126/2012

Utfärdad i Helsingfors den 9 mars 2012

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008—2013

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

upphävs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008—2013 (133/2008) 8 §,  

ändras 9 § 1 mom., 11—14 och 16—20 §,

av dem 12 § sådan den lyder och 14 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 247/2009 samt 20 § sådan den lyder i förordning 140/2010, och

fogas till förordningen nya 3 a, 13 a, 13 b, 20 a och 20 b § som följer:

3 a §
Inlämnande av handlingar

Jordbrukaren ska lämna in en kopia av hälsovårdsplanen och hälsovårdsavtalet samt av handlingarna från hälsovårdsbesöken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

3 kap.

Tilläggsvillkor

9 §
Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, inbegriper utrymmeskrav

Kalvar ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter det att orsaken undanröjts ska kalven återplaceras i gruppboxen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vars ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. I gruppboxarna ska varje kalv ha åtminstone följande yta att röra sig på:

kalvens ålder (mån.) yta (m2/djur)
0—3 1,8
3—6 2,25

11 §
Främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls

För uppbundna mjölkkor och kvigor ska det finnas en ströad och mjuk liggplats. Uppbundna mjölkkor och kvigor ska ha ett sådant bindsle som inte begränsar de för arten utmärkande rörelserna när djuret äter, sköter sin kropp, lägger sig och stiger upp. Det är inte tillåtet att använda halsramar eller andra bindslen som hindrar djuret från att röra sig i längdriktningen eller i sidled.

12 §
Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls

För varje nötkreatur som är minst sex månader gammalt ska det finnas en ströad och mjuk liggplats med helt golv. I en och samma box får det inte hållas nötkreatur som är av olika kön, frånsett avelstjurar och tjurar, eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan.

13 §
Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur

Nötkreatur som är minst sex månader gamla ska under betesperioden den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst sextio dagar. Köttnöt, frånsett dikor, samt sådana mjölkkor och kvigor som hålls uppbundna, ska rastas utomhus också på vintern minst två gånger per vecka, när vädret medger det. Betesgången för tjurar kan bytas ut mot rastning. I så fall ska rastgårdens yta per tjur som hålls där vara minst 6 m2. Ytan ska dock vara minst 50 m2. Det ska föras journal över betesgång och rastning.

13 a §
Betesgång under växtperioden för nötkreatur

Nötkreatur som är minst sex månader gamla, frånsett tjurar, ska under betesperioden från den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 75 dagar. Det ska föras journal över betesgången.

13 b §
Långvarigare betesgång under växtperioden för nötkreatur

Nötkreatur som är minst sex månader gamla, frånsett tjurar, ska under betesperioden från den 1 maj till den 30 september släppas på bete under minst 90 dagar. Det ska föras journal över betesgången.

14 §
Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur

För ett sjukt eller skadat nötkreatur, eller ett nötkreatur som ska skötas, ska det finnas tillgång till åtminstone en fristående box eller motsvarande utrymme. För kalvande nötkreatur ska det finnas en kalvningsbox till vilken djuret förflyttas när kalvningen närmar sig och där det är möjligt att hålla uppsikt över hur kalvningen fortskrider. Nötkreatur som går på bete kan också kalva på betesmark, men vid behov ska djuret kunna förflyttas till en kalvningsbox.

Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxarna kan konstrueras för användning av flera djur gemensamt, men det ska finnas beredskap att ingärda något djur för sig. För mjölkkor och dikor ska det finnas sådana boxplatser som avses i 1 mom. för 5 procent av antalet kor, om kreaturen kalvar året runt. Om kreaturen i huvudsak kalvar under en period av högst sex månader, ska det finnas boxplatser för 9 procent av antalet kor. Storleken på en sjuk-, behandlings- och kalvningsbox för en mjölk- eller diko ska vara minst 12 m2. I en gruppbox som används som behandlings- eller kalvningsbox ska det finnas ett utrymme på minst 10 m2 per ko som hålls där. För köttnöt ska det finnas sjuk- och behandlingsboxar för minst 2 procent av antalet köttnöt. Storleken på en box som är avsedd för köttnöt ska vara minst 10 m2.

Boxarna ska utrustas så att

1) liggunderlaget är välströat, mjukt och skyddat mot drag och har helt golv,

2) det vid behov är möjligt att värma rummet eller djuret, till exempel med rörelement, strålningsvärmare eller värmefläkt,

3) det djur som är i boxen kan se andra nötkreatur,

4) det djur som ska skötas kan fixeras snabbt och hanteras, till exempel medicineras, undersökas eller märkas, på ett tryggt sätt,

5) det bakom djuret finns ett tillräckligt utrymme för att assistera kalvningen; om ett tillräckligt utrymme inte kan fås med hjälp av flyttbara boxväggar ska boxen vara minst 3,5 meter lång, och

6) det är möjligt att mjölka mjölkkor med maskin.

16 §
Betäckning och inseminering av suggor och gyltor

Suggor och gyltor ska betäckas eller insemineras i ett lösdriftsstall eller i en gruppbox där suggorna och gyltorna hålls från avvänjningen tills följande dräktighet säkerställts. Insemineringshäckar får användas bara under själva insemineringen. I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan utanför utfodringshäckarna vara minst 2,25 m2 per djur, där minst 1,3 m2 per djur ska utgöra ströat liggunderlag med helt golv.

17 §
Krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin

Dräktiga suggor och gyltor ska hållas i lösdriftsstall eller gruppboxar. Dräktiga suggor och gyltor ska i gruppboxar ha minst 2,25 m2 sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur, där minst 1,3 m2 per djur ska utgöra ströat liggunderlag med helt golv.

18 §
Främjande av förhållandena för grisning

Suggor och gyltor ska ha möjlighet till fri grisning. Grisningshäcken kan användas tillfälligt i högst sju dygn efter grisningen, om det finns ett godtagbart skäl till det, såsom aggressiva eller oroliga suggor.

Grisningsboxens yta ska vara minst 6 m2 och grisarna ska hela tiden ha tillgång till en ströad liggplats. Av ytan ska minst 1 m2 vara sådan att smågrisarna där kan söka skydd för suggan. Ändamålsenlig uppvärmning ska ordnas för smågrisarna.

För bobygge ska suggor och gyltor ges halm, torrt hö, papper eller annat motsvarande material. Material ska ges dagligen under en vecka före beräknad tidpunkt för grisningen. Under dygnet före den beräknade tidpunkten för grisningen ska det hela tiden finnas tillgång till en sådan mängd material att suggorna och gyltorna kan tillfredställa sitt behov av att bygga bo genom att förflytta materialet och forma det till ett bo.

19 §
Sjuk- och behandlingsboxar för svin

Sjuka och skadade svin ska förflyttas till en fristående sjuk- eller behandlingsbox. Sjuk- och behandlingsboxarna kan vara grupp- eller ensamboxar. Gruppboxarna ska kunna delas upp. I sjuk- och behandlingsboxen ska det finnas en välströad och mjuk liggplats som är skyddad mot drag och har helt golv. Det ska finnas tillräckligt med boxutrymme, så att det inte uppstår behov av att förflytta djuret tillbaka till dess ursprungliga grupp.

20 §
Ströade boxar för slaktsvin och avvanda grisar

I boxen ska sov- och spillningsplatserna vara avskilda från varandra. Svinen ska ha en ströad liggplats med helt golv där alla ryms att ligga samtidigt. Som strö ska till exempel halm, spån, torv, rivet papper, hö eller blandningar av motsvarande material användas. På liggplatsen ska det hela tiden finnas en sådan mängd strö att det går att täcka hela liggplatsen med det.

20 a §
Ökad stimulans för svin

För att tillgodose behovet av att tugga och undersöka ska det i boxen finnas så många stimulerande föremål att alla svin kan använda dem samtidigt. Som stimulans ska åtminstone ett av följande alternativ användas:

1) i svinstallets konstruktioner fastsatta hängande rep av naturfiber eller tyger eller motsvarande stimulerande föremål av sådant material som är oskadligt för svinet och som svinet kan tugga utan risk,

2) tidningar, papplådor, papperssäckar eller andra föremål som svinet kan tugga på och riva utan risk för skada, och från vilka skadliga nitar och andra motsvarande föremål har avlägsnats,

3) sådana stimulerande föremål som är avsedda för svin och som finns på den kommersiella marknaden,

4) halm, som ges dagligen antingen i tråget eller på golvet,

5) djupströbädd med mycket strö. Den ströade ytan ska vara så stor att alla svin i boxen ryms att ligga. Ströet ska bytas tillräckligt ofta, så att största delen av ströet hålls torrt och svinen kan använda ströet även för stimulans.

20 b §
Svinens kontakt med utomhusluft

Om vädret medger ska svinen ges möjlighet till kontakt med utomhusluft genom att ett eller flera av byggnadens dörröppningar eller fönster öppnas så att väggöppningarna utgör minst 5 procent av golvytan i den avdelning som delar samma luftutrymme. Dörröppningen ska vara minst 4 m2. Dörröppningen kan skyddas med ett fågelnät, men i övrigt får dörröppningen inte täckas. Dörren ska hållas öppen året om alltid då det är möjligt med tanke på vädret. Svinen ska ha en djupströbädd som möjliggör temperaturreglering även vid kallare väder. Ströbädden ska bytas tillräckligt ofta, så att största delen av den hålls torr och således jämnar ut utomhustemperaturen inomhus.


Denna förordning träder i kraft den 14 mars 2012.

I stället för 9 § 1 mom. tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande, om förbindelsen har ingåtts före år 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

  Helsingfors den 9 mars 2012

Jord- och skogsbruksminister
Jari Koskinen

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.