Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

65/2011

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Kommunikationsministeriets förordning om frisiktsområden

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med kommunikationsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 109 § 2 mom. i landsvägslagen (503/2005) och 96 § 2 mom. i banlagen (110/2007), sådana momenten lyder, det förstnämnda i lag 1242/2009 och det sistnämnda i lag 1243/2009:

1 §Syfte och tillämpningsområde

Landsvägar och järnvägsplankorsningar planeras och frisiktområden fastställs så att det skapas tillräckliga frisiktsförhållanden med tanke på trafiksäkerheten, smidigheten i trafiken och vägens kapacitet.

Enligt denna förordning fastställs frisiktsområden

1)

i landsvägskurvor,

2)

vid anslutningar mellan landsvägar samt vid anslutningar mellan landsvägar och betydande enskilda vägar, och

3)

i plankorsningar mellan järnvägar och landsvägar eller järnvägar och enskilda vägar.

Bestämmelserna i denna förordning gäller nya landsvägar och sådana landsvägar som ska byggas om samt nya plankorsningar och sådana plankorsningar som ska byggas om.

Bestämmelserna i denna förordning gäller inte privata spåranläggningar.

2 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

stoppsikt på landsväg det avstånd från vilket en fordonsförare ska kunna se ett hinder på vägen för att under normala förhållanden kunna stanna sitt fordon före hindret,

2)

mötessikt på landsväg det avstånd på vilket två mötande fordons förare ska kunna varsebli varandras fordon för att under normala förhållanden kunna stanna för att undvika en sammanstötning,

3)

omkörningssikt på landsväg det avstånd som en fordonsförare ska kunna se framåt i vägens riktning för att under normala förhållanden kunna köra förbi ett framförvarande fordon utan att ett mötande fordon, som kommer inom synhåll då omkörningen inleds, behöver minska hastigheten,

4)

anslutningssikt på landsväg det avstånd som en förare av ett väjningspliktigt fordon som kommer till en plankorsning ska kunna se längs den förkörsberättigade vägen för att kunna avgöra om situationen är sådan att han eller hon kan svänga in på den förkörsberättigade vägen eller korsa den,

5)

dimensionerande hastighet på landsväg den hastighet som används vid dimensionering av landsvägar.

I denna förordning avses med

1)

plankorsningssikt med järnväg det avstånd på vilket en vägtrafikant som närmar sig en plankorsning med en järnväg ska kunna se i banans riktning för att kunna avgöra om situationen är sådan att han eller hon kan korsa banan eller stanna sitt fordon före spåret,

2)

stoppsikt vid plankorsning med järnväg det avstånd på vilket en fordonsförare ska kunna se plankorsningsområdet och vägmärket som anger plankorsning med järnväg för

3)

varningsanordning en anordning med vars hjälp vägtrafiken vid en plankorsning med järnväg varnas för rörliga enheter på spåret.

3 §Grundprinciper för frisiktsområden

På en landsväg ska det på alla ställen finnas minst stoppsikt. På dubbelriktade landsvägar med två körfält ska det finnas tillräckligt många avsnitt med omkörningsmöjligheter. På dubbelriktade landsvägar med breda körfält, där det är möjligt att köra förbi ett fordon på det egna körfältet, samt på dubbelriktade landsvägar med endast ett körfält ska det på alla ställen finnas minst mötessikt.

I plankorsningar vid landsvägar fastställs ett frisiktsområde så att en fordonsförare som kommer från det håll som har väjningsplikt och som stannat där, tryggt kan korsa landsvägen eller svänga in på den från en annan väg.

I en plankorsning med järnväg ska det finnas plankorsningssikt åt båda hållen och från båda sidorna av banan.

4 §Minimivärden för dimensionerande siktsträckor på landsvägar

Minimivärdena för de dimensionerande siktsträckor som ska användas när frisiktsområden fastställs är följande:

Sådana särskilda skäl som avses i tabellen och nedan är till exempel oskäliga kostnader för att ordna ett frisiktsområde, och objekt som finns på ett frisiktsområde och som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden.

Väghållaren fastställer frisiktsområdets gräns och behovet av frisiktsröjningar och frisiktsskärningar utifrån minimivärdena för dimensionerande siktsträckor i 1 mom., med beaktande av väglinjens och balanslinjens form, tvärsektionen, terrängen och storleken på utrymmet för snö.

8175

1) De värden som anges inom parentes kan av särskilda skäl användas i tätorter.

2) De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl.

5 §Sikt på landsväg

Frisiktområdena på landsvägar är följande:

a) Frisiktsområden i vägkurvor

Ett frisiktsområde i en vägkurva reserveras minst enligt stoppsikt, och på en väg med breda körfält samt på en dubbelriktad väg med endast ett körfält minst enligt mötessikt. I undantagsfall kan ett frisiktsområde också reserveras enligt omkörningssikten.

Gränsen för frisiktsområdet i en vägkurva utgörs enligt figur 1 av en enveloppkurva för de kordor som sammanbinder ändpunkterna av de aktuella siktsträckorna, uppmätta längs vägen.

8177

Figur 1 Frisiktsområde i en vägkurva

b) Frisiktsområden i plankorsningar

Beroende på förhållandena i fråga om förkörsrätten för vägarna fastställs frisiktsområdena i plankorsningar enligt något av de tre alternativen i figur 2. I fall 1 och fall 2 fastställs frisiktsområdet enligt anslutningssikten och i fall 3 enligt stoppsikterna. Kraven på frisiktsområden vid en cirkulationsplats presenteras i figur 3.

När det av särskilda skäl är nödvändigt att avvika från dessa bestämmelser ska det vidtas åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten i anslutningen med hjälp av vägmärken eller andra nödvändiga arrangemang.

8179

Figur 2 Frisiktsområden i plankorsningar

8181

Figur 3 Frisiktsområden vid en cirkulationsplats

c) Frisiktsområden vid anslutningar till cykelbanor

Frisiktsområdena vid anslutningar till cykelbanor fastställs enligt figur 4.

8183

Figur 4 Frisiktområden vid anslutningar till cykelbanor

6 §Sikt vid plankorsning med järnväg

Plankorsningsmärket ska synas på ett avstånd motsvarande minst stoppsikt. Stoppsikt fastställs som vid plankorsningar mellan landsvägar enligt 4 §.

Frisiktsområdet vid plankorsning med järnväg fastställs enligt figur 5.

8185

De värden som anges inom parentes kan användas om det inte annars är möjligt att utan oskäliga kostnader ordna tillräcklig sikt vid plankorsningen. Dessa värden kan också användas om det på frisiktsområdet finns objekt som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden. I sådana fall ska de övriga vägförhållandena i plankorsningen vara goda.

Om tillräcklig sikt inte uppnås ska plankorsningen förses med varningsanordningar. Användningen av varningsanordningar berättigar inte till en försämring av den befintliga sikten.

7 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011.

I ett projekt vars planering påbörjats enligt 16 § 2 mom. i landsvägslagen eller 9 § 2 mom. i banlagen innan denna förordning träder ikraft tillämpas de anvisningar som gäller när denna förordning träder i kraft.

Helsingfors den 25 januari 2011

TrafikministerAnu VehviläinenRegeringsrådKaisa Leena Välipirtti

Till början av sidan