226/2013

Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2013

Statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om de minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artikel 6 och bilaga III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, nedan förordningen om gårdsstöd.

Denna förordning tillämpas när jordbrukare beviljas

1) direktstöd enligt artikel 2 d i förordningen om gårdsstöd,

2) stöd som avses i artiklarna 37, 39 och 40 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU),

3) de nationella tilläggsdelarna till kompensationsbidraget enligt 10 a § i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, och stöd enligt 10 b § i den lagen samt den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget enligt 9 § i Ålands landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar (Ålands författningssamling 2007:63).

Denna förordning tillämpas dessutom då jordbrukare beviljas stöd för växtproduktion enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i stödlagen.

2 §
Tillämpning av förordningen i landskapet Åland

Denna förordning tillämpas i landskapet Åland vid beviljande av de stöd som avses i 1 §, om ärendet med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) genomförandeförordningen kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare,

2) tillämpningsförordningen kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn,

3) icke odlad åker som sköts åker som inte används för produktion och som kan vara naturvårdsåker eller trädesåker,

4) naturvårdsåker sådan flerårig vallåker eller en sådan mångfaldsåker som har besåtts med frön av vilt- eller landskapsväxter eller vall och som inte används för produktion och som med stödansökan har anmälts som naturvårdsåker enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland eller landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland,

5) trädesåker åker som inte används för produktion och som kan bestå av grönträda, stubbträda eller svartträda,

6) grönträda åker som besåtts med frön av en- eller fleråriga vilt- och landskapsväxter eller vall,

7) svartträda åker som under växtperioden är utan växttäcke eller stubb,

8) stubbträda åker som är täckt av stubb av spannmål, oljeväxter, spånadsväxter eller frökryddor från föregående eller en äldre växtperiod och är obearbetad,

9) odlad åker åker som odlas för produktion av grödor,

10) permanent betesmark mark som avses i artikel 2 c i genomförandeförordningen.

2 kap.

Motverkande av markerosion

4 §
Dikesrenar

På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken ska lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad dikesren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Dikesren behöver dock inte lämnas om

1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt minst 10 meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning,

2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i genomsnitt minst 10 meter buskage, impediment eller tvinmark eller andra motsvarande områden och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, eller

3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Av särskilda skäl är det tillåtet att punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel på dikesrenar.

5 §
Skötsel av odlad åker

En odlad åker ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska användas växtarter och växtsorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen ska utföras senast den 30 juni. Om det är fråga om ett skifte där det odlas sådana trädgårdsväxter som avses i bilagan är det tillräckligt att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Odling av medicinalvide kräver dessutom avtal med en läkemedelsfabrik. Om det likväl planteras salladsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

På en odlad åker ska växtskyddet skötas med hjälp av växelbruk, eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från åkern ska den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på åkern.

6 §
Växttäcket på en icke odlad åker som sköts

Icke odlade åkrar som sköts måste vara täckta av växtlighet eller stubb och växtligheten ska förnyas vid behov, om inte någon annat förskrivs nedan. På åkrar kan vall-, vilt-, landskaps- och ängsväxter samt blandade växtbestånd av dessa odlas. Ett skifte ska sås in med vall senast den 30 juni, om det inte tidigare har såtts vall på åkerskiftet. När ett skifte sås in med vall ska en tillräcklig mängd frön av vall- eller gräsväxter användas. I en fröblandning kan det dock finnas också frön av ängsväxter.

Icke odlade åkerskiften som sköts och som finns på grundvattenområden av klass I och II ska vara täckta av växtlighet. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II får högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvävefixerande växter. Jordbrukaren ska på begäran visa fröblandningens innehåll.

Icke odlade åkerskiften som sköts och som ligger invid utfallsdiken eller vattenfåror som är större än utfallsdiken, på mark som översvämmas eller kring brunnar för hushållsvatten ska bestå av stubbträda om de inte är täckta av växter.

7 §
Undantag från kravet på växttäcke

Från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts kan inte avvikas om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk. Med undantag för det ovannämnda kan man dock avvika från kravet på växttäcke, om

1) åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs,

2) iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur vidtas, eller

3) det finns något annat särskilt skäl till undantaget.

Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är täckdikning, kalkning, grävning och rensning av utfallsdiken samt andra motsvarande åtgärder. Från kravet på växttäcke kan avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter.

En icke odlad åker som sköts kan bestå av svartträda endast enligt de särskilda skäl som avses i 1 mom.

8 §
Avslutande av växtligheten på en trädesåker

Växtligheten på en trädesåker kan avslutas antingen kemiskt eller mekaniskt från och med den 1 september. Växtligheten kan avslutas tidigare om på trädesåkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling av trädesåkern ska då ske i samband med sådden.

3 kap.

Bibehållande av markens innehåll av organiskt material och markens struktur

9 §
Växtföljd

På en gårdsbruksenhet som förfogar över jordbruksmark enligt artikel 2 h i förordningen om gårdsstöd ska man mellan den 1 maj och den 30 september förfoga över minst två olika odlingsväxter eller andra former för skötsel eller användning av jordbruksmark. Kravet på växtföljd uppfylls också om man har endast en odlingsväxt och en annan form för skötsel eller användning av jordbruksareal. Området för en odlingsväxt eller en form för skötsel eller användning av jordbruksareal ska ha en sammanhängande areal av minst 0,05 hektar. De arealer som under något år på grund av växelbruk besitts av en annan gårdsbruksenhet kan beaktas vid bedömning av om den gårdsbruksenhet som i huvudsak besitter arealen uppfyller kravet på växtföljd. En areal som inte odlas eller tillfälligt inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform.

Kravet på växtföljd gäller inte växthusarealer och inte heller de gårdsbruksenheter vars totala jordbruksmark tillfälligt inte odlas eller inte odlas eller som endast förfogar över åkerareal för vall eller fleråriga odlingsväxter eller för deras plantskolor eller vars totala jordbruksareal omfattas av det avtal om specialstöd som avses i 40, 41, 51 eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 (366/2007) eller i 55 och 56 a § i Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden (Ålands författningssamling 2009:10) eller det avtal om 20-årigt specialstöd som avses i 12 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995). Fleråriga odlingsväxter är jordgubbe, vinbär, övriga frukt- och bärplantor, minst femåriga prydnadsväxter, snittgrönt, barrväxter, vide som odlas för flätning, energived med kort växtföljd och skogsplantor som odlas i plantskolor.

10 §
Halmbränning

Halmbränning på åkermark är tillåten endast om bränning är nödvändig med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

11 §
Förhindrande av markpackning

Markpackning ska förhindras genom att man inte onödigt kör med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts.

4 kap.

Undvikande av att försvaga livsmiljöernas tillstånd

12 §
Bibehållande av landskapselement

I syfte att bibehålla åkermiljöns landskapselement enligt bilaga III till förordningen om gårdsstöd ska sådana trädgrupper och enstaka träd som är skyddade enligt 29 § 1mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) eller enligt 5 § 8 punkten i Ålands landskapsförordning om naturvård (Ålands författningssamling 1998:113) ska bevaras, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte för vilket åker eller permanent betesmark har uppgetts som gårdsstödsegenskap, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken som avses i 23 och 26 § i naturvårdslagen eller i 6 § i Ålands landskapslag om naturvård (Ålands författningssamling 1998:82) bevaras, om de finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften.

13 §
Förhindrande av spridning av flyghavre

På ett åkerskifte som är smittat med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) eller i Ålands landskapslag om bekämpning av flyghavre (Ålands författningssamling 1977:68). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som behörig myndighet har gjort upp ska följas.

14 §
Skötsel av icke odlad åker som sköts

Icke odlad åker som sköts ska bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt.

Trädesåkrar ska skötas genom slåtter, bearbetning, växtskyddsmedel eller på något annat motsvarande sätt så att ogräsen inte kan sprida sig. Grönträda samt vid behov svartträda och stubbträda ska slås en gång under växtperioden senast den 31 augusti. De naturvårdsåkrar som är fleråriga vallåkrar ska slås minst vart tredje år, men dock alltid när förhindrandet av spridning av ogräs kräver det.

Åkrar som har besåtts med en ettårig fröblandning av viltväxter för vinterutfordring av vilt behöver inte slås. Icke odlade åkrar som sköts och där det odlas rörflen behöver heller inte slås, om det ekonomiska utnyttjandet av åkern förutsätter att skörden bärgas under den vårvinter som följer på vegetationsperioden eller om det är fråga om ett växtbestånd som har anlagts under samma år.

Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Grönträda kan användas för betesgång, om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen.

15 §
Skötsel av permanent betesmark

Högst en tredjedel av den permanenta betesmarkens areal får vara täckt av träd, buskar eller trädformade enar och på området får det växa högst 50 träd per hektar. Kravet som gäller trädtäthet får inte överskridas på någon del av området.

Den permanenta betesmarken behöver inte vara ingärdad och djur behöver inte gå på bete där. Om permanent betesmark används för betesgång får detta inte medföra jorderosion och markytan ska förbli täckt av växtlighet. Om skiften som anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång, ska de hållas öppna genom slåtter. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov ska sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna. Slåtterresterna behöver inte bärgas från den permanenta betesmarken.

5 kap.

Vattenskydd

16 §
Buffertremsor

På åkerskiften längs med vattendrag ska i fråga om de buffertremsor som avses i bilaga III till förordningen om gårdsstöd iakttas de gränser för förbud mot kvävegödsling och spridning av gödsel som avses i 5 § 4 mom. i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) eller i 5 § 4 mom. i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (Ålands författningssamling 2000:79).

17 §
Gödsling av trädesåker

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet. Vid gödslingen ska statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket eller Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket iakttas. En jordbrukare som har ingått en sådan förbindelse som avses i 5 § 1 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) eller i 9 § 2 mom. i Ålands landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar ska dessutom iaktta vad som bestäms om gödsling i förbindelsevillkoren.

18 §
Bevattning

Vid användning av bevattningsvatten ska det tillståndsförfarande som anges i 4 kap. i vattenlagen (587/2011) eller i 6 kap. i vattenlagen för landskapet Åland (Ålands författningssamling 1996:61) iakttas.

19 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 26 mars 2013.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren (189/2009).

Rådets förordning (EG) nr 73/2009 (32009R0073); EUT L 30, 31.1.2009, s. 16

  Helsingfors den 20 mars 2013

Förvaltnings- och kommunminister
Henna Virkkunen

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga

Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor och krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.