra ett kvalitetstest för åkermark före utgången av det tredje förbindelseåret. Testet görs genom att en utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Jordbrukaren ska delta i den endagsutbildning om systemet för miljöersättning som ordnas av de lokala samarbetsområdenas landsbygdsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna och intressentgrupper. Kravet på utbildning kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen. Jordbrukaren ska delta i utbildningen en gång under programperioden 2014—2020, antingen innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det på en åker och en sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid kanten mot vattendraget. En skyddsremsa kan vara högst tio meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett 10 km2 stort avrinningsområde. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas i genomsnitt högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal. Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

1) det mellan åkern och vattendraget finns i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken,

2) åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 § 3 mom., 4 och 11 § samt 12 § 1, 3 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11—13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) och som gäller användning av fosfor.

19 §
Placering av flytgödsel i åker

Åtgärden som gäller placering av flytgödsel i åker kan genomföras på ersättningsberättigande areal. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på skiftet med utrustning som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 10 § 1—3, 7 och 8 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

20 §
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Åtgärden som gäller återanvändning av näringsämnen och organiskt material kan genomföras på en ersättningsberättigande areal. På skiftet ska spridas näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 procent. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. Spridningsmängden ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. En gårdsbruksenhet kan inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material som avses i denna paragraf. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 7 § 1 och 5 mom. samt 10 § 1—9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

21 §
Hantering av avrinningsvatten

Genomförande av en åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten kräver att det på det ersättningsberättigande skiftet har byggts regelbar dränering, regelbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten. Åtgärden kan genomföras i hela landet, om skiftet har omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013.

Om skiftet inte har omfattats av ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 1 mom., kan åtgärden genomföras endast på ett skifte som på basis av en analys har konstaterats bestå av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord. Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som ligger på sur sulfatjord endast, om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden (styrningsområde I).

Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5—1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0.

Åtgärden ska genomföras på det ersättningsberättigande skiftet varje år under hela förbindelseperioden.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs (7/2015) och 5 §, 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

22 §
Miljövårdsvallar

Inom en åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett ersättningsberättigande skifte. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall. Skyddszoner och fleråriga miljövallar kan anläggas bara under de tre första förbindelseåren och de ska bevaras på jordbruksskiftet ända till utgången av förbindelseperioden. Miljövårdsvall får inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden.

Skyddszoner kan anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattensområde, längs vattendrag på det sätt som avses i 18 § 4 mom. eller längs utfallsdiken som avses i 3 § 6 punkten i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal enligt 36 §. I skärgårdsområden i det styrningsområde II som avses i bilaga 11 kan en skyddszon anläggas på alla skiften som berättigar till ersättning inom systemet med miljöförbindelser. Skyddszonen ska vara mer än tre meter bred.  På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel.

Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord på det sätt som avses i 21 § 3 mom. eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar får anläggas i det styrningsområde I som avses i bilaga 9.

Vall kan anläggas som naturvårdsåker med vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåkrar med vall kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar med vall kan anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter, framför allt på kanterna mot syd och väst samt i mitten av stora öppna fält. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två vegetationsperioder. Naturvårdsåkrar med vall kan utgöra sammanlagt högst 20 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal i ett område som avses i bilaga 10 (styrningsområde II) och högst 5 procent i ett annat område.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 och det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs och 6 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

23 §
Växttäcke vintertid

Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen inom de kommuners område som avses i bilaga 12 (styrningsområde III) hålla minst 20, 40, 60 eller 80 procent av gårdsbruksenhetens totala areal av ersättningsberättigande basskiften täckta med växtlighet utanför vegetationsperioden. I styrningsområde III ska de arealer som överstiger minimiväxttäcket på 20 procent vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan (äkta växttäcke).

Utanför styrningsområde III ska minst 20, 40 eller 60 procent av gårdsbruksenhetens totala areal av ersättningsberättigande basskiften ha växttäcke utanför vegetationsperioden. Det ovan nämnda minimiväxttäcket på 20 procent kan även fullgöras med reducerad bearbetning. Utanför styrningsområde III kan kravet på växttäcke uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs och 13 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

24 §
Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda ersättningsberättigande jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för produktion av certifierad sättpotatis som är producerad samt officiellt granskad och godkänd inom Europeiska unionen och för vilken jordbrukaren har ett garantibevis som beviljats av ursprungslandets myndighet, där det är möjligt att genomföra åtgärden. Ett skifte för produktion av sättpotatis ska täckas helt och hållet. Skiftenas areal kan variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett skifte med sådana växter där det används täckmaterial som berättigar till ersättning.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs.

25 §
Åkernaturens mångfald

Inom åtgärden som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor på skiften som berättigar till ersättning. Miljöersättning för saneringsgrödor kan beviljas gårdsbruksenheter som i växtföljden odlar potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland. Mångfaldsåkrarna får utgöra högst 15 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande åkerareal. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 22 § får utgöra sammanlagt högst 20 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande åkerareal i styrningsområde II och högst 15 procent i ett annat område.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 och det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs.

26 §
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Åtgärden som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kan väljas av de gårdsbruksenheter som kan använda en alternativ bekämpningsmetod för sina odlade trädgårdsväxter eller en del av dem. Som växtskyddsmetod kan makroorganismpreparat, odlingstunnlar och mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med bin (metodgrupp 1) användas. Som växtskyddsmetod kan också nät mot skadeinsekter, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt samt ogräsharv med optisk styrning eller traktordriven brännare för ogräsbekämpning (metodgrupp 2) användas. Makroorganismpreparaten, de biarterna och produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i Finland för ändamålet i fråga. 

Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Om jordbrukaren på basis av uppföljning konstaterar att bekämpningen har misslyckats kan den kompletteras med kemiska växtskyddsmetoder. Motiveringen till användningen av kemisk bekämpning ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. För ett ersättningsberättigande jordbruksskifte är det möjligt att välja bara en växtskyddsmetod och den ska genomföras på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 kan inte väljas för ett jordbruksskifte med ettåriga trädgårdsväxter. Den valda växtskyddsmetoden och skiftenas areal kan variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett jordbruksskifte i odling med en sådant växt för vilken alternativa växtskyddsmetoder används.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 och det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs.

4 kap.

Allmänna förutsättningar för miljöavtal

27 §
Miljöavtal

Den mottagare av ersättning som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan ingå följande miljöavtal:

1) avtal om skötsel av våtmarker,

2) avtal om skötsel av landsbygdsnaturens mångfald och landskapet,

3) avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar,

4) avtal om uppfödning av lantraser.

28 §
Avtalsperioden och avtalsåret för miljöavtal

Avtalsperioden och avtalsåret för ett miljöavtal börjar den 1 maj det året då ansökan lämnats in, om det är frågan om ett miljöavtal:

1) som avses i 27 § 4 mom.,

2) där det ingår sådana skiften för vilka har gällt ett redan avslutat miljöavtal eller specialmiljöstödavtal enligt 39 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 med motsvarande åtgärder,

3) som avses i 27 § 1 och 2 punkten och i vilket ingår skiften där det har gjorts en sådan icke-produktiv investering som avses i 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

4) som avses i 27 § 2 punkten och hela området som miljöavtalet gäller har förutsättningar att genomföra tillräcklig betesgång enligt avtalsvillkoren,

5) som avses i 27 § 1 punkten och hela området som miljöavtalet gäller är en våtmark vars skötsel kan påbörjas inom hela avtalsområdet 1 maj det året då ansökan lämnats in.

I övriga än i 1 mom. avsedda situationer kan avtalsperioden och avtalsåret börja 1maj året efter ansökan lämnats in.

Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april.

29 §
Giltighetstiden för miljöavtal

Miljöavtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar.  Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

30 §
Åtgärder som ska ingå i miljöavtal

En förutsättning för ingående och ändring av ett miljöavtal är att det är ändamålsenligt med tanke på de mål som ställs upp för avtalet i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 och med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och miljöns tillstånd. Kvaliteten på de åtgärder som inbegrips i ett miljöavtal ska överstiga de krav som avses i 4 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare. Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars genomförande antingen Europeiska unionens eller nationellt stöd inom ramen för stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.

I miljöavtalet ska per basskifte anges de områden som avtalet gäller. Ett nytt basskifte ska bildas av avtalsareal utanför åker eller permanent gräsmark, om inte arealen redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte.

31 §
Plan

Ett miljöavtal enligt 27 § 1—3 punkten ska grunda sig på en skriftlig plan där de skiftesspecifika åtgärderna ska anges för varje avtalsår.

Planen ska innehålla åtminstone följande uppgifter och handlingar:

1) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet och målsättningarna för skötseln av avtalsområdet,

2) en allmän beskrivning av det planerade projektet samt målen för projektet, enligt vilken det går att bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för jordbrukets vattenvård,

3) en karta över planeområdet där de basskiften som ansökan gäller ska märkas ut,

a) om de basskiften som avtalet önskas gälla är befintliga basskiften används digitaliserade basskifteskartor som karta över planeområdet,

b) om det är fråga om ett avtal om skötsel av våtmarker eller skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet vars skiften inte är digitaliserade basskiften ska planen innehålla en karta över planeområdet och läget på en grundkarta,

4) skötselplan där det enlighet med miljöavtalets villkor beskrivs specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och andra åtgärder för varje skifte och tidtabellen för genomförande av dem årligen och en beskrivning hur åtgärderna främjar att miljöavtalets målsättningar uppnås,

5) om det är fråga om ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar ska planen innehålla en redogörelse för det tilltänkta områdets art av massförekomst i fråga om fåglar och när massförekomsten uppträder, det växtbestånd som är avsett att anläggas på området och åtgärderna beträffande det samt växtbeståndets lämplighet för den fågelart eller de fågelarter som massförekomsten gäller, en plan över utfodring av fåglarna, utfodringens beskaffenhet och när utfodring planeras ske samt vid behov bevis för skördeskada,

6) om det är fråga om ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar och avtalsområdet gränsar till odlingsområden som andra än mottagaren av ersättning besitter, ska de som besitter de här angränsande områdena ge sitt skriftliga samtycke och samtycket ska bifogas till ansökan,

7) en kopia av skötseldagboken eller av de skiftesvisa anteckningarna för en tidigare avtalsperiod, om det område som avtalet önskas gälla eller en del av det tidigare har ingått i ett avtal som krävt en plan och det har varit ett villkor för avtalet i fråga att skötseldagbok ska föras.

Som en lägeskarta som avses i 2 mom. 3 punkten underpunkt b kan användas en kopia av en grundkarta där objektets exakta läge ska märkas ut eller en annan motsvarande karta.

32 §
Skyldighet att föra anteckningar

Över åtgärder som genomförs på ett avtalsområde ska det föras skiftesvisa anteckningar.  I anteckningarna ska nämnas åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för genomförande av dem, åtgärdernas varaktighet och inverkan på miljön. Om det är fråga om ett avtal som avses i 27 § 4 punkten behöver anteckningar inte föras.

33 §
Fogande av ny areal till ett avtal

Ny areal kan inte fogas till ett miljöavtal under avtalsperioden. För den nya arealens del ska det ingås ett nytt femårigt miljöavtal, om arealen uppfyller förutsättningarna för ingående av ett miljöavtal. Jordbrukaren ska ansöka om ett nytt avtal i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

Inom ramen för anslagen i statsbudgeten kan jordbrukaren ingå ett nytt miljöavtal som ersätter jordbrukarens gällande tidigare miljöavtal och som omfattar både den tidigare arealen enligt miljöavtalet och den nya areal som fogas till avtalet. Det nya miljöavtalet ingås för fem år.

34 §
Byte av miljöavtal eller del av det till ett annat avtal

Ett miljöavtal eller en del av det kan under giltighetstiden bytas till ett avtal av en annan typ, förutsatt att ett sådant byte är förknippat med uppenbara fördelar med avseende på miljön och det gällande avtalet blir avsevärt effektivare. Avtalsperioden för det ursprungliga avtal som eventuellt förblir i kraft och vars areal minskar vid bytet fortsätter som normalt. Byte av en del av ett avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsarealen. Om mottagaren av ersättning ändå frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områdena som minskning av det tidigare, ursprungliga avtalet.

Det är möjligt att ansöka om att det nya avtal som ingås på grund av byte av avtal ska börja den 1 maj. Miljöersättning betalas efter bytet i överensstämmelse med det nya avtalet. Miljöersättning som har betalats innan avtalet bytts behöver inte återbetalas.

35 §
Ändring av miljöavtal

Om det är fråga om ett miljöavtal som avses i 27 § 1—3 mom., kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av mottagaren av ersättning eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före ingången av följande avtalsår. Precisering ska sökas i enlighet med det förfarande som avses i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Före preciseringen ska stödmottagaren höras i ärendet.

Djurantalet i ett avtal om uppfödning av lantraser kan ökas under avtalsperioden på ansökan av jordbrukaren under det andra och tredje avtalsåret. Om djurantalet ökas efter det här, ska ett nytt avtal ingås beträffande de nytillkomna djuren. Ansökan om ökning av djurantalet ska göras i enlighet med 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

5 kap.

Detaljerade villkor för miljöavtal

36 §
Skötsel av våtmarker

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder vidtas samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Ett miljöavtal kan också ingås i fråga om anläggande och skötsel av små våtmarker, bottendammar och översvämningsområden.

Utöver de objekt som avses i 1 mom. kan ett miljöavtal ingås i fråga om ett våtmarksobjekt

1) som har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med hjälp av ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

2) som har omfattats av ett avtal om specialstöd för skötsel av mångfunktionell våtmark enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013,

3) som utgör en liten våtmark eller översvämningsäng och omfattats av ett avtal om specialstöd för främjande av naturens mångfald och landskapet enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013,

4) som har anlagts med annan finansiering och uppfyller villkoren för ett våtmarksobjekt som berättigar till ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Miljöavtal kan inte ingås i fråga om skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller mångfaldsvärde eller sådan skötsel av ett område som syftar till att omvandla området till en sjö eller tjärn. Miljöavtal kan inte heller ingås i fråga om objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat än jordbruk.

När miljöavtalet har ingåtts utgör avtalsarealen inte längre mark som används för jordbruk. En våtmarks kantområden kan på basis av deras bredd antingen skötas som skyddsremsor som ingår i miljöförbindelsen eller så kan de uppges som skyddszoner som ingår i miljöförbindelsen. Skötseln av avtalsarealen ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk eller förbättra mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan också utgöra ett förråd av bevattningsvatten, en naturfoderdamm vid fiskodling, en plats för kräftodling samt användas för rekreationsbruk.

Som krav som gäller miljöavtalets basnivå ska i åtgärden iakttas det tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs.

37 §
Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om vårdbiotoper, naturbeten, kantzoner till åkerområden med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, kantzoner mellan åkerområde och väg eller åkerområde och vattendrag eller åkerholmar i åkerområden, främjande av levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö, sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt vård av det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. Kring hotade artens förekomst, fornminnet eller objektet för landsbygdens kulturarv kan i ett miljöavtal ingå kantområden som är tillräckliga för målet av skötseln. Skötseln får inte riskera bevarandet av hotade artens förekomst eller värdet av fornminnet eller objektet för landsbygdens kulturav.

När avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås ska ett objekt med beaktande av anslagen i statsbudgeten prioriteras om det hör till någon av följande grupper av objekt:

1) vårdbiotoper som klassas som nationellt och regionalt värdefulla,

2) vårdbiotop- och naturbetesobjekt som har restaurerats med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med hjälp av ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

3) objekt som ligger i nationellt eller regionalt värdefulla landskapsområden eller Naturaområden, som gränsar till ett Naturaområde eller som finns på områden som har konstaterats vara viktiga i översiktsplaner för naturens mångfald,

4) objekt som har omfattats av ett avtal om specialstöd för skötsel av vårdbiotoper eller för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013.

Avtalet kan inte omfatta åker, permanent gräsmark som används som åkermark, odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park eller vidsträckta sammanhängande kala berg. Avtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Avtal kan inte ingås om ett objekt som ska skötas genom betesdrift där stora rovdjur utgör ett betydande hot mot betesdjuren, förutom om skötseln av området har omfattats av ett gällande avtal som avses i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas tydliga förutsättningar att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Inte heller kan avtalen gälla objekt som i första hand används för skogsbruk. Följande objekt används i första hand för skogsbruk:

1) objekt som i första hand sköts med avseende på virkesproduktion,

2) skogar där artsammansättningen och åldersstrukturen är ensidig,

3) skogar där fältskiktet i huvudsak består av ris,

4) barrskogar som inte uppvisar tydliga tecken på tidigare användning som betesmark, 

5) kantzoner och åkerholmar som saknar sådana tydliga mångfalds- och landskapsvärden som går att främja genom röjning eller slåtter. 

Som krav som gäller miljöavtalets basnivå ska i åtgärden iakttas det tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs och 12 § 3 mom. och 14 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

38 §
Vårdbiotoper

Med vårdbiotop avses torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar, som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller på användning av området för produktion av foder för boskap. Med en värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som i de rapporter över traditionella landskap som publicerats under 1996—2001 eller i senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som nationellt, regionalt eller lokalt värdefulla vårdbiotoper eller som av närings-, trafik- och miljöcentralen har konstaterats uppvisa motsvarande värden och som i sitt nuläge uppfyller definitionen av värdefull vårdbiotop. I definieringen av vårdbiotopens värde bör kriterier enligt vårdbiotopernas inventeringsanvisningar och senare uppdaterande inventeringars kriterier användas.

I fråga om skogsbeten kan ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås om

1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, och

2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängsväxter, eller

3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp.

Utöver de objekt som avses i 2 mom. betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som inte längre används för betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna i 2 mom.

39 §
Naturbeten och kantzoner

Med naturbeten avses inte betesmark som utgör åker eller ett basskifte som består av permanent gräsmark som används som åker utan betesmark som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten är det möjligt att ingå avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om det på området finns sådana natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar.

Kantzoner som ingår i ett miljöavtal ska ligga i jordbruksmiljö utanför åkerområdet mellan åkerområdet och skog, mellan åkerområdet och väg eller mellan åkerområdet och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av särskilda skäl kan ett område mellan åkerområde och vattendrag eller mellan åkerområde och väg vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Åkerholmar får vara högst 1 hektar stora.

40 §
Upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om åkerskiften i områden som är kända för att vara betydande objekt för massförekomster av tranor, gäss eller svanar och som enligt 4 eller 5 § är ersättningsberättigande. Avtalet kan i första hand omfatta objekt där det har konstaterats att de här fåglarna har orsakat skördeskador och i vars närhet det finns andra livsmiljöer som är viktiga för de här fåglarna. Avtalsarealen kan bestå av ett eller flera basskiften som utgör en helhet inom ett och samma verkningsområde. Avtalet kan inte omfatta åkerskiften där fåglarna upprepade gånger utsätts för störande faktorer. På grund av risken för sjukdomar kan avtal inte ingås om områden som ligger på mindre än en kilometers avstånd från produktionsbyggnaden på en gårdsbruksenhet som håller fjäderfä.

Avtalsområdet ska vara det samma i minst fem vegetationsperioder. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan från fall till fall godkänna en ändring av växtligheten eller utfordringen, om detta är ändamålsenligt med tanke på målen med avtalet.

Som krav som gäller miljöavtalets basnivå ska i åtgärden iakttas 11 § 3 mom., det andra föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 1 till statsrådets förordning om de i tvärvillkoren föreskrivna verksamhetskraven samt övervakning av att tvärvillkoren följs och 12 § 1 och 4 mom. samt 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11§ i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller användning av fosfor.

41 §
Uppfödning av lantraser

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren ska förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet föda upp så många djur av samma lantras som nämns i avtalet under hela avtalsperioden.  Avtalsdjuren ska vara renrasiga. Hönor och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden. 

Antalet djur som avtalet omfattar får minska under avtalsperioden bara av vissa orsaker som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

6 kap.

Bevarande av jordbrukets genetiska resurser

42 §
Avtal om åtgärder för bevarande av genetiska resurser

Miljöersättning kan på basis av avtal beviljas för följande åtgärder för bevarande av genetiska resurser:

1) upprätthållande av en ursprungsväxtart,

2) klonarkiv för ursprungsväxter,

3) bevarande av lantrasers genom.

43 §
Upprätthållande av en ursprungsväxtart

Miljöersättning kan beviljas den som upprätthåller en ursprungssort som godkänts för den växtsortlista som avses i 5 § i lagen om handel med utsäde (728/2000) för upprätthållande av lantsorter eller hotade gamla handelssorter och ändrade stammar av handelssorter av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. Den som upprätthåller en ursprungssort ska se till att sorten upprätthålls på det sätt som anges i bestämmelser som utfärdats med stöd av i 5 § i lagen om utsäde.

Avtalsperioden och avtalsåret börjar den 1 maj och slutar den 30 april. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

44 §
Klonarkiv för ursprungsväxter

Miljöersättning kan beviljas för säkert bevarande och upprätthållande av nationellt värdefulla växter inom jordbruket och trädgårdsodlingen, vegetativt förökade nordiska lantsorter som utgör en genetisk resurs samt gamla hotade handelssorter som anpassat sig till Finlands nordliga klimatförhållanden. Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan i enlighet med en godkänd åtgärdsplan överlåta upprätthållandet till en utomstående aktör och ersätta den som upprätthåller ursprungssorten för kostnaderna för odlingen. Ursprungssorter kan upprätthållas av enskilda person, föreningar, sammanslutningar eller motsvarande aktörer. Upprätthållandet av en ursprungssort kan inte gälla sådana sorter för vilka det betalas miljöersättning på basis av en åtgärd som avses i 43 §.

Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska främja informationsutbytet mellan de aktörer som godkänts att upprätthålla en ursprungssort och delta i sådana internationella projekt eller sådana projekt inom Europeiska unionens forskningsprogram som syftar till att utveckla databaser för skyddet av lantsorter. Mottagaren av miljöersättning ska också främja allmänhetens medvetenhet om bevarandet och utnyttjandet av genetiska resurser genom att framträda i medierna och delta i undervisningsarbetet vid läroanstalterna samt genom att ordna seminarier tillsammans med olika föreningar och läroanstalter som har som mål att skydda och använda växtgenetiska resurser.

45 §
Bevarande av lantrasers genom

Miljöersättning kan beviljas för långvarigt bevarande av finska lantrasers genetiska resurser i en genbank. Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan i enlighet med en godkänd åtgärdsplan överlåta bevarandet till en utomstående aktör och ersätta den som bevarar lantrasens genom för kostnaderna för bevarandet. Lantrasers genom kan bevaras av en seminorganisation eller en veterinär som ansvarar för insamlingen och frysningen av lantrasens sperma och embryon samt för upprätthållandet av lager och information.

Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska främja informationsutbytet genom att planera och genomföra verksamheten för bevarande av genetiska resurser från lantraser tillsammans med organisationer som upprätthåller register över olika djurarter och genomför avelsprogram både nationellt och mellan olika medlemsstater i Europeiska unionen. Mottagaren av miljöersättning ska också främja allmänhetens medvetenhet om bevarandet och utnyttjandet av genetiska resurser genom att framträda i medierna och delta i undervisningsarbetet vid läroanstalterna samt genom att ordna seminarier tillsammans med lokala rasföreningar, avelsorganisationer och läroanstalter.

46 §
Åtgärdsplan och ändring av den

I den åtgärdsplan som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska den som upprätthåller eller bevarar en sort eller ras, sorterna eller raserna i fråga, åtgärderna i syfte att bevara sorterna eller raserna, grunderna för bedömningen av skyddet och de åtgärder som främjar informationsutbytet specificeras. Dessutom ska en uppskattning av kostnaderna anges i planen. En förutsättning för ändring av en godkänd åtgärdsplan är att jord- och skogsbruksministeriet godkänner ändringen.

47 §
Ändring av avtal

Åtgärderna enligt ett avtal om upprätthållande av en ursprungsväxtart kan vid behov ändras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Ändring ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

7 kap.

Betalning av miljöersättning

48 §
Betalning av miljöersättning med stöd av en miljöförbindelse

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Landsbygdsverkets föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöersättning kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om arealkravet i 5 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare fortfarande uppfylls trots detta.

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan miljöersättning betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Miljöersättning för vall kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet för vilket miljöersättning kan betalas är 0,05 hektar.

49 §
Åkerarealer som ingår i en miljöförbindelse och för vilka miljöersättning inte betalas

Miljöersättning betalas inte

1) för trädgårdsland, permanenta växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal,

2) för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 23 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller 41 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013,

3) för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam och arealer med sådan hampa som inte berättigar till basstöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut. 

I fråga om en gårdsspecifik åtgärd betalas miljöersättning inte för träda, permanent gräsmark, skyddszoner, naturvårdsåkrar med vall, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller tran-, gås- och svanåkrar.

50 §
Betalning av miljöersättning för skiftesspecifika åtgärder

Till en jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare och som har valt en åtgärd som avses i 14 § 1 eller 2 punkten kan ersättning betalas endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion.

Miljöersättning för åtgärder som avses i 14 § 6 punkten betalas inte i fråga om skiften

1) för vilka det har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker eller en åtgärd som avses i 14 § 5 punkten, som ingår i miljöförbindelsen,

2) som omfattas av sådana avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 som gäller effektiviserad minskning av näringsbelastningen, anläggning och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar,

3) för vilka det har uppgetts träda,

4) som har uppgetts som areal med ekologiskt fokus i förgröningsstödet.

Till en gårdsbruksenhet betalas inte miljöersättning för en åtgärd som avses i 14 § 6 punkten om gårdsbruksenheten har befriats från kravet på diversifiering av grödor inom ramen för förgröningsstödet med stöd av artikel 44.3 a eller 44.3 b i stödförordningen eller från kravet på arealer med ekologiskt fokus inom ramen för förgröningsstödet med stöd av artikel 46.4 i stödförordningen.

Jordbrukaren betalas inte för fleråriga miljövallar eller naturvårdsåkrar med vall enligt den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om jordbrukaren har befriats från kravet på arealer med ekologiskt fokus på grund av att mer än 75 procent av gårdsbruksenhetens åkerareal är vall eller träda.  Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 4 punkten betalas miljöersättning för miljövårdsvallar inte för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Miljöersättning betalas för naturvårdsåkrar med vall enligt den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om dessa i styrningsområde II utgör högst 20 procent och i andra områden högst 5 procent av ersättningstagarens ersättningsberättigande åkerareal i styrningsområdet i fråga.

Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 5 punkten betalas miljöersättning endast för de skiften som jordbrukaren uppger som täckta vid ansökan om stöd. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 8 punkten betalas miljöersättning endast för odlingsarealen för den växt som har samband med genomförandet av åtgärden. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten betalas miljöersättning inte för skiften som uppgetts som permanent gräsmark, areal med ekologiskt fokus inom ramen för förgröningsstödet eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på areal med ekologiskt fokus.

51 §
Betalning av miljöersättning på grundval av miljöavtal

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande areal som ingår i ett miljöavtal i enlighet med bilaga 13. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet för vilket ersättning kan betalas är 0,05 hektar. Miljöersättning kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

Miljöersättning på grundval av ett avtal om uppfödning av lantraser kan betalas för djur som skriftligen har anmälts till närings-, trafik- och miljöcentralen i enlighet med det djurantal som anges i avtalet.

52 §
Betalning på grundval av avtal om åtgärder för bevarande av genetiska resurser

Miljöersättning på grundval av avtal om upprätthållande av en ursprungssort kan betalas under avtalsperioden en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

I den åtgärd som gäller klonarkiv för ursprungsväxter berättigar sådana kostnader till ersättning som föranleds av bedömningen och planeringen av behovet av skydd för växtgenetiska resurser samt av åtgärder i syfte att bevara arkiv med växtgenetiska resurser.

I den åtgärd som gäller bevarande av lantrasers genom berättigar sådana kostnader till ersättning som föranleds av bedömningen och planeringen av behovet av skydd för djurgenetiska resurser samt av åtgärder i syfte att bevara arkiv med djurgenetiska resurser.

En förutsättning för utbetalning av miljöersättning är att den åtgärd enligt den godkända åtgärdsplanen som ligger till grund för den kostnad som ersätts har genomförts och att den kostnaden för åtgärden har betalats. Över de kostnader som ersätts ska det finnas en specificerad faktura och ett verifikat över att fakturan har betalats eller, om betalningen inte grundar sig på faktura, ett specificerat kvitto.

8 kap.

Miljöersättningens belopp

53 §
Beloppet av miljöersättning som betalas med stöd av en miljöförbindelse

För gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar:

euro per år
balanserad användning av näringsämnen
- jordbruksväxter 54
- trädgårdsväxter och kummin 200
placering av flytgödsel i åker 40
återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40
hantering av avrinningsvatten
- reglerbar dränering 70
- reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten 250
miljövårdsvallar
- skyddszonvallar i styrningsområde II 500
- skyddszonvallar i annat område 450
- fleråriga miljövallar 50
- naturvårdsåkrar med vall i styrningsområde II 120
- naturvårdsåkrar med vall i annat område 100
användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
- ettåriga trädgårdsväxter 300
- fleråriga trädgårdsväxter 500
åkernaturens mångfald
- gröngödslingsvallar 54
- fånggrödor 100
- saneringsgrödor 300
- mångfaldsåkrar 300
alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
- metodgrupp 1 500
- metodgrupp 2 350

För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett:

procentandel växttäcke av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal ersättning i styrnings område III euro ersättning i annat område euro
20 4 4
40 18 9
60 36 11
80 54 11
54 §
Beloppet av miljöersättning som betalas medstöd av ett miljöavtal

Med stöd av miljöavtal betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar:

euro per år
skötsel av våtmark 450
skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet
- nationellt eller regionalt värdefulla vårdbiotoper 600
- andra objekt 450
upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar 600

Med stöd av miljöavtal som gäller uppfödning av lantraser betalas följande eurobelopp i miljöersättning per djurenhet:

euro per år
östfinsk, nordfinsk och västfinsk boskap 530
finska hästar 300
finska lantrasfår, kajanalandsfår, ålandsfår 300
finska lantrasgetter 300

För hönor och tuppar av lantras som ingår i ett miljöavtal som gäller uppfödning av lantraser betalas 300 euro i miljöersättning per gårdsbruksenhet.

55 §
Beloppet av miljöersättning som betalas med stöd av ett avtal om åtgärder för bevarande av genetiska resurser

För genomförande av ett avtal om upprätthållande av en ursprungsväxtart betalas 400 euro i miljöersättning per växtart och år.

Med stöd av ett avtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter kan högst 30 000 euro betalas i miljöersättning per år.

Med stöd av ett avtal om bevarande av lantrasers genom kan högst 60 000 euro betalas i miljöersättning per år.

56 §
Överskridande av de maximala ersättningsnivåerna

Om den ersättning som ska betalas till jordbrukaren överskrider de maximala belopp för miljöersättningen som avses i bilaga II till landsbygdsförordningen, betalas miljöersättning inte för en åtgärd som avses i 14 § 3 punkten underpunkt b, om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 5 punkten, 7 punkten underpunkt d eller 8 punkten.

9 kap.

Särskilda bestämmelser

57 §
Uppföljningsuppgifter i fråga om miljöersättning

Bestämmelser om ersättningstagarens skyldighet att tillhandahålla stödmyndigheterna de uppgifter som krävs för uppföljning och utvärdering av miljöersättningen finns i artikel 71 i landsbygdsförordningen.

10 kap.

Ikraftträdande

58 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 24 mars 2015. Förordningens 6 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.

59 §
Övergångsbestämmelser

På sådana avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, i vilka avtalsområdet utgörs av åker, som avses i 39 § 1 mom. 3, 8 och 11 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd för jordbruket som ett led i basåtgärderna har anlagt en naturvårdsåker och 2015 väljer en åtgärd som avses i 14 § 4 mom. i denna förordning kan naturvårdsåkern beaktas som en i åtgärden avsedd flerårig vallväxtlighet. Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd har anlagt en ovannämnd naturvårdsåker som består av ängsväxter, kan jordbrukaren vid ansökan om ersättning uppge åkern som en i 14 § 4 punkten underpunkt c avsedd naturvårdsåker med vall, men inte som en i 14 § 7 punkten underpunkt c avsedd mångfaldsåker.

Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket i enlighet med lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och detta avtal inte innehåller något villkor om anpassning av avtalet på grund av ändringar i lagstiftningen, kan jordbrukaren för sin miljöförbindelse välja en motsvarande skiftesspecifik åtgärd enligt denna förordning, men för denna åtgärd betalas inte miljöersättning för en areal som omfattas av ett avtal om specialstöd innan avtalet om specialstöd har upphört.

Om jordbrukaren har ett sådant gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket, vars avtalsperiod upphör den 31 maj eller den 30 juni, börjar avtalsperioden för ett nytt motsvarande miljöavtal enligt denna förordning den 1 maj.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

  Helsingfors den 19 mars 2015

Social- och hälsovårdsminister
Laura Räty

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga 1

Fleråriga trädgårdsväxter

Till fleråriga trädgårdsväxter hänförs jordbruksskiften där frukt- och bärväxter och plantskoleväxter odlas. Till frukt- och bärväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion.

Bilaga 2

Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, olje- och industriväxter samt baljväxter, sockerbeta och potatis

Växt/uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar
Korn och havre, blandsäd 4000 kg 100 90 80 60
Vårvete 4000 kg 120 110 100 70
Höstråg på hösten 30 30 20 20
Höstråg på våren 3000 kg 100 90 80 40
Vårråg 3000 kg Lin, majs, oljehampa, solros 90 80 70 50
Höstvete, rågvete, speltvete och höstkorn på hösten 30 30 30 20
Höstvete, rågvete, speltvete och höstkorn på våren 4000 kg 120 110 100 70
Andra sädesslag och andra blandade växtbestånd 4000 kg 90 80 70 50
Höstrybs och höstraps (i juli–augusti) 50 50 50 40
Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren 1750 kg Andra jordbruksgrödor 110 100 90 60
Ärter, bondbönor, sötlupin 45 45 45 30
Sockerbeta 140 140 140 120
Stärkelsepotatis 35 ton/ha 105 95 85 70
Stärkelsepotatis 40 ton/ha 120 110 100 80
Tidig potatis 60 60 60 60
Tidig potatis + fånggröda 80 80 80 75
Annan potatis 35 ton/ha 85 80 75 60
Annan potatis 40 ton/ha 100 90 80 70

Bilaga 3

Maximala tillskott (kg/ha/år) till kvävegödselmängderna i bilaga 2, på basis av uppnådd skördenivå

Tillskott kg 0 10 20 30 40 50
Vårråg 3000 3500 4000 4500 5000 5500
Andra sädesslag 4000 4500 5000 5500 6000 6500
Oljeväxter som sås på våren 1750 2000 2250 2500 2750 3000
Tillskott kg 0 10 20 30 40 45
Vårvete 4000 4500 5000 5500 6000 6250
Höstvete, rågvete, speltvete 4000 4500 5000 5500 6000 6250
Höstråg 3000 3500 4000 4500 5000 5250
Höstoljeväxter 1750 2000 2250 2500 2750 -

Bilaga 4

Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor

Spridningstid Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar
Frövallar På våren 110 100 90 60
Ett- och fleråriga vallar, en skörd På våren 120 110 100 90
Majsensilage, en skörd På våren 140 130 120 100
Rörflen under skördeåren På våren 90 90 80 60
Grönfodersäd, helsäd (vårsäd, en skörd) Vårspridning 120 110 100 80
Grönfodersäd, helsäd: höstvete och rågvete, en skörd På hösten 30 30 30 20
På våren 140 130 120 70
Ett- och fleråriga vallar, grönfodersäd, bete När minst två skördar bärgas Betesvall 200 190 180 160
När minst tre skördar bärgas 240 230 220 190
Anläggning av vall med skyddsgröda på våren Till skyddsgrödan högst mängden kväve enligt den växtartsspecifika tabellen
Anläggning av vall utan skyddsgröda på våren Vårspridning 80 80 80 70
2:a spridningen 30 30 30 30
Anläggning av vall på sommaren, anläggning av rörflen, naturvårdsåker med vall, mångfaldsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda (ingen bärgning) I anläggningsskedet 60 60 60 50
Anläggning av vall på hösten Höstspridning senast 15.9 30 30 30 30

Bilaga 5

Maximigivor av kväve till trädgårdsväxter när det gäller grönsaker och kryddväxter (kg/ha/år)

Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar
HUVUD- OCH BRYSSELKÅL* 240 230 220 200
PURJOLÖK* 210 200 190 180
ANDRA LÖKVÄXTER, MOROT* 120 115 110 100
ANDRA ROTSAKER* 180 170 160 150
BALJVÄXTER* 55 50 45 35
HUVUD- OCH BLADSALLAT (en skörd)* 130 120 110 100
HUVUD- OCH BLADSALLAT (två skördar)* 190 180 165 150
ANDRA GRÖNSAKER (INKL. FRILANDSGURKA)* 160 150 140 125
FRÖKRYDDOR OCH ÖRTER* 90 80 70 50

Bilaga 6

Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass

Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög
Spannmål, oljeväxter, baljväxter 34 26 16 10 5 0 -
Spannmål, oljeväxter, baljväxter stallgödselundantag 34 26 16 15 15 - -
Ett- och fleråriga fodervallar, rörflen skördeåret, helsädesensilage, majs 40 32 24 14 5 - -
Ett- och fleråriga fodervallar, skördenivån minst 7500 kg ts/ha/år 46 38 30 20 11 - -
Ett- och fleråriga fodervallar, stallgödselundantag 40 32 30 30 20 - -
Flerårig vall: bete 24 16 8 5 5 - -
Anläggning av vall och rörflen på våren (med eller utan skyddsgröda) 52 44 36 26 10 - -
Anläggning av vall på sommaren eller hösten samt anläggning av naturvårdsåker med vall, mångfaldsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda, vall på våren innan anläggning på sommaren 20 16 12 7 - - -
Potatis 55 55 55 55 35 20 5
Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 5
Spånadslin 34 26 16 5 - - -
andra växter 30 20 15 10 5 - -

Bilaga 7

Mängden fosforgödsling (kg/ha/år) som ska korrigeras på basis av uppnådd skördenivå

Tillskott kg 0 3 6
Råg 3000 4000 5000
Andra sädesslag 4000 5000 6000
Oljeväxter 1750 2250 2750

Bilaga 8

Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) till trädgårdsväxter på basis av bördighetsklass

Växt Dålig/rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög
PLANTSKOLEVÄXTER * 80 70 60 40 20
JORDGUBBE, HALLON, SVARTA VINBÄR ***
   Anläggningsskedet 60 50 40 20 10
   Årlig gödsling 35 30 25 20 10
ANDRA BÄR
   Anläggningsskedet 75 60 50 30 15
   Årlig gödsling 45 35 30 25 15
FRUKTER
   Anläggningsskedet 85 70 60 40 25
   Årlig gödsling 40 35 30 20 10
KÅLVÄXTER OCH LÖKVÄXTER 110 80 60 40 25 10**
ROTFRUKTER och VINTERMOROT 100 75 55 35 30 10**
BALJVÄXTER 50 35 25 20 15 10**
ANDRA GRÖNSAKER 100 60 50 40 20 10**
ÖRTER OCH FRÖKRYDDOR, ANDRA VÄXTER 28 20 12 8
* Övre gränser för fosforgödsling av krukplantor: Grundgödsling 165 g/m³, långverkande gödsling och kompletteringsgödsling 250 g/m3.
** Fosforgödsling vid tillväxtstarten kan ges, om planteringen/sådden sker före 15.5. Utanför styrningsområde III senast 15.6.
*** För jordgubbe som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 10 000 kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,4 kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. För hallon som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 4 000 kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,7 kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. Justeringar på basis av skördenivån kan tillämpas steglöst.

Bilaga 9

Kommuner i styrningsområde I

Alajärvi förutom området i tidigare Lehtimäki kommun, Alavieska, Björneborg, Brahestad, Bötom, Eura, Euraåminne, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Harjavalta, Honkajoki, Huittinen, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki, Kankaanpää, Kannus, Karleby, Kaskö,Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kempele, Kjulo, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kumo, Kurikka, Kärsämäki, Laihela, Laitila, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lavia, Limingo, Lumijoki, Luvia, Malax, Merijärvi, Muhos, Mynämäki, Nakkila, Nivala, Nokia, Nykarleby, Nystad, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Pyhäranta, Påmark, av Pöytyä kommun området i tidigare Yläne kommun, Raumo, Sastamala, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Storkyro, Storå, Säkylä, Tavastkyro, Toholampi, Tyrnävä, Uleåborg förutom områdena i tidigare Haukipudas, Kiiminki och Ylikiiminki kommuner, Ulvsby, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå, Ylivieska, Östermark.

Bilaga 10

Kommuner i styrningsområde II

Akaa, Asikkala, Askola, Aura, Birkala, Björneborg, Borgnäs, Borgå, Esbo, Eura, Euraåminne, Forssa, Fredrikshamn, Grankulla, Gustavs, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Helsingfors, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Ingå, Janakkala, Jockis, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä förutom områdena i tidigare Jämsänkoski och Kuorevesi kommuner, Kangasala, Kankaanpää, Kervo, Kimitoön, Kjulo, Koski, Kotka, Kouvola, Kuhmoinen, Kumo, Kyrkslätt, Kärkölä, Lahtis, Laitila, Lappträsk, Lavia, Lemi, Lempäälä, Lojo, Loimaa, Loppi, Lovisa, Lundo, Luumäki, Luvia, Marttila, Masku, Miehikkälä, Mynämäki, Mäntsälä, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, Mörskom, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, Oripää, Orivesi, Padasjoki, Pargas, Pemar, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta, Pyttis, Påmark, Pälkäne, Pöytyä, Raseborg, Raumo, Reso, Riihimäki, Rusko, Sagu, Salo, Sastamala, Sibbo, Sjundeå, Somero, S:t Karins, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tarvasjoki, Tavastehus, Tavastkyro, Träskända, Tusby, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Vanda, Vehmaa, Vesilahti, Vichtis, Villmanstrand, Virolahti, Ylöjärvi förutom området i tidigare Kuru kommun, Ypäjä, Åbo.

Bilaga 11

Skärgårdsområden i styrningsområde II

Öar i Östersjön som finns inom följande kommuners område:

Borgå, Fredrikshamn, Gustavs, Ingå, Kimitoön, Kotka, Lovisa, Masku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pyttis, Raseborg, Raumo, Sagu, Salo, S:t Karins, Tövsala, Vehmaa och Åbo.

Bilaga 12

Kommuner i styrningsområde III

De kommuner som avses i bilaga 10 och 11 samt Alajärvi, Alavieska, Alavus, Bötom, Haapavesi, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki, Kannus, Karleby, Karvia, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Malax, Nivala, Nykarleby, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Reisjärvi, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Soini, Storkyro, Storå, Toholampi, Vasa, Vetil, Vörå, Ylivieska, Östermark.

Bilaga 13

Betalning med stöd av miljöavtal på basis av växtkoder som anmäls genom ansökan om arealstöd

Miljöersättning kan betalas till jordbrukaren med stöd av ett miljöavtal, om följande växtkoder anmäls genom ansökan om arealstöd separat för varje avtal:

MILJÖAVTAL   VÄXTKOD
Naturbeten och vårdbiotoper Miljöavtalsareal, permanent gräsmark
Tran-, gås- och svanåkrar Miljöavtalsareal, åker
Våtmarker Miljöavtalsareal, annan areal
Skogbevuxna naturbeten och vårdbiotoper Miljöavtalsareal, skogsmark

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.