1271/2014

Utfärdad i Helsingfors den 18 december 2014

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om godkännande av fordon

I enlighet med statsrådets beslut

upphävs i statsrådets förordning om godkännande av fordon (1244/2002) 7 §, 19 § 3 mom. och 21 § 4 mom., sådana de lyder i förordning 234/2009,

ändras 2 § e-punkten, 18 §, 20 § 3 mom., 22 § 2 mom. och 25 och 29 §, sådana de lyder, 2 § e-punkten, 18 §, 20 § 3 mom. och 22 § 2 mom. i förordning 234/2009, 25 § delvis ändrad i förordningarna 1084/2006 och 1061/2013 och 29 § i förordning 336/2013, samt

fogas till förordningen en ny 5 a och 13 d §, till 18 a §, sådan den lyder i förordning 234/2009, ett nytt 3 mom. och till förordningen nya 18 f, 21 c, 24 a, 24 b och 26 a § som följer:

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med


e) EG-typgodkännande av små serier EG-typgodkännanden som i enlighet med de EU-rättsakter som nämns i d-punkten underpunkterna 1 och 3 beviljas nya fordon av en typ som tillverkas i ett begränsat antal,


5 a §
Påvisande av överensstämmelse med kraven vid nationellt typgodkännande

Utöver det som bestäms i 36 § 1 mom. i fordonslagen kan överensstämmelse med kraven vid nationellt typgodkännande för andra fordon än bilar och släpvagnar till dem påvisas

a) genom kontroller, mätningar, kalkyler och utredningar som utförs av den som beviljar typgodkännande, om konstaterandet av överensstämmelse med kraven inte förutsätter andra verktyg än sådana som allmänt används av dem som beviljar typgodkännande och inte annan yrkesskicklighet än den som krävs för beviljande av typgodkännande,

b) genom fordonstillverkarens mätningar, kalkyler eller tester som baserar sig på förfaranden som används allmänt i de fall som avses i a-punkten samt genom fordonstillverkarens mätningar, kalkyler eller tester när dessa är allmänt godkända i EES-stater som sätt att påvisa överensstämmelse med kraven eller när den som beviljar typgodkännande kan förvissa sig om att fordonet uppfyller kraven på överensstämmelse utifrån de dokument som tillverkaren lämnat,

c) genom någon annan än i 50 e § 1 mom. i fordonslagen avsedd godkännandemärkning i allmänt internationellt bruk som fästs på fordonet, komponenten, systemet eller den separata tekniska enheten, när man av godkännandemärkningen kan sluta sig till att fordonet motsvarar de tekniska krav som ställs på det,

d) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för en godkänd sakkunnig

i) i de fall som avses i a—c-punkten,

ii) när en utredning som avses i e-punkten inte kan inhämtas till skäliga kostnader och lämnandet av utredningen inte anses förutsätta sådan kompetens som krävs av de tekniska tjänster som avses i e-punkten, eller

iii) om det i fråga om den egenskap som undersöks inte har ställts några sådana krav på test på internationell nivå på vilka bestämmelserna om anmälda tekniska tjänster kan tillämpas för bedömning av huruvida kraven uppfylls,

e) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för den tekniska tjänst som anmälts av en EES-stat eller en stat som tillämpar E-reglementet

i) i de fall som avses i a—d-punkten, eller

ii) när inget typgodkännande och inte de i 36 § 1 mom. i fordonslagen avsedda kontroller, mätningar, tester och kalkyler som utförs av en utsedd teknisk tjänst krävs.

13 d §
Undantag för de sista fordonen i serien

1. Trafiksäkerhetsverket ska säkerställa att det maximiantal som föreskrivs i 69 § i fordonslagen för undantag som beviljas de sista fordonen i serien inte överskrids.

2. När de undantag som beviljats de sista fordonen i serien anmäls till behöriga myndigheter i de andra medlemsstaterna och till Europeiska kommissionen tillämpas förfarandena i de EU-rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. i fordonslagen.

3. Trafiksäkerhetsverket antecknar beviljat undantag i intyget över registreringen av fordonet.

18 §
Kompetensområden för utsedda tekniska tjänster och godkända sakkunniga

1. Typgodkännandemyndigheten ska till kommissionen och vid behov till övriga medlemsstater anmäla vilka utsedda tekniska tjänster som godkänts för att utföra sådana tester som föreskrivs enligt EG-typgodkännande och enskilt godkännande samt ange för vilka tester som uppfyller kraven i de relevanta bestämmelserna och för vilken verksamhetskategori som hänför sig till typgodkännande varje teknisk tjänst har godkänts. Anmälan om tekniska tjänster som utför tester som uppfyller kraven enligt E-reglementena görs på motsvarande sätt till Förenta Nationernas generalsekreterare.

2. Typgodkännandemyndigheten ska på sin webbplats publicera kompetensområdena för den utsedda tekniska tjänsten och den godkända sakkunniga.

18 a §
Bedömning av en godkänd sakkunnigs verksamhet

3. Trafiksäkerhetsverket kan av en godkänd sakkunnig kräva jämförelsemätningar för de mätresultat som hör till kompetensområdet för den sakkunniga, om inte mätresultatens jämförbarhet även annars tillsammans med andra godkända sakkunniga som är verksamma inom motsvarande kompetensområde kan säkerställas i tillräcklig utsträckning i samband med ordinarie bedömningar av verksamheten.  

18 f §
Tillämpning av de krav som gäller registreringsbesiktning vid enskilt godkännande

Vid enskilt godkännande av ett konstruerat fordon iakttas bestämmelserna om registreringsbesiktning i 24 a §, när det gäller utredning av komponenternas ursprung, och i 24 b §, när det gäller givande av tillverkningsnummer.

3 kap

Registreringsbesiktning

20 §
Anmälning av fordon till registreringsbesiktning

3. Med avvikelse från 2 mom. kan Trafiksäkerhetsverket på särskilda grunder godkänna också en annan pålitlig utredning om rätten att registrera fordonet.


21 c §
Påvisande av överensstämmelse med kraven vid registreringsbesiktning

Utöver det som bestäms i 60 a § 1 mom. i fordonslagen kan överensstämmelse med kraven vid registreringsbesiktning för andra fordon än bilar och släpvagnar till dem påvisas när det gäller komponenter och egenskaper som definieras i de EU-rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. 2 och 3 punkten i fordonslagen

a) genom besiktningsförrättarens kontroller, mätningar, kalkyler och utredningar, om konstaterandet av överensstämmelse med kraven inte förutsätter andra verktyg än sådana som allmänt används av en besiktningsförrättare som utför registreringsbesiktningar och inte annan yrkesskicklighet än den som krävs för utförande av registreringsbesiktning,

b) genom fordonstillverkarens mätningar, kalkyler eller tester som baserar sig på förfaranden som används allmänt i de fall som avses i a-punkten samt genom fordonstillverkarens mätningar, kalkyler eller tester när dessa är allmänt godkända i EES-stater som sätt att påvisa överensstämmelse med kraven eller när den som utför registreringsbesiktning kan förvissa sig om att fordonet uppfyller kraven på överensstämmelse utifrån de dokument som tillverkaren lämnat,

c) genom någon annan än i 50 e § 1 mom. i fordonslagen avsedd godkännandemärkning i allmänt internationellt bruk som fästs på fordonet, komponenten, systemet eller den separata tekniska enheten, när man av godkännandemärkningen kan sluta sig till att fordonet motsvarar de tekniska krav som ställs på det,

d) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för en godkänd sakkunnig

i) i de fall som avses i a–c-punkten, eller

ii) när en utredning som avses i e punkten inte kan inhämtas till skäliga kostnader och lämnandet av utredningen inte förutsätter sådan kompetens som krävs av de tekniska tjänster som avses i e-punkten,

e) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för den tekniska tjänst som anmälts av en EES-stat eller en stat som tillämpar E-reglementet

i) i de fall som avses i a–d-punkten, eller

ii) när inget typgodkännande och inte de i 36 § 1 mom. i fordonslagen avsedda kontroller, mätningar, tester och kalkyler som utförs av en utsedd teknisk tjänst krävs.

22 §
Alternativt förfarande vid registreringsbesiktning

2. För ett fordon som beviljats enskilt godkännande i en annan EES-stat än Finland kan besiktningsstället av den godkännandemyndighet som beviljat det enskilda godkännandet genom Trafiksäkerhetsverket kräva sådana tilläggsuppgifter som gäller det intyg över enskilt godkännande som beviljats fordonet och som detaljerat redogör för vilka tekniska krav fordonet uppfyller.

24 a §
Utredning om komponenternas ursprung

1. Vid registreringsbesiktningen av ett reparerat fordon ska det läggas fram en tillförlitlig utredning om vilka komponenter som härstammar från stamfordonet. Ursprunget av andra komponenter än sådana som härstammar från stamfordonet ska även utredas tillförlitligt, med exempelvis faktura, tullintyg eller motsvarande, om besiktningsstället anser det nödvändigt.

2. En tillförlitlig utredning ska läggas fram om ursprunget av de komponenter som använts vid montering av ett konstruerat fordon.

3. Som utredning som avses i 1 och 2 mom. ska vid registreringsbesiktning läggas fram en förteckning över komponenterna samt behövliga bilagor till den. Den som visar upp fordonet för registreringsbesiktningen samt, om han eller hon är någon annan än fordonets ägare eller innehavare, även ägaren eller innehavaren ska bekräfta förteckningen över komponenterna med sin underskrift. Fordonets ägare eller innehavare ska skaffa de uppgifter som behövs för att göra upp förteckningen över komponenterna.

24 b §
Givande av tillverkningsnummer på besiktningsstället

1. Besiktningsstället ger ett konstruerat fordon ett nytt tillverkningsnummer, som stansas på fordonets självbärande karosseri eller ram. Besiktningsstället bestyrker numret med sin stans framför och efter numret.

2. Om det tillverkningsnummer som har stansats eller på annat sätt fästs permanent på fordonet är skadat eller om det på grund av att en komponent bytts ut eller av någon annan motsvarande orsak måste avlägsnas, ska man innan arbetet påbörjas avtala med besiktningsstället om kontroll och förnyelse av tillverkningsnumret. Besiktningsstället antecknar i registret de åtgärder som ska vidtas i fråga om tillverkningsnumret och dess eventuella nya placering.

3. Ett reparerat fordon antecknas i registret med stamfordonets tillverkningsnummer, om fordonet har ett stamfordon. Om stamfordonets tillverkningsnummer måste omstansas, bestyrker besiktningsstället numret med sin stans framför och efter numret.

4. Om en komponent som använts vid iståndsättning har ett annat tillverkningsnummer än stamfordonet, makulerar besiktningsstället detta nummer genom att stryka över det så att det ändå förblir läsbart. Besiktningsstället bestyrker makuleringen med sin stans framför och efter tillverkningsnumret.

5. Uppgifter om stansen som anger besiktningsstället ska meddelas till Trafiksäkerhetsverket innan stansen tas i bruk.

25 §
Ändringsbesiktningsskyldighet

1. Som sådana temporära eller smärre ändringar som avses i 61 § 2 mom. i fordonslagen och som inte förutsätter ändringsbesiktning betraktas ändringar av mindre omfattning än

a) att fordonets kategori eller fordonsgrupp ändras,

b) att den totala massa, den massa för en fordonskombination eller den axelmassa som är den högsta tillåtna vid registrering och användning ändras,

c) att fordonets axel- eller karosserikonstruktion eller de yttre måtten ändras,

d) att antalet platser i fordonet ändras; att antalet sittplatser i ett fordon av kategori L3e som tagits i bruk före den 17 juni 2003 ändras samt att en traktor som är försedd med en täckt förarhytt utrustas med ett säte för transport av barn anses dock vara sådana smärre ändringar som inte förutsätter ändringsbesiktning,

e) att en lastbil (kategori N2 eller N3) utrustas med dragkoppling eller vändskiva eller att sådan utrustning avlägsnas, att en bil avsedd för att dra en dragstångssläpvagn utrustas för att dra en medelaxelsläpvagn, eller att draganordningens placering eller kategori ändras,

f) att en släpvagn (kategori O3 eller O4) utrustas med dragkoppling för att dra en annan släpvagn,

g) att ett fordon utrustas med en motor som till cylindervolymen eller annars avviker från den ursprungliga, eller att fordonets avgasreningssystem eller drivkraft ändras,

h) att ett fordons anordningar och utrustning ändras eller kompletterats så att ändringen kan påverka trafiksäkerheten; när lastutrymmet i en lastbil eller paketbil (kategori N) utrustas med skyddsfodring, värmeisolering eller hyllor som behövs för godstransport anses dock detta vara en sådan smärre ändring som inte förutsätter ändringsbesiktning,

i) att ett annat fordon än en släpvagn ändras för användning i förarutbildning; som ändring av detta slag betraktas dock inte att fordonet utrustas med ett kännetecken för ett fordon som används i körundervisning eller med en yttre backspegel för läraren,

j) att en personbil (kategori M1) som tidigare varit i privat bruk börjar användas i tillståndspliktig trafik utan att den innan dess registreringsbesiktats,

k) att en traktor börjar användas som trafiktraktor,

l) att en paketbil och en lastbil (kategori N) samt en släpvagn (kategori O) utrustas särskilt för djurtransport eller transport av farliga ämnen,

m) att 25 procent eller mer av komponenterna i ett fordon som tagits i bruk 1960 eller senare har bytts ut efter första registrering; byte av förbrukningsdelar, om den procentuella andelen redan överskridits, anses dock vara en sådan smärre ändring som inte förutsätter ändringsbesiktning,

n) att förutsättningarna för ett fordons skattefrihet eller skattenedsättning inte längre gäller eller uppgifterna om fordonets slag, kategori eller indelning inte längre stämmer; att en traktor utrustas till motorredskap anses dock vara en sådan smärre ändring som inte förutsätter ändringsbesiktning.

2. Som sådana temporära ändringar som avses i 61 § 2 mom. i fordonslagen och som inte förutsätter ändringsbesiktning betraktas även att en traktor eller ett motorredskap temporärt ändras till terrängfordon och att det fordon som ändrats på nämnda sätt ändras tillbaka till traktor eller motorredskap, om uppgift om möjlighet att ändra fordonet och villkoren för ändring har antecknats i registret. Ett sådant fordon ska uppfylla kraven för den av de båda kategorierna det för tillfället hör till.

3. Med avvikelse från 1 mom. c-punkten betraktas som sådana temporära ändringar som avses i 61 § 2 mom. i fordonslagen och som inte förutsätter ändringsbesiktning även att ett specialtransportfordons mått ändras på det sätt som den last som ska transporteras kräver, förutsatt att de tillåtna alternativa måtten för fordonet har antecknats i registret.

4. Med avvikelse från 1 mom. b- och c-punkten betraktas som sådana temporära ändringar som avses i 61 § 2 mom. i fordonslagen och som inte förutsätter ändringsbesiktning även att ett fordon temporärt ändras till ett specialtransportfordon genom att axelkonstruktionen ändras eller antalet axlar ökas. Ett sådant fordon ska med alla sina alternativa konstruktioner uppfylla de krav som gäller det. Uppgift om möjlighet att ändra fordonet och villkoren för ändring ska ha antecknats i registret så att man i första hand använder sig av uppgifter enligt de största tillåtna massorna.

26 a §
Påvisande av överensstämmelse med kraven vid ändringsbesiktning

Utöver det som bestäms i 61 a § 1 mom. i fordonslagen kan överensstämmelse med kraven vid ändringsbesiktning för andra fordon än bilar och släpvagnar till dem påvisas när det gäller komponenter och egenskaper som definieras i de EU-rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. 2 och 3 punkten

a) genom besiktningsförrättarens kontroller, mätningar, kalkyler och utredningar, om konstaterandet av överensstämmelse med kraven inte förutsätter andra verktyg än sådana som allmänt används av en besiktningsförrättare som utför ändringsbesiktningar och inte annan yrkesskicklighet än den som krävs för utförande av ändringsbesiktning,

b) genom mätningar, kalkyler eller tester som utförs av fordonstillverkaren eller den som utfört ändringar på fordonet och dessa mätningar, kalkyler eller tester baserar sig på förfaranden som används allmänt i de fall som avses i a-punkten samt genom fordonstillverkarens mätningar, kalkyler eller tester när dessa är allmänt godkända i EES-stater som sätt att påvisa överensstämmelse med kraven eller genom mätningar, kalkyler eller tester som utförs av fordonstillverkaren eller den som utfört ändringar på fordonet när den som utför ändringsbesiktning kan förvissa sig om att fordonet uppfyller kraven på överensstämmelse utifrån de dokument som tillverkaren eller den som utfört ändringar lämnat,

c) genom någon annan än i 50 e § 1 mom. i fordonslagen avsedd godkännandemärkning i allmänt internationellt bruk som fästs på fordonet, komponenten, systemet eller den separata tekniska enheten, när man av godkännandemärkningen kan sluta sig till att fordonet motsvarar de tekniska krav som ställs på det,

d) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för en godkänd sakkunnig

i) i de fall som avses i a—c-punkten, eller

ii) när en utredning som avses i e-punkten inte kan inhämtas till skäliga kostnader och lämnandet av utredningen inte anses förutsätta sådan kompetens som krävs av de tekniska tjänster som avses i e punkten,

e) på basis av en utredning som motsvarar kompetensområdet för den tekniska tjänst som anmälts av en EES-stat eller en stat som tillämpar E-reglementet

i) i de fall som avses i a—d-punkten, eller

ii) när inget typgodkännande och inte de i 36 § 1 mom. i fordonslagen avsedda kontroller, mätningar, tester och kalkyler som utförs av en utsedd teknisk tjänst krävs.

5 kap.

Kopplingsbesiktning

29 §
Utförande av kopplingsbesiktning

1. Vid kopplingsbesiktning kontrolleras att bilen och släpvagnen eller släpvagnarna lämpligen kan kopplas till varandra. Vid kopplingsbesiktning av släpanordning behöver dock inte dragfordonet visas upp. Kopplingsanordningarnas hållbarhet och ändamålsenlighet kontrolleras. Dessutom kontrolleras att kombinationen motsvarar bestämmelserna om mått, vändbarhet och andra egenskaper hos kombinationer. Den största tillåtna totalmassan för kombinationen och dess fördelning mellan fordonen bestäms.

2. Vid efterkontrollen av ett fordon som underkänts vid kopplingsbesiktningen kontrolleras endast de komponenter i fordonet hos vilka fel eller brister konstaterades vid den kopplingsbesiktning vid vilken fordonet underkändes.

3. I fråga om kopplingsbesiktning ska besiktningsstället i fordonstrafikregistret i uppgifterna om såväl dragbilen som släpvagnen anteckna de uppgifter gällande kopplingsbesiktning som avses i 15 § 2 mom. i statsrådets förordning om uppgifterna i fordonstrafikregistret. Vid kopplingsbesiktning av en släpanordning krävs dock inte att uppgifter gällande kopplingsbesiktningen antecknas i uppgifterna om dragfordonet. Besiktningsstället ska lämna registreringsintygets del I med uppgifter om kopplingsbesiktningen till den som visat upp fordonet för besiktning. Om del I till registreringsintyget inte kan skrivas ut, ska en anteckning om kopplingsbesiktningen, det besiktningsställe som godkänt fordonet samt datum för godkännandet göras i del I till det senast utgivna registreringsintyget.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

  Helsingfors den 18 december 2014

Trafik- och kommunminister
Paula Risikko

Trafikråd, ledande sakkunnig
Kari Saari

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.