65/2011

Landsvägar och järnvägsplankorsningar planeras och frisiktområden fastställs så att det skapas tillräckliga frisiktsförhållanden med tanke på trafiksäkerheten, smidigheten i trafiken och vägens kapacitet.

Enligt denna förordning fastställs frisiktsområden

Bestämmelserna i denna förordning gäller nya landsvägar och sådana landsvägar som ska byggas om samt nya plankorsningar och sådana plankorsningar som ska byggas om.

Bestämmelserna i denna förordning gäller inte privata spåranläggningar.

I denna förordning avses med

I denna förordning avses med

På en landsväg ska det på alla ställen finnas minst stoppsikt. På dubbelriktade landsvägar med två körfält ska det finnas tillräckligt många avsnitt med omkörningsmöjligheter. På dubbelriktade landsvägar med breda körfält, där det är möjligt att köra förbi ett fordon på det egna körfältet, samt på dubbelriktade landsvägar med endast ett körfält ska det på alla ställen finnas minst mötessikt.

I plankorsningar vid landsvägar fastställs ett frisiktsområde så att en fordonsförare som kommer från det håll som har väjningsplikt och som stannat där, tryggt kan korsa landsvägen eller svänga in på den från en annan väg.

I en plankorsning med järnväg ska det finnas plankorsningssikt åt båda hållen och från båda sidorna av banan.

Minimivärdena för de dimensionerande siktsträckor som ska användas när frisiktsområden fastställs är följande:

Sådana särskilda skäl som avses i tabellen och nedan är till exempel oskäliga kostnader för att ordna ett frisiktsområde, och objekt som finns på ett frisiktsområde och som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden.

Väghållaren fastställer frisiktsområdets gräns och behovet av frisiktsröjningar och frisiktsskärningar utifrån minimivärdena för dimensionerande siktsträckor i 1 mom., med beaktande av väglinjens och balanslinjens form, tvärsektionen, terrängen och storleken på utrymmet för snö.

¹⁾ De värden som anges inom parentes kan av särskilda skäl användas i tätorter.

²⁾ De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl.

Frisiktområdena på landsvägar är följande:

a) Frisiktsområden i vägkurvor

Ett frisiktsområde i en vägkurva reserveras minst enligt stoppsikt, och på en väg med breda körfält samt på en dubbelriktad väg med endast ett körfält minst enligt mötessikt. I undantagsfall kan ett frisiktsområde också reserveras enligt omkörningssikten.

Gränsen för frisiktsområdet i en vägkurva utgörs enligt figur 1 av en enveloppkurva för de kordor som sammanbinder ändpunkterna av de aktuella siktsträckorna, uppmätta längs vägen.

8177

Figur 1 Frisiktsområde i en vägkurva

b) Frisiktsområden i plankorsningar

Beroende på förhållandena i fråga om förkörsrätten för vägarna fastställs frisiktsområdena i plankorsningar enligt något av de tre alternativen i figur 2. I fall 1 och fall 2 fastställs frisiktsområdet enligt anslutningssikten och i fall 3 enligt stoppsikterna. Kraven på frisiktsområden vid en cirkulationsplats presenteras i figur 3.

När det av särskilda skäl är nödvändigt att avvika från dessa bestämmelser ska det vidtas åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten i anslutningen med hjälp av vägmärken eller andra nödvändiga arrangemang.

8179

Figur 2 Frisiktsområden i plankorsningar

8181

Figur 3 Frisiktsområden vid en cirkulationsplats

c) Frisiktsområden vid anslutningar till cykelbanor

Frisiktsområdena vid anslutningar till cykelbanor fastställs enligt figur 4.

8183

Figur 4 Frisiktområden vid anslutningar till cykelbanor

Plankorsningsmärket ska synas på ett avstånd motsvarande minst stoppsikt. Stoppsikt fastställs som vid plankorsningar mellan landsvägar enligt 4 §.

Frisiktsområdet vid plankorsning med järnväg fastställs enligt figur 5.

8185

De värden som anges inom parentes kan användas om det inte annars är möjligt att utan oskäliga kostnader ordna tillräcklig sikt vid plankorsningen. Dessa värden kan också användas om det på frisiktsområdet finns objekt som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden. I sådana fall ska de övriga vägförhållandena i plankorsningen vara goda.

Om tillräcklig sikt inte uppnås ska plankorsningen förses med varningsanordningar. Användningen av varningsanordningar berättigar inte till en försämring av den befintliga sikten.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011.

I ett projekt vars planering påbörjats enligt 16 § 2 mom. i landsvägslagen eller 9 § 2 mom. i banlagen innan denna förordning träder ikraft tillämpas de anvisningar som gäller när denna förordning träder i kraft.